Du har skrivit om den första bilen och lastbilen. När kom den första grävmaskinen till Kristianstadstrakten? Det lär ha skett en olycka i samband därmed i Fjälkinge.
(Bernt Strand)
Sverige första grävmaskin tillverkades 1913 men hade inte mycket likheter med senare tiders grävmaskiner. Om man utgår från åtminstone någon likhet med sedvanliga grävmaskiners ”utseende” så importerades de första sådana från USA till Sverige på 1920-talet. I Sverige fanns dock ett motstånd till denna form av mekanisering. I början av 1930-talet skulle vägarbeten och motsvarande utföras för hand för att ge arbete åt fler människor under den ekonomiska depressionen. Men utvecklingen gick inte att hejda och under 1930-talet kom den första varaktiga grävmaskinen till Kristianstadstrakten.
Den olycka i Fjälkinge som frågeställaren anger inträffade betydligt senare, i början av 1950-talet. Då hade med all sannolikhet invånarna i Fjälkinge redan upplevt grävmaskiner, både i byn och på andra platser, men sannolikt väckte dessa maskiner ändå uppseende, inte minst bland yngre.
Olyckan i Fjälkinge inträffade 1952 eller 1953 vid ett grävarbete då det lades ner rör i korsningen vid Fjällbacka ålderdomshem. I de som samlats för att åse grävmaskinens framfart bland jordmassorna fanns en nyfiken yngling som kom för nära, fick skopan i huvudet och avled direkt. Grävmaskinisten chockades och sprang från platsen, men påträffades sedan i trädgården bakom Fjälkinge Gästis, fortfarande i svår chock över den tragiska olyckshändelsen.
När fanns det flest tåg i Kristianstad? (Anonym)
Under beredskapsåren vid 1940-talets början upplevde Kristianstads Järnvägsstation sin mest intensiva trafikperiod med omkring 130 ankommande och avgående tåg per dygn. Stadens ånglokscentral räknade 50-talet lok och var landets största. Från Kristianstad utgick inte mindre än sju olika linjer, vilket var flest i landet. Alla linjer var privatägda fram till 1940-talets inledning.
Hur säkra är de gamla kartorna som finns över Åhus? (Anna-Stina)
Redan i början av 1300-talet återfinns staden Åhus på kartor. Problemet är att dessa är makalöst missvisande. Inte blir det bättre kommande århundraden, oavsett om det är internationella eller nationella kartor. Åhus placeras än här, än där, ibland i Skåne, ibland i Blekinge, ibland någon annanstans, någon gång på två platser, ibland inte alls utsatt. Det dröjer till 1700-talets senare hälft innan den första i stort hyfsat korrekta kartan över Åhus blir till. Men även den har sina uppenbara brister.
Första gången Åhus återfinns i kartskrift är på ett anonymt katalanskt sjökort från omkring 1320 (i dag förvarat på British museum). Dessa tiders kartor var emellertid långt ifrån tillförlitliga avseende orternas geografiska placering. På ett nästan samtida sjökort, upprättad av Angelino Dalorto i Genua omkring 1330, finner man Stockholm inklämt mellan Åhus och Kalmar, med Mälaren strax innanför Åhus.
Det var Åhus framväxande status som internationell hamn- och handelsstad som medförde att staden började återges på sydeuropeiska sjökort redan i början av 1300-talet. Staden benämndes allt från aosia, aoxia, osisia, ostia till oves och blev placerad på de mest hisnande platser, utom den plats där staden skulle vara belägen. Och inte blev det mycket bättre de närmaste århundraden som följde.
Den på 1400-talet i Italien verksamme danske kartografen Claus Claussøn har på en av sina kartor förlagt danska Åhus mitt emot svenska Öland.
Tysken Henricus Martellus Germanus väljer på sina tre kartor från 1490-talet att placera Åhus på olika ställen på varje karta. På den ena återfinns Åhus på den svenska sidan av gränsen, på den andra har staden flyttats över till det danska Skåne, medan han på den tredje garderar sig genom att lägga ut två Åhus; ett på den svenska och ett på den danska sidan. Vid samma tid gav en annan tysk, Nicolaus Cusanus, ut en karta där Åhus återigen placeras i höjd med Öland.
Att Åhus låg vid Helgeå fanns inte på kartan förrän en bit in på 1500-talet. Första gången det går att identifiera Helgeån som det vatten som rinner ut i Åhus, är på den berömda ”Carta marina”, som den svenske katolske ärkebiskopen Olaus Magnus utarbetade och gav ut 1539 under sin landsflykt efter reformationen. Här framträder också en markering över Helgeåns vatten som kan tydas som en bro, förmodligen den i andra dokument omnämnda ”Strömme bro” i Åhus.
Inte heller under 1500-talet blir det någon högre precision i utplaceringen av Åhus på kartor. På exempelvis Marcus Jordan kartor från 1553 ligger Åhus i Blekinge, medan Abraham Ortelius, utgivare av historiens första kartatlas i Amsterdam 1570, inte har med Åhus alls. Missödet korrigerar han emellertid i sin andra upplaga 1584, men då förlägger han å andra sidan Åhus till södra Skåne. Motsatt väg kan den holländske kartografen Gerard Mercato sägas ha valt i det han på sin år 1541 publicerade globkarta valde att sätta Åhus i jättelik text som enda orten i hela Skåne.
På 1580-talet bestämde sig den världsberömde astronomen och matematikern Tycho Brahe att konstruera den första helt korrekta kartan över det danska riket. År 1589 skickade Brahe folk till Skåne för att göra astronomiska positionsbestämningar med avancerade instrument som han konstruerat enbart för detta ändamål.
Åhus besöktes och med denna stads kyrktorn som utgångspunkt räknades med hjälp av instrumenten och en kompass, kompletterat med uppgifter från ortsbefolkningen, avstånden fram till omkringliggande kyrkbyar. Någon karta blev det aldrig. Tycho Brahe kom i konflikt med kungen och tvingades lämna Danmark. Men anteckningarna från mätningarna finns fortfarande bevarade.
Den första kartan vi känner till över Åhus omgivningar, är den som 1624 levererades in av kyrkoherde Olof Pedersen i Åhus till de danska myndigheterna i Köpenhamn. Kartan ingick i de så kallade prästrelationerna (prästberättelserna) som kom till i samband med att kronan uppmanat sockenprästerna att beskriva fornminnen och andra märkvärdigheter i sina socknar. Kyrkoherdens egenkonstruerade detaljkarta visar byarna längs med Helgeåns lopp från nuvarande Hammarsjön till Stora Yngsjösjön och vidare till utloppet i Åhus. Det behöver knappast tilläggas att den är behäftad med flera grava felaktigheter.
Under 1600-talet blir det mot slutet något bättre. Men ännu vid århundradets mitt är det inte mycket som stämmer på kartorna. Det är nu, under 1650-talets andra hälft, som den äldst kända kartan över själva Åhus ser dagens ljus. Den är konstruerad av Johannes Mejer, som dock omöjligt kan ha besökt Åhus för då skulle felen aldrig varit så fatala. Slottet, vars ruiner då låg höljt i sand, framställs på ett helt verklighetsfrämmande sätt och utan att gömmas under sand. Även stadens form och omgivande stadsmur återges fullständigt felaktigt som kvadratisk. Likaså att stadsmuren skulle varit utrustad med två flankeringstorn är felaktigt.
Intressant är emellertid att vid utgrävningar 1961 upptäcktes resterna av ett flankeringstorn vid stadsmurens nordvästra hörn, vilket faktiskt finns med på Mejers karta. En annan intressant uppgift är att kartan visar att det vid denna tid innanför Åhus stadsmurar fanns hela sju kyrkor, vilket sannolikt är en korrekt uppgift.
Den första något så när tillförlitliga kartan över Åhus är ritad av okänd hand, daterad till 1670-talet, och förser oss bland annat med värdefull information om gator och kvarter. Denna karta anses ha tillkommit i samband med flygsandens härjningar. Här ser vi gatusträckningar som till delar finns kvar än i dag, exempelvis nuvarande Norregatan, Rönnowsgatan, Västergatan samt vägen mot nuvarande Transval.
Vi får gå långt in på 1700-talet innan vi finner en karta som är i stort korrekt vad gäller avstånd och proportioner för Åhus del. Det var lantmästaren Lars Lindblom som år 1770 gick i land med detta. På hans karta syns de gatusträckningar och kvartersindelningar som kom att hålla sig oförändrade ända in på 1970-talet och även till vissa delar består även i dag i Åhus äldsta delar. Men helt korrekt var inte heller denna, då kartan inte på långt när anger hela det byggbestånd som fanns vid denna tid.
När invigdes den anrika biografen Saga i Kristianstad och vilken var premiärfilmen? (N.L.)
Biografen Saga invigdes den 18 oktober krigsåret 1940. Biografen erbjöd hela 500 sittplatser som var utsålda invigningsdagen då biografen stolt hade svensk urpremiär på den ungerska storfilmen ”Zigenarnas sång”.
Var det vanligt med fabriksvisslor förr i Kristianstad? (”Åsumbo”)
Skånska Yllefabriken, med sina som mest över 1000 anställda var den enda industri i staden med fabriksvissla.
Kenth Olsson