Bild: När en av Hitlers fruktade V2-raketer av misstag slog ner i Sverige fick England tillstånd att bygga en hemlig avlyssningsstation på Näsby.
Fanns det en hemlig brittisk avlyssningsstation på Näsby under andra världskriget? (Tommy)
Ja, det fanns det. Tillkomsten av denna superhemliga avlyssningsstation, ett klart svenskt neutralitetsbrott, skall ses i ljuset av att Hitler vid andra världskrigets slutskede hotade världen med nya vedergällningsvapen i form av V1 och V2-raketen. I juni 1944, samtidigt som tyskarna inledde sina massiva raketanfall mot London, hamnade en av dessa V2-raketer ur kurs efter uppskjutning från raketbasen i Peenemünde. Raketen fortsatte in över Sverige och exploderade på 1500 meters höjd över samhället Bäckebo i Småland. De raketdelar som slog i marken överlämnades i hemlighet till britterna som därigenom kunde göra en rekonstruktion av den tyska V2-raketen.
Bäckeboincidenten fick också till följd att den svenska regeringen lät britterna bedriva radiospaning mot raketanläggningen i Peenemünde från svenskt territorium. Syftet var att avlyssna de radiosignaler som styrde raketen för att utveckla ett motvapen. Nu blev avlyssningen utan resultat eftersom de flesta tyska raketer styrdes av mekaniska styrsystem och inte av radio. Den hemliga avlyssningsstationen inrättades hösten 1944 på Näsby och var i drift till dess ryssarna intog Peenemünde i början av 1945. Då jag kan tänka mig att Tommys fråga avser Näsby i Kristianstad får jag emellertid göra honom besviken: Avlyssningsstationen var förlagd till Näsby utanför Ottenby på Öland.
Bo E. ställer i ett mejl frågan om det är sant att USA:s förste president kom från Sverige och med rötter från Arkelstorpstrakten?
Det är inget jag tidigare hört talas om, men frågeställningen ter sig så intressant att det föranledde mig en djupdykning i ämnet. Resultatet ser du i det som här följer. Vi tar det från första början:
Enligt en familjekrönika hade John Hanson i Sverige gift sig med ett barnbarn till den svenske kungen Gustav Vasa. Som kusin till Gustav II Adolf följde han kungen i fält och stupade samtidigt som denne i slaget vid Lützen 1632.
John Hanson efterlämnade hustru och fyra söner, som plötsligt stod utan fader och familjeförsörjare. Sönerna utvandrade strax före 1600-talets mitt till USA och bosatte sig i Nya Sverige Den yngste av sönerna blev farfars far till en John Hanson (alltså bärande samma namn som sin förfader). Denne John Hanson (1721-1783) växte upp och blev en framgångsrik företagare inom krigsindustrin. Aktiv inom politiken bidrog han med vapen till koloniernas kamp mot England och blev högt aktad i sin hemstat Maryland, där han i mer än två decennier satt som medlem i den lagstiftande församlingen.
I den så kallade kontinentalkongressen, tillkommen 1774 med syfte att organisera koloniernas motståndskamp mot England, representerade han sin hemstat. Något år senare stod han i centrum vid undertecknandet av oavhängighetsförklaringen. En berömd målning av Christian von Scheidau skildrar den högtidliga signeringen den 4 juli 1776, som satte punkt för det engelska kolonialstyret över Nordamerika. Den som sitter bakom skrivbordet är John Hanson, omgiven av en grupp stående politiker, bland dem den berömde Benjamin Franklin.
Ett intressant inslag i målningen är den person som placerar oavhängighetsförklaringen på skrivbordet framför John Hanson och med fjäderpennan i hand visar var signeringen skall ske. Det är John Morton, politiker från Pennsylvania och liksom Hanson svenskättling från Nya Sverige.
När kongressen 1781 beslutade att bilda ett löst statsförbund av de tidigare 13 kolonierna valde man den 5 november John Hanson till konfederationens förste president. Presidentskapet var på endast ett år och gav ingen egentlig makt, utan posten var mera tänkt som ett ordförandeskap för kongressen.
Även om John Hansons presidentskap inte hade många likheter med den starka presidentposten i konstitutionen 1789 – varefter den berömde George Washington valdes som president – står denne svenskättling från Nya Sverige inte desto mindre inskriven i historieböckerna som den förste valde presidenten i Nordamerika. Det finns till och med en biografi över honom med just den titeln: ”John Hanson, Our First President”.
Ett bevis på hans stora betydelse framkom då varje delstat skulle placera två statyer av sina mest bemärkta och uppburna män i Statuary Hall på Capitolium i Washington. En av de två som utsågs att representera Maryland var John Hanson.
Men jag har inte kunnat finna någon forskning, källor eller annan litteratur som pekar på eller omnämner att John Hanson skulle haft koppling till Kristianstadstrakten.
Hur klädde man sig och vad åt man i det nyanlagda Kristianstad vid 1600-talets början? (Richard P).
Borgerskapet hann knappt flytta in till den nya staden på Allön innan de utmärkte sig genom sin moderiktiga klädsel. Vid denna tid hade Holland efterträtt Spanien som den dominerande makten i Europa. De förmögna borgarna började därför i allt högre utsträckning klä sig efter det senaste holländska modet, som innebar att både männens och kvinnornas klädesplagg skulle vara mer lediga och bekväma.
Bortvaron av de stora stärkta pipkragarna, som efterhand blivit så överdrivna att de kallades för ”kvarnstenar”, sörjdes av få. Det nya behagliga modet med spetsprydda kragar liggande löst över axlarna, anammades snabbt. Samtidigt började männen låta håret växa ut och falla fritt över axlarna. Peruker hade man ännu inte börjat använda. Sjömännen bar ofta en lång hårfläta, ett mode som spred sig snabbt uppåt i samhällsklasserna. Skägg var fortfarande ett manligt obligatorium.
Männens tidigare mycket snävt skurna jacka fick ett längre och rakare snitt. Över jackan skulle man bära en kort slängkappa och på huvudet en stor vidbrättad filthatt med elegant plym. De ganska pösiga knäbyxorna blev både längre och vidare. Till dem skulle det vara höga kragstövlar eller kraftiga skor med knäppe över vristen. Stövelskaften kunde mycket väl prydas med knypplade spetsar, liksom kragar och manschetter.
En uppsjö kulinariska läckerheter serverades på matborden i de förnämas hem. Annorlunda var det hos vanligt folk. Om man får tro den första tryckta kokboken i Danmark, som gavs ut 1616, bestod allmogens basföda av gröt, bröd, rovor, salt sill och fläsk. Nötkött var dyrt och inget man åt till vardags. Gröten kunde varieras genom att den omväxlande kokades på råg, korn eller bovete. Odling av korn, råg och havre gav både öl och brännvin, gröt och bröd. Vitt bröd förblev en lyxvara långt in på 1800-talet och åts endast vid högtider. Till vardags åt man grovt bröd av råg, mestadels bakat med surdeg och kryddat med anis, fänkål, koriander eller dansk kummin.
Kryddor användes rikligt. Till en och samma maträtt kunde användas mängder med kanel, peppar, saffran, muskotblomma, nejlikor, kardemumma och ingefära. Och det behövdes! Färsk mat var sällsynt. Grisar slaktades exempelvis enbart till jul. Livsmedlen saltades, torkades eller röktes för att hålla länge, men blev med tiden ändå härsken och illasmakande. Kryddor blev räddningen.
Även ölen smaksattes med olika sorters kryddor, som salvia, isop, lavendel, rosmarin, malört, hjärtansfröjd, angelicarot eller mynta. Exotiska kryddor från främmande länder var dock dyra i inköp och utgjorde därför den tidens statussymboler. Ju rikare man var, desto mer exotiska kryddor vräktes i maten – och i ölen. Men det gick även bra att krydda med egenodlade örter som salvia, mejram, koriander, isop, hjärtansfröjd, timjan, rosmarin eller kummin.
För välbärgade kunde kalv- och oxkött, får, lamm, gris och höns utgöra råvaran i olika maträtter. Blev det fisk dominerade sill, hälleflundra, lax, gädda, karp, ål och nejonöga. Andra populära maträtter tycks ha varit lammleverkorv, fiskkorv, svinkorv, bratwurst och knapwurst. Mycket uppskattad tycks en särskild senap ha varit, som med fördel kunde användas till kalla oxfötter eller svinhuvud. En uppskattad högreståndsrätt var fylld fårmage med färs av kalvkött, fläsk, russin, ägg, salt och örtkryddor, serverad med en sås gjord på vin, pepparkakor och örtkryddor.
Hur intogs all denna mat? Jo, vid stora tillställningar placerades borden utmed väggarna mitt emot varandra. Männen satt på den södra sidan av salen, kvinnorna på den norra. Borden täcktes med flera lager dukar och de nedhängda duksidorna användes till att torka händerna på. Sked och kniv var de enda bestick som fanns, men man åt nästan alltid med fingrarna.
Har staden Kristianstad tillhört landskapet Blekinge? (Bo).
Landskaps- läns- och häradsgränserna har förändrats över tid. Under medeltiden hörde exempelvis Villands och Gärds härader periodvis till Sölvesborgs län i nuvarande sydvästra Blekinge. Villands härad var före Kristianstads uppkomst 1614 eget län och kallades då även Åhus län som 1617 slogs samman med Kristianstads län.
Kristianstad hade funnits i drygt 40 år som stad när bokhandlaren Daniel Paulli 1676 gav ut boken Kurze Beschreibung Von Der Haubt-festung CHRISTIANSTAD in Blekingen. Boken författare är okänd, men det som kan förvåna dagens läsare är att den tyska titeln placerar Kristianstad i Blekinge. Men förklaringen är den som jag skriver inledningsvis, det vill säga att Villands härad i omgångar hörde under Blekinge, bland annat då vid tidpunkten för nämnda bok publicering.
Från 1658, då Skåne blev svenskt, lades Blekinge under Kristianstads län, vilket gällde fram till 1680. Villands härad tillfördes Kristianstads län 1719, vilket gällde fram till 1997 då det blev Skåne län.
Moses R vill veta när Kristianstad tilldelades sitt stadsvapen?
Det gick åtta år efter stadens grundläggning 1614 innan Kristianstad fick sitt vapen. Den 15 mars 1622 hade kungen äntligen bestämt sig. Denna dag utfärdar han i Köpenhamn ett privilegiebrev vari staden bland annat tilldelas det ännu idag populära stadsvapnet; Christian IV:s krönta monogram, buret av två gyllene lejon mot blå bakgrund.
Hur många dog i den stora koleraepidemin i Kristianstad 1857? (Ahmand)
Under mindre än två månader – augusti och september 1857 – insjuknade 1 112 personer, varav 595 avled i kolera, det vill säga drygt tio procent av stadens befolkning. Omräknat i dagens invånarantal skulle det motsvara drygt 3 500 dödsoffer.
Kenth Olsson