Varför ruinerades den stenrike brännvinskungen L. O. Smith från Kiaby?
År 1888 blev det kris i de spanska statsfinanserna och landets regering införde då en retroaktiv lag om en särskild skatt på all importerad sprit. Det drabbade i praktiken en enda person – den i Kiaby födde L. O. Smith, som var en av Europas största och mest inflytelserika brännvinskungar. Trots att den spanska efterbeskattningen stod i uppenbar strid med gällande avtal lyckades en frenetiskt kämpande Smith inte få den svenska regeringen att vidta effektiva motåtgärder.
Det slutade med att Smiths enorma brännvinslager i Spanien beslagtogs och hans 26 filialer i landet stängdes. Det fick i sin tur till följd att även hans filialer i Ryssland, Tyskland, Ungern, Italien, Frankrike och på Malta tvingades slå igen. Förlusterna var astronomiska; mer än 1,3 miljarder kronor i dagens penningvärde. Hela Smiths brännvinsimperium, uppbyggd under årtionden, föll sönder över en natt och förmögenheten gick förlorad.
Det får till följd att han under hela 1890-talet är på ständigt resande fot runt i världen i hopp om att åter bli en förmögen och respekterad man. Han förmedlar internationella lån till Kina och Japan och investerar i guld- och diamantgruvor i Sydafrika. Han lyckas därigenom och mot alla odds bygga upp en ny fömögenhet. Men när Boerkriget bryter ut i Sydafrika 1899 går alla hans nya rikedomar förlorade. Smith är då 63 år gammal och sjuklig, och orkar inte börja om igen.
På ålderns höst hade han gift sig med en nästan 40 år yngre tjänsteflicka. De återvänder till Sverige, hyr en lägenhet med tre rum. Utfattig och djupt besviken på livet avlider L. O. Smith den 9 december 1913. Ingen av hans barn kommer till begravningen.
Stina Månsson undrar om Stora Torg någon gång kallats för Axeltorget och vad var ”kåken” för något som fanns på detta torg?
Redan när Christian IV 1614 beslutade anlägga sin nya stad på Allön bestämde han också att maktens centrum skulle ligga vid staden stora och förnämsta torg, Stora Torg. Invid torget avsåg kungen även bygga ett palats till sig själv. (Pengabrist medförde dock att det slutade med ett stall, som ganska snart omvandlades till tyghus. Idag ryms Regionmuseet i byggnaden).
Vid denna tid talades det lika mycket tyska som danska/skånska på Allön. Det fick de tysktalande att benämna nuvarande Stora Torg som ”Der grosse Markt”. Danskarna i sin tur kallade det ”Axeltorvet”, en allmän benämning i medeltida danska städer på det område där torghandel idkades och som dessutom ofta utgjorde stadens centrum. Benämningen är senmedeltida och har sin bakgrund i att varorna till torget forslades på axel, det vill säga med vagn och kärra. Så i folkmun var det under lång tid Axeltorvet som gällde som benämning på Stora Torg i Kristianstad.
Vad var då ”kåken” för något? undrar Stina Månsson. Jo, det var en liten bur i sten som uppfördes mitt på Stora Torg 1617 som stadens första fängelse. I folkmun gick buren under benämningen ”kåken”. Lars Wivallius – skald, skojare och äventyrare – har i skrift skildrat hur han 1631 kastades i denna omänskliga bur. Han beskriver Kristianstads första fängelse som en trång och ruskig byggnad med ett litet hål över porten där man kommunicerade med de fångar som spärrats in den trånga stenburen.
När var Olof Palme i Kristianstad?
Först gången Olof Palme var i Kristianstad var 1966 då han som utbildningsminister inför 200 personer invigde det nya biblioteket tillsammans med kommunens, i dubbel bemärkelse, starke man (såväl politisk som i armbrytning) Sven Hansson, Starke Sven kallad. Därefter besökte han de följande två decennierna Kristianstad flera gånger, oftast i samband med valrörelser. Varje gång han talade kom många hundra personer för att lyssna, även icke partianknutna. Exempelvis när Kristianstads arbetarkommun fyllde 100 år 1983 talade Olof Palme inför 1 500 personer på Sommarlust (som numera gått i graven). Tre år senare, den 28 februari 1986, mördades Olof Palme av okänd förövare.
I vår släkt finns bevarade brev från 1870-talet med uppgifter om inköp hos handlaren Sjölander i Gringelstad. Vad var det för affär, vad salufördes och vad kostade det?
Hos handlaren J. Sjölander i Gringelstad kunde man på 1870-talet köpa nästan allt som behövdes. Hans kontobok från denna tid finns bevarad och genom den vet man vad som såldes, till vem och till vilket pris. Lanthandeln tillhandahöll minst 230 (sannolikt närmare 300) olika artiklar som erbjöds de 160 hushåll i Gringelstadstrakten som var noterade som kunder i Sjölanders kontobok. Vad tjänade man då på denna tid? År 1875 hade en dagsverkare 1,52 kr om dagen för män, 0,83 kr för kvinnor (bara hälften av den manliga lönen). I årslön uppbar en dräng ungefär 153 kr, en manlig lärare cirka 700 kr, en skollärarinna 230 kr (endast en tredjedel jämfört med en manlig lärarlön) medan en kyrkoherde 4000 – 5000 kr om året (20 gånger mer än en skollärarinna). Dessa inkomster kan sedan relateras till priserna samma år i Sjölanders affär. Här följer några exempel:
Priset på orostat kaffe var 2,35 kr, socker 1,17 kr kilot, risgryn 0,42 kr för 850 gr, russin eller sviskon 0,52 kr för 425 gr, sirap 0,25 kr för 425 gr, såpa 0,50 kr för 850 gr. Den feta Islandssillen kostade 6 öre styck och ansågs räcka till middag åt fyra personer med tillhörande potatis, gråsej 0,37 kr kilot, fotogen 0,30 kr litern, en butelj öl 0,25 kr, fina bjudcigarrer 7 öre stycket, enklare variant 4-5 öre, röktobak 0,17 kr för drygt 100 gr, snus 0,42 kr för 220 gr och tändstickor 0,75 kr paketet.
Kalsonger 2,50 kr styck, undertröja 2 kr, rutigt bomullstyg 0,55 kr metern, ett par träsko 1,50 kr, två kaffekoppar 0,60 kr, ett dussin tallrikar 2,34 kr, dricksglas 0,25 kr stycket, kaffekanna 3,50 kr, en flaska enkelt vin 0,76 kr, en butelj sherry 1,75, en ordinär tvål 13-21 öre styck beroende på märket, spelkort 0,63 kr per lek, lyxiga karameller 0,25 kr hektot (vanliga karameller däremot endast några ören per strut).
På 1870-talet fanns det mer än 120 handlare inom nuvarande Kristianstads kommuns gränser. Lanthandlaren var en av få som fick in kontanta pengar, även om han vanligtvis fick hålla sina kunder med årskredit. Nästan alla övriga människor på landsbygden hade sin inkomst i naturaförmåner. Följden blev att man började göra mindre kontantlån hos lanthandlaren från 1 riksdaler upp till 150 riksdaler. Det var inte ovanligt att handlaren i byn hade all penninghandel fast i sin hand och var mer eller mindre att betrakta som en bankir.
De första inkomstuppgifterna som är tillgängliga rörande lanthandeln är från 1875. Bland de högst taxerade i trakten var då L.J.A Hanner i Kiaby, Jan Andersson i Skepparslöv, S.J. Bengtsson i Fjälkinge, And. Andersson i Degeberga, Mattsson i Åhus, Nils Nilsson i Everöd, John Magnusson i Yngsjö, L.P, Sallroth i Fjälkinge, S. Engdal i Everöd, Nils Nilsson i Åhus, And.A. Håkansson i Degeberga, G. Ripa i Åhus, N.H. Nilsson i Färlöv och G.M Lundström i Maglehem.
Hur drabbade storstrejken 1909 Kristianstadstrakten?
För 110 år sedan, i början av augusti, slog storstrejken till även mot Kristianstadstrakten. Omkring 5000 industriarbetare lade ner arbetet bland annat i Maltesholm, Bromölla, Viby, Karaplund, Ignaberga, Knislinge, Bjärlöv, Immeln och Torsebro. Vid kvarnarna strejkade 130 arbetare och samtliga 220 arbetare vid Ljunggrens mekaniska verkstad i Kristianstad var indragna i konflikten. Stora skaror strejkande arbetare från landsbygden drog in till Kristianstad och det blev livligt på stadens gator. Militärer utplacerades som vakter vid stadens spritupplag och sammaledes vid Nobels dynamitupplag i Härnestad (vars byggnad den nye markägaren så obetänksamt lät riva i september i fjol).
Har det funnits en skola i den lilla byn Klårröd?
I Klårröd, belägen några kilometer nordväst om Träne, öppnades en skola 1913. Bakgrunden var dels ökat barnantal runt om i byarna, dels att Venestads skola blivit överfull. Det var i december 1912 som kyrkostämman i Träne beslutade om att inrätta en mindre folkskola i Klårröd. Skolbyggnaden kostade 4000 kr att uppföra. Skolans första lärarinna blev Ester Ingeborg Nilsson från Venestad, med tidigare tjänstgöring i Träne och Fjälkinge skolor. När skolan öppnade i november 1913 är det med 13 elever överförda från Venestads skola, men boende i Klårröd och Bassköp. Skolan skulle fungera både som småskola och storskola, men med bara en lärare. De större barnen gick i skola på vintern medan småskolebarnen fick undervisas på sommaren.
Det äldsta klassfotot är från 1920 och visar att skolan då räknade 23 elever. Sedan minskar elevantalet. Vårterminen 1941 beslutar skolstyrelsen att undervisningen vid Klårröds skola ska upphöra på grund av bristande elevantal (antalet var då 11 elever i olika åldrar). Barnen från Klårröd skulle framöver gå i skolan i Venestad, medan barnen från Salskog placerades i Träne skola. Det tomma skolhuset övertogs av militären och användes till stabsexpedition under andra världskriget. Lärarbostaden hyrdes ut och såldes sedan. I dag utgör hela skolhuset privatbostad.
När började Kristianstads gatlyktor drivas med gas och när kom elen?
Efter att ha eldat stadens gatlyktor med rov- eller hampolja så övergick man 1860 till gasdrift. Först 1937 installerades elektrisk gatubelysning i centrala Kristianstad. Men det var inte förrän 1955 som de sista gaslyktorna slocknade för gott. Stadens lykttändare Karl Östberg släckte då de sista sex återstående gaslyktorna på Österlånggatan. Det skedde under högtidligheter och tal av kommunens starke man, Sven Hansson.
Är det sant att Benediktsson som uppfann Bendixdrevet (kopplingen mellan startmotor och vevaxel) inom den amerikanska bilindustrin kom från Åhus?
Nej, men en del tyder på hans fader under en tid varit bosatt i Åhus.