Bild; Sjöng Alice Babs sommaren 1959 i Åhusparken om Ingemar Johanssons samtida enastående bragd mot Floyd Patterson i Yankee Stadium i New York då han blev Sveriges första och hittills enda världsmästare i tungviktsboxning?
Är det sant att Alice Babs sjöng i Åhus Folkets Park eller Strand Hotell när Ingemar Johansson blev världsmästare i boxning och då spontant hittade på en egen låt om detta som framfördes?
Det var den 26 juni 1959 som Ingemar Johansson mötte Floyd Patterson inför 30 000 åskådare på Yankee Stadium i New York. Han vann på teknisk knockout efter två minuter och tre sekunder av den tredje ronden, efter att ha golvat Patterson sju gånger. Sverige hade därmed fått sin första och hittills enda världsmästare i tungviktsboxning. Över en miljon svenskar lyssnade på direktreferatet av matchen i Radio Luxembourg, vilket sändes på natten till den 27 juni, svensk tid.
Att Alice Babs i anknytning till denna titelmatch andra sidan Atlanten skulle ha framträtt någonstans i Åhus och sjungit om denna bragd, har jag inte funnit något belägg för. Däremot framträdde hon för första gången i Åhusparken en knapp månad senare, den 24 juli 1959, och kan då möjligtvis på något sätt i tal eller sång berört Ingemars enastående bragd.
Kristianstads Arenaområde på Söder är efterlängtad. På platsen lär en gång ha funnits en populär skjutbana. När byggdes den och vad hände med den?
Kristianstads skyttesällskap, grundat 1831, var först i Sverige med att bilda en skytteförening. Deras första skjutbana invigdes 1833 på Söder. Med tiden förföll skjutbanan, vilket fick stadsfullmäktige i slutet av 1907 att, efter propåer från IF Kamraterna (nuvarande IFK Kristianstad), besluta om uppförandet av en idrottsplats på området. Det blev grunden för den sedermera klassiska Kristianstads Idrottsplats, nu riven till förmån för nya intilliggande Kristianstad Fotbollsarena.
Vilket år upphörde Bränneriet i Nöbbelöv att tillverka sprit på potatis och övergick till vete till Absolutprodukterna?
Det var den 13 december 1993 som den sista potatisen förädlades till sprit i Nöbbelövsbränneriet. Därmed var en nära nog 200 årig epok till ända. I dag är bränneriet förvandlat till ett av världens största och modernaste destillerier för den vodkatillverkning (på vete, inte potatis) som sker i numera franskägda The Absolut Company i Åhus.
Vilken period var den kände Erik Dahlbergh fästningskommendant i Kristianstad?
Från början av november 1678 till den 9 juli 1679.
Det har berättats för mig att det förr tillverkades åtskilliga sorters svagdricka i Kristianstadstrakten. Vilka var sorterna?
Som för många andra varor kom och gick olika sorters svagdrickor beroende på hur uppskattade de var bland konsumenterna. Jag har en uppgift från sekelskiftet 1900 där det anges att Luttrups, Forsbergs, Finlands bierdricka, Hvilans maltdricka och Hvilans sekunda var de populäraste märkena i Kristianstad.
Hur gammal är den åttakantiga gården, Södra Bjöstorp, belägen söder om Brösarp?
Den märkliga gårdsbyggnaden, Södra Björstorp, uppfördes 1775. Förutom de ekonomibyggnader, som tillsammans med bostadsdelen i norr ingår i den åttakantiga byggnaden, finns i nära anslutning på gården en friliggande bränneribyggnad i gråsten. Byggnaden har som sagt en åttakantig form, men utåt har längornas ytterhörn förenats med kortare väggar, så gården är egentlig sextonkantig. I vilket fall: Utformningen är unik för Södra Björstorp, har ingen motsvarighet någon annan stans.
För mindre än tre veckor sedan totalförstördes gården i en brand och endast stenväggarna återstår.
När öppnade den första banken i Kristianstad?
Det “moderna” bankväsendet uppkom på 1800-talet i Kristianstad, vilket också får utgöra tidsram för svaret. Sparbanken för Christianstads län öppnade 1826 och utgjorde stadens första sparbank. Den första affärsbanken kom 1853. Därefter följde ytterligare ett antal banker, bankfilialer eller sammanslagningar av befintliga: Gärds Härads Sparbank 1862, Skånes Enskilda Bank1863, Christianstads Enskilda Bank 1865 och Nya Sparbanken 1897.
Det talas om ”den stora isspärren” utanför Åhus på 1920-talet. Vad var det?
Den kalla vintern 1924 fick ett isbälte att lägga sig utanför Åhus hamn och förhindra all hamntrafik. Den imponerande isbrytaren Bore från Malmö kallades in, men gick bet på de tjocka ismassorna. Då anlitades militärer från Norra Skånska infanteriregementet från Kristianstad som tillsammans med hamnens egen maskinångare Björn lyckades öppna en ränna genom isspärren utanför hamnen. Det tog tio timmar och nästan 100 kilo sprängmedel från militärens sida. I Kristianstadsbladet uppmärksammades sprängningen av ”den stora isspärren” och reportern avslutar med, ”att det må sägas, att det som sålunda utfördes var en mycket duktig bragd”.
Ingvar Johannesson skriver att det var intressanta uppgifter om svälten och ransoneringarna i Kristianstad under första världskriget, som jag tidigare redogjort för här i Journalen. Ingvar är nyfiken på Bondetåget till kungen 1914 och undrar om det fanns folk från Kristianstadsområdet som deltog?
Ja, det fanns det, ett ansenligt antal! Redan samma år som Bondetåget utspelade sig utgavs en skrift på 37 sidor med titeln Bondetåget år 1914: förteckning öfver deltagare från Kristianstads län. Denna skrift – för övrigt tryckt i Kristianstad på Kristianstads Läns Tidnings tryckeri – finns att ta del av på stadsbiblioteket i Kristianstad, men ej för hemlån (den hittades långt om länge, undangömd i en box, av bibliotekets duktiga personal).
I skriften uppräknas noggrant varje enskild person – med namn, yrke och postadress – som anmält sitt deltagande i Bondetåget från Kristianstads län (till och med de få som anmält sig men fått förhinder finns nogsamt antecknade). Sammantaget var det enligt skriften omkring 1350 personer från Kristianstads län som anslöt till Bondetåget till Stockholm och tills stöd för kungen Gustav V. Jag kommer längre fram att gå närmare in på hur många och vilka kategorier som deltog specifikt från Kristianstadstrakten. Men innan dess kort om bakgrunden till att detta Bondetåg uppstod.
Konkret gällde saken böndernas protest mot den liberala Staaffs-regeringens hållning i försvarspolitiken. Planerna på att bygga svenska pansarbåtar hade slopats, och bönderna ansåg nu, supportade av den kände upptäcksresande Sven Hedins ryssfientliga debattbok ”Ett varningsord”, att Sverige hotades av en rysk invasion. Bakom konflikten låg också den tilltagande spänningen mellan landets konservativa och radikala krafter i den pågående striden om demokrati och parlamentarism.
Det var den 6 februari 1914 som drygt 30 000 bönder tågade genom Stockholms gator. Kung Gustav V mottog på slottet de försvarsvänliga böndernas uppmaning att leda landet i denna orostid, och att verka för att stärka armén och flottan. Kungen delade böndernas oro, försäkrade att inte svika böndernas önskemål och betonade att han avsåg att värna fäderneslandets självständighet. Det berömda ”borggårdstalet” var författat av Sven Hedin och upprepades också i sin helhet av kronprinsen på Slottsbacken och av prins Carl på yttre borggården för de tusental som inte fått plats på inre borggården.
Upptäcktresande och författaren Sven Hedin var den tidens mest kände svensk och den siste som adlades i landet. Hans skrift ”Ett varningsord” – där han menade att Sverige hotades av Ryssland och om inget gjordes skulle kosacker dansa på Stockholms gator – trycktes i mer än en miljon exemplar. (Han var dessutom en stor tyskvän och kom att uppvisa starka nazistiska sympatier, var medlem i nationalsocialistiska organisationer i Sverige och utlandet, både före och efter andra världskriget).
Det av Hedin skickligt författade borggårdstalet fick genast allvarliga politiska konsekvenser (borggårdskrisen). Några dagar efteråt marscherade 50 000 arbetare i en form av motdemonstrationståg till stöd för regeringen under parollen ”Folkets vilja skall ensam bestämma i Sveriges land”. Statsminister Karl Staaff själv hotade med att avgå om inte kungen gjorde avbön, och fick verkställa planerna när Gustav V höll fast vid åsikten att han hade rätt att ”fritt meddela mig med Sveriges folk”. Det var sista gången som brist på kungligt förtroende fällde en svensk regering. Pansarskeppet ”Sverige” sjösattes 1915, men någon rysk invasion av Sverige såg man inte röken av. Karl Staaff avled året 1915.
Nu åter till skriften Bondetåget år 1914: förteckning öfver deltagare från Kristianstads län, där man för Kristianstadstrakten, i stora drag Gärds- och Villands härader, kan räkna omkring 300 personer, jämt fördelade på de båda häraderna, som tog tåg till Stockholm för att ansluta sig till Bondetåget.
De flesta var lantbrukare, det gällde båda häraderna. Från Gärds Härad kan nämnas lantbrukare som Nils Andersson, Norregård, Vittskövle, Lars Bondesson, Gaddaröd, Karl Larsson, Åsum, Sven Persson och John Isaksson, Lyngby, Göran Åkesson, Hommentorp, Mårten Persson, Ängamöllan, Kristianstad. Andra som deltog från Gärds var exempelvis Hugo Arhén, inspektor på Vittskövle slott, A. Johansson, småbrukare, Maglehem, Nils Månsson, hemmansägare, Olseröd, Nils Sandeborg, Degeberga, Carl Reitz, Gärds Köpinge, John Nilsson, arrendator, Lillehem, Albert Palmlund, lantbruksinspektor, Tollarp, N. Sjölander, handlande, Vittskövle, Sigfrid Wåhlin, kantor, Vittskövle, K. A. Lövdal, husägare, Gärds Köpinge, Matts Nilsson, studerande, Vittskövle, och Carl Weibull, arrendator, Folkestorp.
Från Villands härad anslöt till exempel lantbrukarna N. J. Almkvist, Åhus, S. Emil Bruzelius, Allarp, Gårrö, Per Frantz, Rinkaby, Erik Hansson, Yngsjö, Nils Lundström, Näsby, Arvid Nilsson, Österslöv, Nils Olsson, Horna station, Ola Olsson, Hammar, Axel Olin, Fröknegården (Näsby), Hans Rasmusson, Legeved, Fr. Rosenblad, Vanneberga gård, Bäckaskog, N. J. Valdemarsson, Rinkaby, Sven Åkesson, Ripa. Andra som anslöt från Villands härad var J. A. Alexandersson, bokhållare, Råbelöv, Kristianstad, Nils Nilsson, trädgårdsmästare, Helmershus, Mattis Mattsson, skogvaktare, Allarp,Gårrö, Sven Nilsson, handlande, Vånga, Arkelstorp, Nils Persson, Björnekulla, Fjälkestad, Alfred Åstedt, slaktare, Rinkaby och Ragnar Örtengren, förvaltare, Ekestad. Den enda kvinna som upptas i förteckningen, är Hedvig Svedenborg från Kristianstad, som benämns ”Fru” under kolumnen yrkestitel.
I den noggranna förteckningen anges på särskilt plats Kristianstads läns bondetågs två läkare: Gustaf Alling, Tollarp och A. B. Holmgren, Kristianstad. Från Gärds Härad anges att lantbrukare R. Weibull, Folkestorp, Olseröd, tyvärr tvingats avanmäla sig på grund av förhinder, vilket i sin tur innebar att lantbrukare Sigfrid Jönsson kunde nyanmäla sig.
Kenth Olsson