Alltså, hur märkligt kan livet vara…? Vissa läsare minns möjligen min besvikelse över att polisen aldrig har visat något större intresse för mitt körkort och att jag därför nästan var på väg att strunta i att förnya det för ett tag sedan. Detta satt jag nyligen och berättade för Markus, baristan som driver fantastiska PraBean inne i Kristianstad (där man beställer Världens Godaste Kaffe).
Samma dag (!) har jag ett ärende till Åhus och VAD HÄNDER NÄR JAG KÖR TILLBAKA MOT STAN?!? Jag blir invinkad i en poliskontroll!!! Självklart blir jag ju helt exalterad och när polisen kommer fram till bilen vevar jag blixtsnabbt ner rutan och börjar berätta om mitt samtal med Markus – bara ett par timmar tidigare.
Polisen avbryter mig efter en stund och säger att jag måste blåsa. Herregud, då måste man ju vara tyst i flera sekunder. Jag var såklart helt frusterad men insåg att jag måste lyda. Nåväl, det gick ju bra och när jag var klar skulle jag naturligtvis också visa körkortet. Självklart lämnade jag över båda två (det nya och det gamla) och bad polisen bekräfta, vilket tjejen på PostNord som sagt hade gjort när jag hämtade ut det nya körkortet, att jag är sötare på den nya än det gamla.
Men se där fick jag tji. Han vägrade säga det. Jag insisterade: Men det måste du ju tycka! Titta lite mer noggrant! Hans ansikte var som en stenstod. För att bli av med mig (gissar jag) sa han ändå till slut: Det är ju alltid bra att ha två körkort… Vilket antiklimax. Naturligtvis var jag tvungen att sticka inom PraBean efteråt och berätta vad som hänt, varpå Markus skämtsamt sa: Det var jag som ringde polisen och bad dem haffa dig..:)Ja, vem vet.
Jag missade ju att berätta varför jag hade åkt till Åhus, förresten. Det var jättefint väder på eftermiddagen och jag fick idén att jag skulle överraska min sambo med en trevlig middag i trädgården. Eftersom han älskar en god köttbit så körde jag till Bondens Skafferi. Nöjd och glad efter uträttat ärende skulle jag kompletteringshandla på Kvantum när min mobil ringer. Jag svarar och hör min älskade sambos gapskratt i andra änden.
Det visade sig att han tio minuter (!) efter att jag hade lämnat Bondens Skafferi kom in genom dörren för att handla precis det jag redan hade handlat. Härlige August, som hade hjälpt mig, stod fortfarande innanför disken och stirrade nu på min sambo och himlade med ögonen. Han sa: Pratar inte ni två med varandra?!?
Så där blir det väl ofta när man har levt tillsammans så länge som vi har gjort, man tänker liksom samma tankar…
Är det fler än jag som blir superstressade när ni ser en glasskarta i någon mataffär, kiosk eller bensinmack? Jag har faktiskt gått och funderat över detta ett tag nu och häromdagen slog det mig. När man var liten hade man ju total koll över årets glassnyheter och visste exakt vad alla glassar smakade och vilka man gillade, eller hur? Och det är det som är problemet idag. Jag vet inte hur det är med er andra men för mig är denna insikt helt borta. Jag har helt enkelt ingen aning om någonting.
Hör bara här, några av GB Glace nyheter: Magnum la pistache, Magnum la pêche, Volcanix, Solero strawberry twist och Cornetto max mango & vanilla. Med många, många fler – och detta är som sagt bara GB Glace! De ser så sjuuuukt goda ut och jag har inte provat en enda! Inte undra på att jag blir stressad, jag tror faktiskt att detta är något som stressar mig mest av allt just nu. Men som tur är finns det en lösning – jag får börja äta glass, helt enkelt!
Slutligen vill jag verkligen berätta hur mycket jag uppskattar alla som läser mina små funderingar och tankar här i KristianstadsJournalen. Och hur glad jag blir när ni kommer fram till mig och berättar det. Särskilt skojigt var det häromdagen när vi satt och lunchade på Smaca vid Lilla Torg. Jag behövde pudra min näsa och gick till toaletten, som var upptagen. När dörren öppnades kom en trevlig, för mig okänd kvinna ut. Hon gav mig en snabb blick och frågade sedan: Har du stulit några tandpetare?
Jag tvingades givetvis erkänna att jag hade gjort det. Förlåt krögare Martin…
Åsa Scharin