Om man befinner sig i trakten runt Breanäs i augusti och hör ett reaplan starta så kan man vara lugn. Det är bara Bengt Arne Larsson som startar sin kräftkokare från Louisiana. Då kokar han kräftor med perfekt utprovad salthalt och dillkronor som är skördade i rätt tid.
Det Bengt Arne Larsson inte vet om kräftfiske, perfekta salthalten och skördetiden för dillkronorna är inte värt att veta. Det började redan när han var barn.
– Det kom en farbror och levererade kräftor till mina föräldrar där vi bodde i Lönsboda. Han kallades för Navarenissen. Jag minns hans doktorsväska som var full av kräftor, säger Bengt Arne.
Som liten grabb sprang han sedan ner i källaren för att titta på kräftorna. Han var också med hela vägen när hans mamma kokade dem. De avnjöts sedan av hela familjen under ett par kvällar. I 7-årsåldern fick han följa med sin äldre bror och en grannpojke ut och fiska kräftor. Det blev sedan en tradition. I vuxen ålder arrenderade hans bror fiskevatten i Östergötland.
– Där fiskade vi mycket kräftor. Min bror var om möjligt ännu mer tokig i att fiska kräftor än vad jag var, säger Bengt Arne.
Sedan kom kräftpesten och slog ut flodkräftorna. Efter det blev fisket annorlunda när signalkräftorna planterades in. Fisket upphörde dock aldrig för Bengt Arne. Det har funnits med genom hela livet och traditionen har han delat med sina barn.
– Jag kunde se samma spänning i ögonen hos mina barn när de var små, säger han.
Så småningom köpte Bengt Arne och hans fru ett torpställe i Breanäs vid Immeln. Där har de eget fiskevatten och hela sommaren längtar Bengt Arne till den 7 augusti klockan 17.00 då den första mjärden läggs i vattnet för att fånga kräftorna.
– Det är numera lovligt att fiska kräftor året om men i fiskevårdsområdet håller vi på traditionen från gamla Kristianstads län. Sedan fiskar vi fram till den 8 september klockan 24.00, säger Bengt Arne.
Betet i kräftmjärdarna består idag mest av falukorv.
– Jag drabbades av sepsis för ett par år sedan och har efter det fått göra vissa saker lite enklare. Tidigare fiskade jag och använde delar från fisk som bete till kräftorna, men det går väldigt bra med falukorv också, säger Bengt Arne.
När kräftorna är uppfiskade får de gå i en sump hos Bengt Arne innan det är dags för kokning.
– Om man tittar i en kokbok så står det att de ska koka i tio minuter. Det är helt fel. De ska koka i högst två minuter för annars blir de sega. Jag lärde mig att dra ner på koktiden av en som fångade mycket havskräftor på Västkusten. Han sa max en minut men jag brukar köra två, säger Bengt Arne.
Kokvattnet ska saltas ordentligt med grovt salt.
– Många mindre butiker har slutat sälja grovt salt så jag åker in till Maxi i Kristianstad varje år och köper på mig ett tiotal paket. Det vore katastrof om de slutar med det grova saltet, säger Bengt Arne.
Han kör en halv deciliter grovt salt per liter vatten.
– Det blir salt men de som har smakat mina kräftor vill ha det så hädanefter, säger Bengt Arne.
För att kokspadet ska bli riktigt perfekt krävs det också dillkronor som är helt rätt i blomningstid.
– Dillkronor är för mig världens vackraste blomma. När den är aningen gulnad så att något frömjöl faller av lite på blomman då är den perfekt. Äldre lite mer fasta frön är perfekt till inlagda gurkor men blir aningen besk i kräftorna, säger Bengt Arne.
Det funkar bra med frysta dillkronor. Han samlar in hos vänner som odlar och köper på olika ställen för att få de perfekta dillkronorna. Han har fått skaffa en särskild box till att frysa dill och kräftbete i eftersom det annars luktar dill i hela frysen.
– Ja jag är väl extra stollig när det gäller det här med kräftkokning, säger Bengt Arne med ett skratt.
När alla ingredienser är på plats och kräftorna är kokta gäller det att kyla ner dem snabbt och låta dem ligga kvar i spadet och dra 3-4 dygn.
För det mesta kokar han kräftorna i en vanlig gryta på spisen, men det händer att han startar sin speciella kräftkokare.
– Den har jag fått av vänner som var över i sydstaterna i USA och köpte den där. Den låter som ett reaplan när man startar den så alla grannar vet när jag kokar kräftor, säger Bengt Arne med ett leende.
Den står på en särskild ställning och startas med hjälp av gasol. Grytan rymmer 28 liter och han använder den mest när han kokar cajunkräftor, så som de gör i de amerikanska sydstaterna. Det kokas med bland annat potatis, majs, starka korvar, citroner och spännande kryddor och serveras sedan på tidningspapper på bordet. Han har själv varit över i Lake Tahoe i Kalifornien, där alla svenska signalkräftor härstammar från och fiskat kräftor.
– Jag hade gammeldags hopfällbara kräftmjärdar med mig i resväskan, säger Bengt Arne.
Under kräftsäsongen äter Bengt Arne kräftor nästan varje dag. Ofta blir det ett par tre stycken innan middagen men det kan också bli fler, speciellt vid en kräftskiva tillsammans med familj och vänner.
– Jag äter det mesta på kräftan. Jag avnjuter dem gärna med ett enkelt rostat bröd och en bit västerbottenost eller kryddost. Det behövs inte så mycket tillbehör till kräftorna. En öl passar bra till och vid kräftskivorna även en snaps. Jag kryddar själv snaps med pors som växer här längs Immeln, säger Bengt Arne.
Det finns mycket kunskap och ett stort intresse för mat och dryck hos Bengt Arne. En del av engagemanget och tiden lägger han hos Husmanskostens Vänner där de samlas kring mat på olika sätt. Spetskompetensen inom mat får ändå tillskrivas kräftor från fångst till tallrik.
– Vid kräftpremiären den 7 augusti så börjar det nya året för mig. Jag har en tid före kräftorna (f. Kr) och en annan tid efter kräftorna (e. Kr), säger Bengt Arne mitt i ett av årets kräftkok.
Text: Tina Persson
Bilder:Stefan Johansson/photobystefan.se