Bo Lindvall undrar vad kung Harald Hen gjorde i Kristianstadstrakten när han dog här år 1080?
Harald Hen var en av Sven Estridssons fjorton söner, skriver Bo L och fortsätter, av vilka fem kom att bli danska kungar. Harald var den äldsta och han fick tillnamnet Hen. Hen (eller Hein) betyder liten slipsten och skulle beskriva kungens milda och fredliga natur. Han ska ha dött den 17 april 1080 i nuvarande Kristianstadstrakten efter att ha regerat i bara fyra år och gravsattes i Dalby kyrka utanför Lund. Han är den enda danska kung som blivit begravd i Skåne. Harald fick ett gott eftermäle på båda sidor om Öresund, ”en meget retfærdig hersker”, förtäljer Roskildekrönikan. Bo L avslutar med att undra över vad kung Harald Hen hade för ärende i våra trakter och hur det gick till när han dog?
Svar: Ja, man kan verkligen undra över vad kung Harald Hen gjorde i Kristianstadstrakten för 944 år sedan. Om han nu verkligen besökte denna trakt, vill säga. Hur som, är det onekligen en intressant frågeställning, inte minst för att det inte finns något skrivet om detta i den lokala historiska litteraturen.
Det finns enstaka digitala uppgifter om att Harald Hen skall ha dött den 17 april 1080 i ”Kristianstad”. Uppgiften är givetvis felaktigt i den meningen att platsangivelsen ”Kristianstad” är lika med nuvarande staden Kristianstad på Allön, uppförd först ett drygt halvt årtusende EFTER Harald Hens död. Även om man vidgar begreppet till även omgivande trakt, kvarstår frågan vad trovärdiga historiska källor förtäljer om Harald Hens död? Varken i svenska eller danska klassiska uppslagsverk, eller i danska och svenska historikers skildringar finns emellertid, så vitt jag kunnat finna, uppgifter om att Harald Hen ska ha dött någonstans i det som i dag kan betraktas som Kristianstadstrakten.
Vid tiden för Hens död var både Åhus och Vä bebyggda platser och teoretiskt kan man naturligtvis spekulera om att kung Hen besökt Vä eller Åhus år 1080? Mer troligt, men fortfarande lika teoretiskt, vore att kungen med följe gjorde visit på den mäktiga kungaborgen i Åhus, som enligt senaste arkeologiska rönen möjligen uppfördes redan under första hälften av 1000-talet. I samband härmed kan Harald Hen ha stupat eller dött av sjukdom. En annan teoretisk möjlighet är att Hans mötte livets slut vid en drabbning, kanske ett sjöslag i Hammarsjön likt det mytomspunna och blodiga trekungaslaget år 1026.
Men det måste betonas att detta enbart är spekulation från min sida. I arkiv, källor och historisk litteratur har jag som nämnts inte funnit någon geografiskt namngiven plats överhuvudtaget av trovärdig karaktär där kung Hans anses ha lämnat jordelivet. Inget heller om hur han dog.
De enstaka digitala uppgifter som anger ”Kristianstad” hänvisar inte till någon tillförlitlig källa för påståendet och kan därför inte betraktas som trovärdig fakta. Det finns där utöver förvisso på något ställe svepande hänvisning till Dalby i Skåne som dödsplatsen, men det torde ha sin enkla förklaring i att Harald Hen fick sin grav just här i skånska Dalby kyrka.
Utifrån det nämnda är min bedömning, att uppgiften om Kristianstad (eller dess närområde) som platsen för den danske kung Hens död inte kan beläggas i historiskt tillförlitligt källmaterial.
Men jag kan naturligtvis ha missat något, så om det finns läsare som har kunskap om och kan hänvisa till trovärdiga historiska dokument som visar på motsatsen, är jag självklart intresserad av att ta del av uppgiften. Kontakta i så fall redaktionen som vidarebefordrar till mig.
Jag satte in min första veckopeng på ett konto på Sparbanken 1974 och vill veta hur många lokalkontor Sparbanken då hade i bygden?
År 1974 kunde Kristianstads Sparbank räkna 16 lokalkontor i Kristianstadsbygden, förlagda till: Degeberga, Yngsjö, Everöd, Gärds Köpinge, Åhus, Vä, Önnestad, Kristianstad, Långebro, Hammar, Centralsjukhuset, Gamlegården, Fjälkinge, Färlöv, Hanaskog och Knislinge.
Vilken koppling har den kände konstnären Alexander Roslin till Kristianstad?
Alexander Roslin, det svenska porträttmåleriets största namn, har anknytning till Kristianstad. Han kom hit som sexåring 1724 med sin fader, regementsläkaren Hans Roslin, och gick i skola i staden fram till tolv års ålder. Han återvände som vuxen vid ett enda tillfälle, det var när han målade de berömda porträtten på Trolle Ljungby slott. Därefter slog han sig ner för gott i Paris där han valdes in i franska konstakademin.
Vilken byaskola i kommunen har haft minst antal elever?
Småskolan i Hovby kunde räkna fyra elever 1957 då skolan avvecklades och eleverna överfördes till skolan i Åsum.
Vad är det som hindrar att staden Kristianstad återgår till den gamla anrika stavningen med Ch? Och förresten, i Kristianstadstrakten säger vi Krischánnsta och inte Kristianstád, likaså Chrischan IV, ett uttal som är okänt för dansken. Hur kan det komma sig?
Det finns ingenting som hindrar återgåendet till Ch mer än att K är det korrekta svenska stavningen och staden har ju faktiskt varit svensk i flera hundra år. Jämför den danska stavningen Christian (så stavade kungen själv sitt namn) som på svenska stavas Kristian. Varför vi säger Krischánnsta och inte Kristianstád beror helt enkelt på traktens skånskdialektala arv (den så kallade ”Krischánnstadialekten”). Vår lokala dialekt ligger likaså bakom uttalet ”Krisjan den fjärde”. I Danmark har namnet alltid uttalats ”Kristian”, därtill inte heller ”den fjärde” utan ”firtal”.
Med Coronaviruset i minne undrar jag vilka andra dödliga farsoter som historiskt drabbat Kristianstadstrakten?
Kristianstad hade existerat som stad i fem år när pesten slog till 1619-20. Vi vet inte hur många som dukade under då källorna är sparsamma med att ange dödsorsak. Men genom att i arkiven studera antalet tomtägare som plötsligt dog samt plötsligt föräldralösa barn, kan antalet dödsfall i pesten uppskattas till åtminstone ett 30-tal på Allön (de begravdes på ödekyrkogården i nedbrända Vä). Räknas Näsby till får ytterligare uppskattningsvis 30-talet dödsfall tillföras. Bevarade källor visar att staden drabbades av pesten även 1637, medan många omgivande byar dessutom hemsöktes 1625, 1629-30, 1654-55 och 1711-12. I exempelvis Kiaby dog 1711 mer än 70 procent av byborna i pesten. I Oppmanna beräknas hälften dukat under i farsoten.
Malariaepidemier var vanligt förekommande på Allön. Vid 1800-talets mitt dog uppskattningsvis ett 40-tal invånare i denna frossa. Sumpig terräng och stillastående stinkande kanalvatten medförde att det var på och omkring Allön med staden Kristianstad malarian utrotades sist i Sverige.
Några år senare drabbades staden av en koleraepidemi. Den största sjukdomskatastrofen hittills i Kristianstad. Var fjärde i staden insjuknade, 1112 personer, 595 avled. Fler än hälften dog alltså. Allt skedde i augusti och september 1857. Omräknat till dagens invånarantal skulle på mindre än 60 dagar minst 3500 personer avlida i centrala Kristianstad och närmare 1000 barn bli föräldralösa. Lägg till att vid denna tid, och fortsatt till 1800-talets slut, dog samtidigt var femte i Kristianstad av tuberkulos. Pandemin Ryska snuvan under1890-talets första år skördade uppskattningsvis 40-talet döda i Kristianstad.
Sommaren 1918 når Spanska sjukan Allön. Innan årets slut hade fler än 1000 personer insjuknat och ett 40-tal dött. Alla folksamlingar förbjöds. Teatern, stadens biografer, caféer, dansbanor och föreläsningar stängde ner. Farsoten återkom 1919 och 1920. Av stadsförsamlingens begravningslängd framgår att totalt anmäldes närmare 3000 fall av spanska sjukan, varav minst 70 personer dog i epidemin. Inberäknas omgivande trakt får dödssiffran flerdubblas.
Allön har därefter drabbats av Asiaten 1957, Hongkong-influensan 1968-70, Ryska snuvan 1977 och Svininfluensan 2009. Senaste epidemiska farsot som slog mot Allön, vår trakt liksom hela världen, var som bekant Coronaviruset.
Kenth Olsson