Såg nyss en blänkare om seminarium rörande generationsskifte, ägarförändringar och att lämna verksamheten och kanske då också landet. Kom osökt att tänka på hur många aspekter denna typ av frågor har och hur många vinklar man kan se frågan ifrån.
Att hamna i en situation då det blir helt utan skattekostnad att avveckla och sälja sitt företag finns inte såvida Du inte hittar någon lösning och lämnar landet. Felaktigt står det ibland i tidningar att man sålde skattefritt men då handlar det om att ett aktiebolag säljer aktierna i det rörelsedrivande bolaget. Sådan skattefrihet har vi haft i drygt 20 år ……men för att få ut kapitalet till Dig personligen så kostar det skatt genom lön, utdelning eller kapitalvinst. Det glöms ibland bort när man skall skapa rubriker (medvetet eller av okunskap….vem vet) vem det är av bolaget eller privatpersonen som äger pengarna.
Ett vanligt misstag är nog också att man konstaterar att arv- och gåvoskatten är bortplockad (av Göran Perssons regering 2004) och att det därmed är fritt fram. Förvisso ingen gåvoskatt men vi har en inkomstskatt som inte man skojar bort bara för att gåvoskatten är borta.
Ger Du t.ex. bort en lös egendom (en tavla, en aktieportfölj, en bil mm) och samtidigt ber mottagaren betala lite till Dig som givare så blir det sk blandat fång och då anses givaren ha sålt viss del till marknadspris och skänkt resterande del. Betalning i detta sammanhang kan vara just betalning men också utfärdande av revers eller att man tar över en skuld – hanteringen blir den samma. Den del som anses vara försäljning hamnar inte sällan i deklarationen som en kapitalvinst.
Ger Du bort en sommarstuga, som är fast egendom, så blir hanteringen annorlunda – då anses Du antingen ha sålt hela stuga eller så har Du skänkt bort den i sin helhet. Här jämför vi inte med marknadspriset utan med taxeringsvärdet.
I det fall föräldrarna behöver – för att ha eget kapital eller för att kompensera andra barn – ta delvis betalt för gåvan så kan resultatet bli att man kapitalvinstbeskattas med 22 eller 30 % skatt på vinsten som följd. Skulle beräkningen visa sig bli en kapitalförlust så är denna inte avdragsgill om inte försäljningen sker till marknadsvärde – en sådan situation fördärvar framtida avdragsgilla kostnader varför den skall undvikas.
Ibland hörs det tongångar ungefär som så här; då kan kanske syrran som får stugan eller tavlan ge broderskapet en liten kontantgåva – gärna efter årsskiftet för att inte allt skall synas samma år – så båda syskonen får lika värde… och så blir det ingen skattekonsekvens för föräldrarna.
Jag har förvisso inga syskon så det där med den sk syskonkärleken kan jag inte mycket om även om jag sett syskon vara mer eller mindre sams om allt från trivialiteter till stora frågor. Men att en syster blir så himla glad i sin bror att hon ger honom en halv miljon ….bara så där….utan att det på något sätt har en koppling till föräldrarnas gåva av stugan till henne tror jag nog de flesta känner som helt orimligt. Utifrån mitt perspektiv och det som Skatteverket brukar kalla genomsyn så hade jag sett dessa båda transaktioner som en och att det egentligen är föräldrarna som ger både pengar och stuga.
Att byta ägandet i bolagssektorn behöver inte alltid betyda generationsskifte utan det kan handla om att ta in en ny delägare, lösa ut en befintlig eller sälja till helt extern ny företagare.
Om Du har en verksamhet tillsammans med en kollega och Ni har hittat en ny presumtiv delägare så uppstår frågan hur vederbörande (ja – jag vet att det är långt ord men jag försöker i det längsta undvika det neutrala alternativet till han och hon) skall bli ägare till aktier i bolaget. Om Du och Din kollega säljer delar av Era aktier så kommer det inte in några nya pengar i bolaget och Ni kommer sannolikt att kapitalvinstbeskattas. Detta kan vara ett enkelt och lysande alternativ om det är så att de befintliga ägarna skall berikas.
Ett alternativ är att Ni beslutar om en riktad nyemission där ”trean” tilldelas alla dessa aktier – kanske lika många som Du resp till kollega har i dag så Ni efter emissionen äger en tredjedel vardera. Men hur mycket skall ”trean” betala? Om vederbörande (där kom den igen) skall ha samma antal aktier så blir det oftast samma nominella aktiekapital som var och en av Er skall ha. Men då betalar ”trean” väldigt lite jämfört med det kanske mångdubbelt stora egna kapital i bolaget. Lösningen är kan vara att den nye delägaren får betala med sk överkurs så att det som ”trean” betalar motsvarar vad var och en av Er har som Er andel av det egna kapitalet men delat på en post aktiekapital och en överkursfond.
Om Ni är tre i bolaget och Ni kommer fram till att en av delägarna skall lämna så är det kanske bra om man har ett aktieägaravtal där man kanske tidigt löst frågan om värderingen av aktierna. Men oavsett det så kan man i många situationer använda aktiebolagslagens regler för att låta bolaget lösa ut ”trean”.
Detta kan ske, enligt ett relativt nyligen avkunnat rättsfall, genom att man snedfördelar en utdelning väldigt mycket så ”trean” får stora delar av sitt kapital från bolaget genom denna utdelning. Men kan man snedfördela en utdelning på aktier som har lika rätt? Lite otippat är svaret ja på den frågan. Men det bygger bl.a. på att det finns koncensus bland aktieägarna för denna modell. Utifrån ett skatteperspektiv så skall den stora utdelningen till en av ägarna inte på något sätt kunna kopplas till ersättning för utfört arbete.
Ett annat sätt att lösa ut ”trean” utan att Ni båda som skall vara kvar behöver betala allt för mycket med egna pengar är att bolagsstämman beslutar att dra in vissa aktier – av en händelse just de aktier som ”trean” äger. Bolaget betalar för detta och ”trean” kan då till stor del eller kanske helt kompenseras genom denna betalning från bolaget.
Skall en verksamhet säljas är det ytterst ovanligt att någon uppskattar att köpa kontanter särskilt inte om man skall låna i bank för att köpa ett bolag med högt saldo på bankkontot. Detta har ofta minst lika stor betydelse när man skall överlåta en verksamhet till ett av barnen som till någon extern. För att kunna finansiera förvärvet är det under alla omständigheter enklast att göra detta på en lägre nivå – så Du som överlåtare skall se till att tömma bolaget på kapital som inte behövs.
Som fåmansföretagare så görs årligen deklarationsbilagan K10 som är en beräkning av sk gränsbelopp. Med hjälp av dessa beräkningar vet Du hur stor del av en utdelning eller kapitalvinst som skall beskattas med 20% och hur mycket som skall beskattas i tjänst med kanske 53%. Jo – fåmansföretagaren kan ha en beskattning på vissa delar i tjänst (upp till i runda slängar 7 miljoner) som då läggs samman med övriga tjänsteinkomster.
Innan en överlåtelse skall Du kanske dela ut så mycket som möjligt till låg kapitalskatt eller att Du bildar ett nytt bolag och säljer alla aktierna i rörelsebolaget till detta för hela det belopp som beräkningen i K10:an ger Dig möjlighet till. Dock inte mer än marknadspris. Detta är ett förfarande som brukar kallas ”internare” eller ”intern aktieöverlåtelse”.
När Du utnyttjat K10;an och skapat en liten koncern så säljer den modern (det nybildade bolaget) aktierna i Ditt gamla rörelsebolag till marknadspris om det är extern försäljning. Denna vinst är skattefri. Men för att återkoppla till inledningen – pengarna är inte riktigt Dina ännu utan tillhör bolaget.
Planerar Du att sälja till underpris till barnen så får Du inte göra detta till barnen direkt utan då måste barnen se till att de har ett bolag som förvärvar det gamla rörelsebolaget. Låter man barnen köpa direkt är det samma sak som att Du köper ut vilken vara som helst för underpris – resultatet blir uttagsbeskattning och förmånsbeskattning vilket inte är att rekommendera.
Oavsett varför Du skall överlåta något till barn eller utomstående så finns det ofta mer än en väg att gå och de olika vägarna kan ha olika prislappar. Lite som fortkörning; kör Du snabbt och fort så kostar böterna betydligt mer än om Du tar det försiktigt i kurvorna och kolla upp förutsättningarna innan
Med hopp om att det var/är/blir ett härligt sportlov
Bengt