Vad vet du om en flygolycka vid en järnvägsstation utanför Kristianstad som ska ha skett strax före andra världskrigets utbrott?
Jag tror att frågeställaren syftar på den uppmärksammade flygkraschen vid Hammarslund som renderade krigsrätt för piloten, som för övrigt kom från Kristianstad. Det var en bitande kall förmiddag den 19 november 1937 som ett skolflygplan från Flygkrigsskolan i Ljungbyhed störtade invid Hammarslunds järnvägsstation utanför Kristianstad. Folk i trakten kunde observera hur flygplanet framfördes på onormalt låg höjd och uttryckte farhågor, då vinden vid tillfället var mycket byig. Plötsligt skar den ena vingen genom telefonledningarna, som löpte utmed järnvägslinjen Kristianstad – Åhus, med följd att planet störtade med nosen före i marken.
Vid kraschen trycktes motorn in, landningsställen slets loss, propellern slogs sönder och vingar knäcktes vid kraschen, varefter planet studsade fram ett 20-tal meter över den nyplöjda, men genom kölden nästan stenhårda åkern, innan det tog stopp vid en jordkulle intill en trädhäck.
Genom farten slungades planet runt och hamnade upp och ner på delar av kullen med stjärten inåt häcken. Flygaren satt fastklämd upp och ner i sitt styrhål, men med exakt så mycket luftrum emellan jordhögen och marken att hans huvud undgick att krossas med ett par centimeter till godo. Vid häcken löpte även en högspänningsledning som planet var någon meter från att krocka med. Piloten hade med andra ord haft en ofattbar änglavakt.
Kristianstadsbladet rapporterade stort om olyckan, hur planet totalkraschat, men piloten mirakulöst nog klarat sig oskadd under rubriken ”Några centimeter från döden”. ”Under hela eftermiddagen”, skriver reportern, ”kom och gick folk och förundrade sig storligen över Guds försyn, som klarat flygaren med livet ur den kullerbyttan”.
Flygkrigsskolans chef misstänkte emellertid att flygningen hade stridit mot bestämmelserna, att piloten fått för sig att göra en luftvisit över sitt föräldrahem och då hamnat på för låg höjd och därefter kraschat endast 50 meter från hemmet. Piloten stängdes av från tjänst under pågående utredning, som när den presenterades, enligt flygchefen, visade att haveriet var en följd av att piloten brustit mot givna order och föreskrifter. Piloten förnekade dock att han haft för avsikt att göra en sväng över sitt föräldrahem, att han flög så lågt berodde uteslutande på dålig väderlek med dis som rådde vid tidpunkten för kraschen.
När lämnade regementsstaben för A3 Kronohuset vid Stora Torg?
Regementsstaben lämnade Kronohuset 1953 då de flyttade till ett nybyggt kanslihus i Norra Åsum.
Hur många dog vid den långa belägringen av Kristianstad 1676-78?
En exakt siffra finns inte men det var flera tusen människor som fick sätta livet under dessa två år. Civila och soldater som direkt eller indirekt dukade under på grund av belägringens vedermödor och dess efterspel kan uppgå till närmare 5000.
Har Hammarshus övertagits av kronofogden?
Inte i modern tid och inte på grund av skuldsättning. Men kronofogden Jakob Ulf blir i slutet på 1600-talet ny ägare till Hammarshus. I ett kungligt brev från Karl XI ges han rätt till avkastning från ett antal åldrätter längs med kusten. Detta privilegium existerar fortfarande.
När upphörde staden att skjuta kanonskott vid brand i Kristianstad?
Brandsignal hade man givit i Kristianstad sedan stadens tillblivelse genom klämtning i kyrkklockorna kompletterat med kanonskott från Stora Torgs kanoner. Kanonskotten fick inte sällan till följd att åtskilliga fönsterrutor blåstes ut av trycket. År 1882 infördes därför istället att en trumpetare skulle blåsa larmsignal då ”röde hanen” hotade staden.
Christian IV är ha uppfört sin stad på Allön efter en dröm, vad handlade den om?
En klassisk anekdot, återgiven i flera äldre skrifter, är den om att Christian IV skall ha fått idén att förlägga sin nya stad i den ohälsosamma miljön kring det träskaktiga Allön efter ett mäktigt jaktkalas i trakten av just Allön. Efter andjakt och en myckenhet av mat och dryck hade han slagit sig ner i skuggan under en stor ek och fallit i sömn. I en dröm såg han hur det på platsen restes en gudomligt ståtlig kyrkbyggnad med smäckra pelare bärande praktfulla valv.
Han vaknade upp, men kunde inte släppa drömmen, beslutade sig därför att på denna plats uppföra det präktiga tempel han mött i sina drömmar. Och för att få folk till sin vackert högresta kyrka lät han också bygga en stad som han namngav efter sig själv. Det låter som en saga. Och det är det givetvis också.
Hur många tegelbruk fanns det ute i bygderna förr i tiden?
För närmare 150 år sedan, närmare bestämt år 1878 då det fanns 13 registrerade tegelbruk inom det geografiska område som i dag utgörs av Kristianstads kommun. Till exempel fanns det då i Åsum socken tre tegelbruk och i Gustav Adolfs, dvs Viby socken, två tegelbruk.
Vem grundade Norringarnas regemente i Kristianstad?
Georg Carl von Döbeln blev några år efter Finska krigets slut “Norringarnas” första chef i Kristianstad och hans eget valspråk; ”Ära, Skyldighet och Vilja”, blev också regementets. Georg Carl von Döbeln anlände till Kristianstad i början av 1812. Ett par veckor senare bestod regementet av 990 man. Totalt skulle regementet ha 1 240 man fördelade på två bataljoner och fyra kompanier. Av styrkan skulle 550 man stationeras i Kristianstads län.
På våren 1813 samlades en fältbataljon, sammansatt ur regementets båda bataljoner, i Fjälkinge för vidare avmarsch till Karlskrona och överskeppning till Tyskland för att delta i kriget mot Napoleon.
När tog Kristianstad efter Paris och anlade sin två boulevarder?
Kristianstad hann faktiskt före Paris med boulevarder. Hösten 1847 tillskrev staden Kristianstad konungen angående ett tomtregleringsförslag med planritning om bland annat utbyggnad av nuvarande boulevarder. Ungefär samtidigt framställs en karta där ordet ”Boulevard” används för första gången för stadens vidkommande. Vintern 1848 börjar man söderifrån bygga det som i dag utgör Västra Boulevarden. De stora boulevarderna i Paris började byggas 1853.
Vad vet man om Möllerska villan i Åhus?
Villan uppfördes i början av 1890-talet. Åhus Köping löste in den i mitten av 1960-talet. I början av 1970-talet inkorporeras den i Idyllens campingverksamhet. Efter att campingen upphört såldes villan till en privatperson varefter den flyttades en bit bort, där den fortfarande är belägen.
Hur lång var Råbelövsbanan där det kördes Formel-1 på 50-talet?
Råbelövsbanan mätte 6 700 meter och gick från Rödaledskorset, fortsatte mot Torsebro för att vid Fredriksdals gård svänga mot Råbelövs slott och därefter tillbaka till Rödaledskorset. Banan var tämligen platt, vilket medförde att publiken utan problem kunde följa racerbilarna i princip runt hela banan.
På raksträckor kunde de snabbaste bilarna komma upp i hastigheter runt 270 kilometer i timmen. Totalt kördes åren 1952-1961 tio stortävlingar – sju mc och tre biltävlingar. Efter motorcykeltävlingarna 1961 blev det inga fler tävlingar. Året därpå anordnades det aktion på läktardelarna, tidtagningsutrustning och annat som hört banan till. Numera finns knappt några spår kvar. Den gamla banan är igenväxt och grus täcker den ursprungliga tävlingsasfalten. Det enda konkreta som i dag minner om Kristianstads storhetstid inom den internationella motorsporten är den vägsträcka till start (där man ännu kan notera breddningen av vägen för själva startplatsen) och målrakan som 1995 döptes till Grand Prix vägen.
Vad hände fästningen Kristianstad efter den danska ockupationen 1710?
Året efter katastrofen vid Poltava 1709 passade danskarna på att angripa Skåne. Efter en kort sammandrabbning vid Fjälkinge tågade danskarna mot Kristianstad och intog staden den 13 januari 1710. Staden hölls ockuperad i en månad, till den 13 februari. Fästningen var i ett bedrövligt skick, saknade såväl kanoner som annat försvar, så de 600 danska soldaterna kunde lugnt tåga in genom förfallna fästningsportar utan motstånd.
Det blev en väckarklocka för en hårt prövad Karl XII i Turkiet och redan följande höst utförde generalkvartermästaren Magnus Palmqvist med 800 man, efter kunglig order, en provisorisk upprustning av Kristianstads försvarsverk. Därefter fortsatte arbetet i större omfattning fram till 1718 då Karl XII stupade för okänd kula i Norge, varefter allt arbete upphörde och fästningsverken åter lämnades att förfalla.
Kenth Olsson