Bild: ”Hitlerhuset”, på vars flaggstång Donnér varje morgon hissade hakkorsflaggan.
Varför gick en villa i Åhus under benämningen Hitlerhuset?
Den villa som åsyftas är riven sedan decennier tillbaka. Den låg invid hamnen i Åhus, vid korsningen Villavägen (nuvarande Lotsgatan) och Klemedsgatan, och tillhörde grosshandlare Klemedson. Redan som liten hörde man många historier florera om denna villa och därefter har jag pratat med åtskilliga äldre om deras minnesbilder. Här en kort sammanfattning av det som berättats för mig:
Under delar av 1930-talet fram till slutet av andra världskriget fanns här inrymt ett tyskt konsulat. I folkmun kallades därför byggnaden ”Hitlerhuset”. Allt efterhand Hitlersnazismen skördade framgångar i Tyskland och sedermera på slagfälten, klättrade i motsvarande grad en person uppåt på Åhus societetsstege.
På olika omvägar lyckades han, övertygad om nazismens storhet, utses till tysk vicekonsul och avlönades under rätt många år väl av Hitler. Det gjorde att han kunde införskaffa den ståtliga så kallade Disponentvillan invid borgruinen i Åhus. Sitt vanliga efternamn bytte han ut mot Donnér, Med sitt nya efternamn och uppgående status fick han även ge namn åt den kulle som ligger omedelbart norr om borgruinen, som efter honom blev kallad Dunderbacken och gör så än i dag i folkmun.
Under de första framgångsrika tyska krigsåren sågs han stolt och rak i ryggen varje morgon promenera den korta sträckan från Disponentvillan till Hitlerhuset. Det första han gjorde vid framkomsten var att på taknockens flaggstång hissa det tyska nazirikets hakkorsflagga, som under år dagligen vajade över Åhus. Han ledde pronazistiska demonstrationer i Åhus, där han gick i täten med höjd hakkorsflagga. Det finns bevarade foto från dessa upptåg.
Men när krigslyckan började vända för Hitler vände även tillvaron för uppkomlingen Donnér. Han höjde hakkorsflaggan allt mindre, både på Hitlerhusets flaggstång och för eget vidkommande. Från slutet av 1944 sågs inte längre någon hakkorsflagga vaja för vinden på Hitlerhuset. Analogt med det sågs Donnér allt mindre till på traktens societetstillställningar. Det sedan flera år tillbaka väl tilltagna arvodet från Berlin upphörde att komma, vilket tvingade Donnér att sälja sin flotta villa och flytta till en enkel bostad.
På den tiden var hamnen öppet område och barn lekte där. Flera av dem har i dag på ålderns höst berättat för mig om Donnér flagghissningar och Hitlerhusets, som de upplevde det, gåtfullhet med nazisymboler i fönstren och upphängd målning av Hitler inomhus. Efter krigsslutet florerade rykten om att en nazistskatt i hastigheten hade grävts ner i Hitlerhusets trädgård. Grannpojkarna grävde i smyg och återfann i jorden en dag en kista med ett prydligt hakkors på. När de med spänning öppnade kistan innehöll den, till deras stora förtret, endast pappersdokument. Smågrabbarna lämnade i besvikelse kvar fyndet i gropen och ingen vet sedan var kistan med alla dokument blev av.
Vem var kommunstyrelseordförande i Kristianstads kommun 1985 och vem var strax före och efter? (Pontus)
Socialdemokraten Dick Svensson var kommunstyrelsens ordförande i Kristianstads kommun 1983-85. Dessförinnan satt centerpartisten Bo Björnsson på posten 1977-82 medan moderaten Thage Persson i sin tur efterträdde Dick på posten 1986-88.
Under vilken period har invånarantalet ökat mest i Kristianstads kommun?
Kristianstads invånarantal var år 1800 omkring 2400, år 1850 cirka 5100 och år 1900 cirka 10 000. Men tidsdräkten 50 år för en fördubbling slås med råge åren före och fram till 1970 då befolkningssiffran fördubblas på endast sju år. Bakgrunden var en stor kommunsammanslagning. Vid mitten av 1940-talet fanns det inom nuvarande Kristianstads kommuns gränser en stad, 34 landskommuner och en köping (Åhus) som 1952 slogs samman till tio kommuner utöver staden Kristianstad. Åren 1967 – 1974 mer än fördubblades kommunens invånarantal, från knappt 30 000 till 67 000, genom en ny omfattande kommunsammanslagning under nämnda år, då de tio kringliggande kommunerna tillsammans med Kristianstad bildade den nya storkommunen Kristianstad, till ytan Skånes största med 24 tätorter, flest i landet.
Varför heter kyrkan i Viby Gustav Adolfs kyrka?
Viby kyrka har fått sitt namn efter en av den svenska historiens mest misslyckade kungar, Gustav Adolf. Han blev kung redan som 14-åring 1792 efter fadern, Gustav III:s död. Men efter kriget mot Ryssland 1808-09 och den katastrofala förlusten av Finland störtades han från tronen och drevs i landsflykt. Efter avsättningen levde han under pseudonymen Överste Gustafsson ett lika tragiskt som kringflackande liv i Europa. De sista fyra åren bodde han på ett värdshus i Schweiz där han dog i ett slaganfall 1837, ensam, alkoholiserad och utfattig.
Det kan nämnas att Viby kyrka hette just Viby kyrka och inget annat från sin tillkomst på 1100-talet fram till 1778. Då fick ortens riksdagsman Nils Svensson för sig, i hopp om kungahusets gunst, att hos Gustav III anhålla om att få döpa kyrkan efter landets nyfödde tronföljare. Kungen gav sitt medgivande och sedan dess har kyrkans formella namn varit Gustav Adolfs kyrka. Efter att Viby kyrka i 600 år haft namnet Viby kyrka så var det inte lätt för ett nytt namn att slå an i bygden. Och det besynnerliga namnbytet slog aldrig igenom i folkmun. Sockenfolket värjde sig med bestämdhet.
Ligger det någon sanning bakom historien om prinsessan vid Hanöbukten? Vilka bevis finns för att hon blev mördad? (Krister)
Sägnen om prinsessan från havet har vandrat i många generationer och det har uppstått en rik flora av följdsägner. Idag vet ingen riktigt vad som är kärna eller skal, sanning eller sägen, i de olika berättelserna. Men gemensamt är, att de alla tar avstamp i ett påstått grymt mord på Revhaken i Åhus på 1760-talet. Att sägnen kom att vandra vidare även till kommande generationer, borgar inte minst ett idag antal vägnamn mellan Åhus och Yngsjö, som Strandridarevägen, Prinsessans väg och Axels väg.
Kärnberättelsen uppger att tre bröder från Yngsjö under en hård storm räddade en ung flicka och hennes nyfödda barn, som enda överlevande från ett fartyg som drivit in mot kusten och strandat söder om Revhaken (som låg under Yngsjö by). Flickan var en mycket vacker och oerhört rik prinsessa, vars hemgift i guld och smycken förvarades i stora stenkistor på skeppet. Prinsessans nationalitet varierar i olika berättelser: en del uppger att hon var av rysk nationalitet, andra tysk, holländsk eller engelsk.
Förövarna hade planerat dådet genom att i nattens mörker tända villoeldar i närheten av Revhaken, och på så sätt fått fartyget att stranda på det förrädiska revet en bit utanför stranden. Den äldste av bröderna, som hette Axel och var strandridare, slogs av ett ofantligt habegär när han upptäckte att flickan var en förmögen prinsessa. Han försökte dra av ringarna från hennes fingrar, men misslyckades eftersom de svullnat upp av kölden. Utan betänkligheter drog han då fram en stor kniv och skar av fingrarna. Strax därefter mördade han, med brödernas bistånd, både prinsessan och det försvarslösa lilla barnet, som begravdes i närmsta sandkulle. Därefter plundrade de fartyget på sina dyrbarheter.
Att en utländsk prinsessa skulle ha mördats vid Revhaken har ingen verklighetsanknytning utan är inget annat än en sägen. Men en del tyder på att denna sägen kan ha ett ursprung i en verklig och tragisk händelse; ett fartyg som förlist och plundrats av några kustbor som i fruktan för upptäckt kanske tog livet av nödställda. Kanske är strandridaren Axel identisk med den Axel Nilsson från Yngsjö, som stod som anfader till den beryktade ”Trulsasläkten”, ökända i bygden. I Yngsjö byakista finns gamla värdefulla kartor, som visar ett strandridarhus i Yngsjö by, där förmodligen Axel huserade. På en karta står skrivet en gren av Trulsasläkten som ägare till just Lassagården, samma fastighet som arrenderade den åladrätt med strandmark vid Revhaken, där den tragiska händelsen utspelades.
En fråga som ofta har ställts, är varför en främmande prinsessas skepp skulle ha befunnit sig utanför Hanöbukten. Jo, enligt sägnen hade prinsessan blivit illegitimt havande – en skandal som måste hemlighållas. Därför hade hon tvingats utomlands för att föda barnet. Fartyget med prinsessan och det nyfödda barnet hade satt kurs mot hemlandet då det lockades ur kurs av villoeldar och mötte sitt öde utanför Revhaken. Prinsessan hade varit djupt troende, och alltsedan det fruktansvärda dådet uppger nattliga strandvandrare, att de mött prinsessans oroliga ande irra omkring med det lilla barnet i sin famn vid Revhaken.
Berättelsen om prinsessan från havet är en väv av fantasi och verklighet som tiden förvandlat till en spännande sägen om ett mord på en utländsk prinsessa och hennes barn. Detta har aldrig ägt rum i verkligheten, men kan ha ett ursprung i ett verkligt dåtida morddrama som utförts av strandridare från Yngsjö by.
Åhörde Yngsjömörderskan själv på plats dödsdomen mot henne på Kronhuset i Kristianstad?
I Stora Kronohuset vid Stora Torg i Kristianstad, har dess kronosal in i nutid använts för storslagna tillställningar. Det var i denna sal som Yngsjömörderskans öde avgjordes. Salen utgjorde förr plenisal till Hovrätten som flyttade från Kristianstad 1917. Det är korrekt att det var här som Yngsjömörderskan Anna Månsdotter slutligen dömdes till döden genom halshuggning för mordet på sin sons hustru i det skakande incestdrama som gått till kriminalhistorien som Yngsjömordet. Men Anna Månsdotter var däremot inte på plats själv i plenisalen då på denna tid hovrätten endast var föremål för juridiska förhandlingar.
Kenth Olsson