Bild: Fotot från tidigt 1900-tal visar stadens praktfulla kastanj. Det urgamla trädet fälldes 1983 och av stammen svarvades ordförandeklubbor. Otaliga är de politiska beslut som klubbats till klangen av virket från stadens främsta vårdträd. Bilden tillhör Regionmuseet.
Kristianstads vårdträd, det flera hundra år gamla kastanjeträdet vid Stora Torg, sågades ner i början av 1980-talet. Vet du exakt när och varför och hur gammalt var trädet? (Eskil)
Såväl press som radio bevakade händelsen när ”Kastanjernas kastanj”, stadens mytomspunna och urgamla vårdträd vid Stora Torg, rakt emot Frimurarnas boning, föll för dåvarande parkförvaltningens motorsåg. Enligt den legendariske reportern Gunnar Lindbom hade alltid ”kastanjen varit ett heligt träd i Lilla Paris”. Denna stolta kastanj hade uppnått en vördnadsvärd ålder av 225 år som gjorde att den redan stått stadigt rotad vid Stora Torg och kunnat åse hur den nationellt uppmärksammade och Gustav III- inspirerade revolutionen genomförts i staden 1774.
Anledningen till beslutet att fälla det ålderdomliga trädet var att vårdträdet var en skugga av sitt forna jag på grund av sin höga ålder och något annat val fanns inte. Enligt Kristianstadsbladet skedde fällningen klockan 08.10 på morgonen, tisdagen den 23 augusti 1983. Intressant att notera är att redan i Skånska Posten i november 1858 uppmärksammas denna Kastanjernas kastanj i Kristianstad. I nämnda nummer uppges att kastanjeträdet planterats 100 år tidigare, den 18 november 1758, i samband med kung Adolf Fredriks besök i staden.
Tidningen innehöll ett ingående referat om stadens storslagna firande av vårdträdets hundraårsdag och ”att stora torget var uppfyldt af åskådare ur alla samhällsklasser säger sig sjelft”. Kastanjen utsmyckades, enligt referatet, med 99 kulörta lampor, därtill for otaliga raketer i luften och kanonsalut sköts för trädets ålder och ära, välgångsskål utropades och en för dagen särskilt komponerad sång framfördes av Wendes Artilleriregementes sångförening. Tidigare nämnde Gunnar Lindbom noterar långt senare: ”Säga vad man vill om den gamla goda tiden, men fira jubileum det kunde man!”.
Tidningsreferatet avslutas med en förhoppning om att ”må detta vördnadsvärda gamla träd i ännu ett eller annat sekel skänka trefnad åt kommande generationer”. Reporterns förhoppning slog in på så sätt att kastanjen stod kvar i ytterligare drygt ett och ett kvarts sekel. Med anledning av att en hästkastanj i sina bästa stunder kan uppnå en ålder av närmare 300 år, så var Kristianstadskastanjens 225- åriga stund i jorden beaktansvärd.
Efter fällningen i augusti 1983 lovade stadsträdgårdsmästaren att av vårdträdets ännu friska virke låta svarva ordförandeklubbor för utdelning till stadens styrelser och nämnder. I dag är det få som känner till att otaliga kommunala beslut ”klubbats” med eko från kärnvirket efter Kastanjernas kastanj. Stubben som blev kvar pryddes en tid med blomsterurna, men fram på höstkanten 1983 togs även den bort och ersattes med nyplantering. Idag minner inget längre om stadens främsta vårdträd genom tiderna. Mer än ett fåtal kvarvarande ordförandeklubbor som ännu svingas i kommunala sammanträdeslokaler.
Vem har suttit längst som kommunfullmäktiges ordförande i Kristianstad? (Lina)
Kommunens förste långsittare som ordförande i fullmäktige blev Cornelius Sjöcrona (kallad ”Generalen på Helgenäs”) som satt på posten i 20 år, 1874-94. En annan är Axel Kroon (”Skoldirektören”) som stannade i 18 år, 1948-66. Rekordet innehas av Bengt Johan Jönsson (kallad ”BeJi”) som satt på kommunfullmäktiges ordförande stol i 23 år, 1923-46.
André N vill veta vilket år och datum Bastionen Konungen i Kristianstad invigdes? (”Krigaren”)
Invigningen skedde den 6 maj 1994.
Birgit Ohlander vill veta mer om legenden om S:t Kristofer i Djurröds kyrka. (Yassim).
Djurröds kyrka byggdes i slutet av 1100-talet. I kyrkan fanns fram till 1400-talet en jättelik målning, från golv till tak, av den helige Kristofer i helfigur. Enligt traditionen var kyrkobesökaren, den dagen han beskådade jättehelgonets bild, skyddad mot ond bråd död. “Odödlighetsgarantin” gällde dock bara dagen för besöket. Bilden förstördes på 1400-talet då kyrkan fick slagna valv, men ännu ovanför valven går det att skönja helgonets överkropp.
Jag undrar om Hammarshus, dess historia och betydelse för Kristianstads tillkomst? (Leif)
Det var på det anrika herresätet Hammarshus staden Kristianstad blev till. Här skrev Christian IV den 22 maj 1614 födelsebeviset (det s.k. fundationsbrevet) till sin stad på Allön.
Vid tiden för Kristianstads tillkomst ägdes Hammarshus av en av det danska rikets mest framstående herrar, Otto Lindenow, tillika gammal skol- och jaktkamrat till kung Christian. Till Hammarshus hörde närmare 70 gårdar med vidsträckta marker, däribland obebodda Allön. Det var här som kungen hade fått för sig att uppföra sin nya stad. En komplicerad bytesaffär genomfördes som gjorde Christian IV till ägare av Hammarshus med ägor, inklusive sumpiga Allön.
Under Christian IV förvandlades Hammarshus raskt till kungsgård och säte för länsmannen (landshövding) och blir det första länsresidenset i nybildade Kristianstads län. Här inrättades även Kristianstads första länsstyrelse.
I mer än ett halvt årtusende, fram till utdikningen av Nosabysjön på 1860-talet, låg Hammarshus magnifikt beläget invid stranden av Nosabyviken. Den mäktiga adelsätten Galen huserade här på 1300-talet. Under århundradet som följer återfinner vi den ännu mäktigare adelsätten Brahe.
Under 1600-talets andra hälft slår krig hårt mot det vallgravsomgärdade Hammarshus och borgen ödeläggs. Kronofogden Jakob Ulf blir i slutet på århundradet ny ägare till Hammarshus. I ett kungligt brev från Karl XI ges han rätt till avkastning från ett antal åldrätter längs med kusten. Detta privilegium existerar fortfarande. Och ännu in på 1970-talet betalade ålfiskarna sin ersättning i levande ålar som transporterades i stora tunnor till Hammarshus. När Linné på sin skånska resa 1749 besökte Hammarshus fann han en enkel mangårdsbyggnad i korsvirke som Jakob Ulf låtit uppföra invid ruinen av den gamla raserade borgen.
Nuvarande huvudbyggnad är från 1789. Det var ägaren Erik Benzelstierna som då lät uppföra sitt nya slott – ett av de första skånska slott som utrustades med dubbelt sadeltak – ovanpå resterna av den gamla borgen, i vars källare den medeltida fängelsehålan ännu finns bevarad. Under några årtionden på 1800-talet var Hammarshus bostad åt häradshövdingen då också Villands härads domarkansli förlades hit. Vid århundradets mitt blev riksdagsmannen Ola Ohlsson ny ägare och i hans släkts ägo stannade egendomen till 2006. I dag ägs Hammarshus av Per Frankenius.
Vid ägarskiftet hade det förflutit närmare 400 år sedan Christian IV på Hammarshus hade utfärdat det så avgörande brevet om Kristianstads tillkomst. Det var från bryggan invid den då ståtligt trelängade tvåvåningsbyggnaden med trappstensgavlar han båtledes tagit sig över Nosabysjön till Allön för att personligen övervaka utstakningen av stadens tomter. Det var på mark tillhörande Hammarshus som Kristianstad uppstod.
Hammarshus kan med rätta betraktas som moder till Christians stad på Allön.
Mormor har berättat om en ruinrest i Åhus som härstammar från en medeltida skola. Vad vet man om detta? (Inga J.)
Det som åsyftas är troligen den mer än 750 år gamla, 5,5 m höga och 17 m långa tegelmuren, i dag enda rest efter det medeltida konventet i Åhus som ibland benämns ”Nordens första universitet”. I denna klosterakademi bedrevs bland annat avancerad undervisning, men skall inte likställas med dåtida universitet ute i Europa.
Klostret invigs omkring 1243, men omnämns i handlingar först 1254. Det är den påvliga Dominikanerorden, en helt ny typ av munkordnar – tiggarordnarna – som uppstod i början av 1200-talet, inriktad på städer, som anlägger klosterkomplexet invid Helgeåns vatten i den då blomstrande ärkebiskopsstaden Åhus. Konventet blir snabbt berömt. Kända teologer föreläser inför stora skaror ordensmedlemmar som anländer från städer runt om i Norden och norra Europa.
Vid reformationen 1536 fördrivs de katolska dominikanerna. Klosterbyggnaderna i Åhus konfiskeras och läggs under kronan. År 1569 flyttar kungens länsherre in i det forna munkklostret, som nu upphöjs till länsresidens under namnet Åhus gård. Åhus län inlemmas i nya Kristianstads län 1617. Länsherren flyttar då in till Kristianstad och anläggningen lämnas åt sitt öde. Delar av klostret raseras på 1630-talet, men ännu långt in på 1700-talet reser sig ruinerna höga efter den forna läroanstalten. Den mur som finns kvar i dag är en rest i tegel efter östra klosterlängans västra vägg. Ursprungligen var denna länga drygt 31 meter lång och 9,5 meter bred.
Kenth Olsson