Bild: Karl XI – i folkmun ”Gråkappan” – är den kung som besökt Kristianstad vid flest tillfällen. Under stor del av 1678-79 styrde han riket från Kristianstad.
Vilken kung har besökt Kristianstad vid flest tillfällen? (sign. ”Undrande”)
Om man räknat antalet besök till staden och dess absoluta närhet så är det utan konkurrens Karl XI. Under det Skånska kriget 1675-79 vistades Karl XI ofta i Kristianstad. Särskilt frekvent var det under den period som den berömde Erik Dahlbergh var fästningskommendant (nov 1678- juli1679) i Kristianstad. Utan övermod kan påstås att den svenska riksstyrelsen var förlagd till Kristianstad sensommaren 1678 och en stor del av året därpå. Under de två krigsvintrarna däremellan styrde kungen sitt rike från sitt högkvarter i Trolle Ljungby, vars närhet till Kristianstad föranledde kungen många besök i staden. Även i Kristianstadstrakten cirkulerade envisa rykten om hur Karl XI när han besökte staden lät smyga ut själv om natten, som en vanlig man i enkla kläder, för att i skydd av mörkret rida runt i trakten för att se hur hans fogdar, knektar, präster och ämbetsmän skötte sig. Vid dessa tillfällen ska han ha burit en vanlig grå kappa och i folkmun kallades han därför rätt och slätt ”Gråkappan”.
Du har skrivit om äldre kända uppträden i parken i Åhus. Vill du även nämna några kändisgrupper som uppträtt på Sommarlust i Kristianstad? (Eva).
Musikkännarna Jean Dahlquist och Lasse Gehander har bistått med följande sammanfattning med nostalgiska nedslag bland klassiska popband som har spelat på Sommarlust:
1966: Tages, The Lee Kings, The Hepstars, The Namelosers.
1967: Manfred Mann, Cruels, Caretakers, Shanes, Troublemakers, Nursery Rhymes, The Who, Rocking Ghosts, The Lollipops, Bread, Gonks, The Hollies.
1968: Shanes, Tom & Mick Maniacs, Deejays, Small Faces, Carpet Baggers,
Jeff Beck Group, Hansson & Karlsson, Jackpots, Manfred Mann, Jerry Williams,
Hounds, Dave Dee Dozy Beacky, Mick & Tich, Pretty Things, Ola & the Janglers.
1969: Jerry Williams & Dynamite Brass, Leapy Lee, The Move, Marmalade, Renaissance, Samdation, Mecki Mark Men, Peps & Blues Quality, Train, Shanes.
Hur länge var Kristianstad hovrättens säte? (A.K.)
I närmare 100 år (för att vara exakt 96 år) uppbar staden Kristianstad rang och värdighet som hovrättsstad. Den 24 maj 1821 hade invigningshögtiden ägt rum, men inte i Kristianstad utan på Stockholms slott. Den 4 juli hölls första sammanträdet i hovrättens ämbetslokal i Kristianstad. Inledningsvis var hovrätten i Kristianstad, landets tredje, belägen i det så kallade Kronohuset på Kyrkogatan, men flyttades år 1841 till det nybyggda Kronohuset vid Stora Torg. Här kom hovrätten att residera till 1917 då den flyttades till Malmö, mitt under brinnande världskrig. Invigningen hade ägt rum med pompa och ståt och Kristianstad slogs frenetiskt för att få behålla institutionen, men förgäves. Avvecklingen och flytten försiggick i det tysta. Många av stadens invånare sörjde förlusten
Vilken är Kristianstads äldsta stadsdel? (Sune G)
Det kan sägas vara Näsby, som finns omnämnt första gången år 1380 i ett brev angående försäljning av en gård i ”Näszby i Willandzhäradt”. Därefter återkommer namnet Näsby år 1394 i en skrivelse till Åhus hospital angående ett gåvobrev och den 29 september 1484 finns Näsby mölla omnämnt i ett brev från Thottska släkten på Lillö. Som bekant kom staden Kristianstad till 1614, då hade Näsby existerat i flera hundra år men inkorporerades inte som stadsdel till Kristianstad förrän 1916 (enligt beslut i kungligt brev den 19 december 1914).
När planterades tallskogen utmed norra delen av Hanöbukten? (H. N)
Det skedde i början av 1800-talet för att få bukt med den stora sandflykten. Det nuvarande skogsbältet längs med Hanöbukten gömmer nämligen landets största sanddynsområde.
På 1600-talet skövlades den bok- och ekskog som fanns utmed bukten för att få virke till fartygsbyggen till de ständiga krigen som Sverige var inblandade i. Resultatet av skövlingen blev en gigantisk och förödande sandflykt som begravde bönders gårdar vid kusten, tog jordarna från dem och knuffade dem över ruinens brant. För att få stopp på den virvlande flygsanden anlades milslånga försvarslinjer i nord-sydlig riktning i form av gärdsgårdar av sten eller flätat enris. När stormarna så ven över de flacka trädlösa fälten fångades sanden i höga drivor, som århundraden sedan formade som höga dynbildningar Men det var först genom de vidsträckta skogsplanteringarna på 1820-talet, då bönderna årligen planterade hundratusentals kottar under tonvis med havstång som fungerade som gödsel, som sanden kunde bindas mer permanent på platsen.
Resultatet blev det kilometerbreda tallskogsband som nu sträcker sig längs stora delar av Hanöbukten.
För något år sedan skrev du att Jussi Björling uppträtt i Vittskövle. Du skulle skriva mer längre fram om hans övriga besök i trakten, men det har jag inte sett. Vilka andra ställen sjöng han på? (”Ksd-Mozart”).
I Journalens aprilnummer 2011 svarade jag en läsare, att det var den 6 december 1922 som en 11-årig Jussi uppträdde tillsammans med sin pappa och bröder i en till bristningsgränsen fullsatt kyrka i Vittskövle samt att jag skulle skriva mer om Jussi Björlings uppträden i Kristianstadstrakten kommer längre fram.
Även om det kanske dröjde onödigt länge, återkom jag i Journalen i augusti 2013 med en helsida om Jussi Björlings framträdanden i trakten. Här rekapituleras kort hans framträdanden:
Första gången han framträder i våra trakter är 1922, det vill säga samma år han kunde beskådas i Vittskövle kyrka. Detta år kom han och hans bröder med fadern att framträda även i kyrkorna i Åhus (29/11), Fjälkinge (30/11) och Västra Vram (5/12). Året efter kom de till kyrkan i Hässleholm för två framträdanden (16-17/1).
Som 22-åring, efter det internationella genombrottet, framträder han för första gången i Kristianstad 1933 på Teatern (8/5), där han framför ”Barberaren från Sevilla”. Året därpå återkommer han och framträder på samma plats (8/12) med ”Torsca”. Den 20 juli 1935 genomför Jussi ett framträdande i Åhus Folkets Park.
Som upphöjd världsstjärna besöker han Kristianstad den 28 juni 1939 i samband med Kristianstadsutställningen, där han låter sin stämma ljuda inför 10 000 beundrare. Den 7 februari 1943 är han tillbaka i staden och framträder i Trefaldighetskyrkan. Den 31 augusti året därpå blir det ett nytt besök i Kristianstad med två framträdanden på stora scenen på Nöjesfältet i samband med Barnens dag. Det blir hans sista framträdande i vår trakt. Han avlider den 9 september 1960 endast 49 år gammal.
När utkom det första historiskt skrivna arbetet av klass om medeltidsstaden Åhus? (Gösta)
Från medeltiden finns ett antal skildringar som på olika sätt berör Åhus. Gemensamt för dem är att de är av högst skiftande kvalitet. Vi får vänta till samma år som franska revolutionen bryter ut – 1789 – innan den första skrivna vetenskapliga avhandlingen om Åhus utkommer med latinska titeln Analecta historica de antiqua urbe Ahusia (Utvald historia om den gamla staden Åhus). Författare är Carolus Clemens Rothstein, studerande vid Skånska nationen i Lund. Avhandlingen består av 20 småtryckta sidor med åtta sidor bilagor, varav sex sidor utgör 1500-talsdokument till Åhus historia. Även om denna avhandling inte uppfyller nutida krav på kritisk granskning och historieskrivning, utgör den en för den tiden noggrant arbete med en berömdvärd strävan att stödja sig på äldre dokument och skriftställare.
När Kristianstad blev svenskt 1658 tvingades man då gå över till svenska mynt? (Oscar J).
Ja, det blev man, men kristianstadsborna och övriga skåningar ville inte använda de otympliga svenskmynten av koppar, som de blev tvingade till av den svenske kungen. En daler silvermynt i koppar vägde runt 1,5 kilo och tiodalersplåten på helt osannolika 19,7 kilo utgjorde världens tyngsta (och mest opraktiska) mynt. Istället fortsatte man i stor utsträckning att hålla fast vid de gamla beprövade danska och tyska myntsorterna.
När öppnades den av Christian IV grävda vattenkanalen ”Graften” i Härnestad söder om Åhus? (Ahmed J).
I ett brev den 11 augusti 1616 skriver Christian IV att han beordrat utstakning av en 2,5 km lång kanal (Graft) intill nuvarande Härnestad för att underlätta de vattenburna transporterna in till kungens nyanlagda stad, Kristianstad. Det slitsamma grävarbetet ålades militära förband ur nyuppsatta Skånska Regementet. Kanalen öppnades för trafik på 1620-talets mitt, men förblev mycket svår att hålla i farbart skick. Borgerskapet inkom redan 1642 med en formell klagoskrift om att farleden på sina ställen stod igenfallen; ”fylld med sten och jord till stor skada för handeln”. För att återställa Graften i någorlunda skick krävdes, skriver kungens övertimmerman, 1 500 stycken sju alnar långa träpålar, 150 ”tolfter” tio alnar långa plankor och 5 500 fem à sex tumsspik. Vid en inspektionsresa 1658 sägs Graften vid ordinarie högvatten bara varit drygt en meter djup, varför trafiken fick ske med grundgående pråmar. I en skrivelse 1762 noteras dess normala vattenstånd till som lägst under en meter. Och allt detta innan det stora eländet inföll 1775 i form av det översvämmade diket i Yngsjö som under lång tid omöjliggjorde all vattenburen trafik till Kristianstad. I dag har Graften ett snittdjup sommartid på en meter, det vill säga ungefär samma nivå som vid inspektionerna 1658 och 1762.
Kenth Olsson