Planerade Hitler att bygga sitt nya huvudstad Germania med granit från stenbrotten norr om Kristianstad?
Det är korrekt. Hitler köpte in röd granit från Oppmanna-Vånga till sin nya världshuvudstad Germania i sitt kommande tusenåriga rike. Men så vände krigslyckan och på Hitlers önskemål lagrades stenarna norr om Kristianstad, innan de såldes på auktion och slutade som bland annat gravstenar i Kristianstadsbygden.
Så här låg det till: Redan 1936 hade Hitler utarbetade planer på sitt tusenåriga rike och utsett Nazistpartiets unga begåvade arkitekt Albert Speer att rita det med bland annat gigantiska ombyggnader av ett 30-tal städer.
Berlin skulle rivas och ersättas med Hitlers nya världshuvudstad Germania, som skulle stå klar 1950 och överträffa allt vad världen dittills skådat med gigantiska paradgator och kolossala byggnader. Germania skulle prydas med bland annat en 117 meter hög Triumfbåge (mångdubbelt större än den i Paris), en 320 meter hög kupolhall (inspirerad av Peterskyrkan i Rom med sin 45 meter höga kupol) för 180 000 sittande åskådare samt en ofantlig Adolf Hitler Platz som kunde samla en miljon människor.
Albert Speers utsände Willy Claes – också ansvarig för Berlins befolkningsomflyttning inför rivningen, vilket i klartext innebar att staden skulle bli helt judefri – kom till Sverige och tecknade kontrakt 1940 på jättelika granitleveranser som skulle löpa på tio år. Leveranserna från Sverige kom att pågå utan avbrott fram till 1943 då den tyska krigslyckan vände och kontrakten omförhandlades. Sverige förband sig då att, mot generös betalning, lagra den huggna hitlerstenen till dess Nazityskland vunnit kriget.
De som bröt stenarna till Hitlers tusenåriga fantasirike kallade graniten för hitlerstenar och brytningen pågick runt om i landet. Ett av ställena var det ännu aktiva stenbrottet i Oppmanna-Vånga, där det fortfarande kan beskådas rektangulära stenblock av röd granit uppställda i långa rader.
I vår trakt lagrades Hitlers köpta granit vid järnvägsstationerna i Gårrö och Immeln. Hitler betalade punktligt för detta ända till krigsslutet. Den granit som hunnits levererats och lagrats i tyska hamnar konfiskerades av ryssarna efter kriget och användes till segermoment över ryska soldater.
Efter den tyska kapitulationen konfiskerades de hitlerstenar som fanns i Sverige och det hölls auktioner på dem vid stenindustrins huvudorter. Stenföretagen hade inbördes kommit överens om att bara bjuda på egen sten, vilket gjorde att de kunde köpa för rejäla reapriser.
I vår trakt hölls auktionen på Gästgivargården i Broby den 27 november 1946. Dagen efter beskrev Kristianstadsbladet auktionen som ett ”historiskt ögonblick då den nazistiska segerdrömmen gick på konkursauktion”. Det var för svenska förhållanden jättelika partier som bjöds ut i Broby och det tog många år att finna slutliga köpare till dem alla. Så sent som 1967 fanns det ännu kvar hitlerstenar vid upplagsplatsen vid Gårrö.
Inga av de under kriget lagrade stenarna norr om Kristianstads hann levereras till Tyskland innan krigets slut. Vid upplagsplatsen strax söder om Gårrö gamla järnvägsstation, utanför Arkelstorp, monterades två kranar för att kunna lava hitlerstenarna prydligt i en fem meter hög cirkelform. Platsen markerades med en äganderättsskylt med texten: Gehört Reichsbauamt in Berlin”. Av hitlerstenarna vid Gårrö och Immeln kom en del med åren att hamna utomlands, en del pryda kommunala platser och privata byggnader runt om i Sverige.
Men en ansenlig del blev också till gravstenar. Många lär anhöriga vara som införskaffat en minnessten i röd granit över en bortgången, helt ovetande om att stenen en gång köptes av Adolf Hitler till hans tusenåriga rikes prydnad.
Jag och mina väninnor såg en mannekänguppvisning i Kristianstad i början av 50-talet med Anita Ekberg, men minns inte årtalet. Det påstods då också att hon, eller åtminstone hennes släktingar, härstammade från Kristianstad.
Anita Ekberg var under 50- och 60-talen en av filmvärldens mest omskrivna stjärnor och divor. En av filmhistoriens mest oförglömliga scener är den från 1960 när hon och den italienske filmstjärnan Marcello Mastroianni tar ett bad i Fontana de Trevi i Rom.
Men innan hon slog igenom inom filmen var hon som nyligen korad Fröken Sverige dragplåstret vid en mannekänguppvisning på Frimurarhotellet hösten 1951 i regi av Rädda Barnen.
Händelsen uppmärksammades i Kristianstadsbladet med reportage och ett stort foto på en ”filmstjärneleende” Anita. Vid uppvisningen stoltserade de lokala mannekängerna i kläder och frisyrer från lokala skrädderier och damfrisersalonger i Kristianstad. Stjärnan själv, Anita Ekberg, bar bland annat en klänning från Siri Anderssons Damskrädderi på Östra Storgatan. Fotoblixtarna var många och åren därefter var det vanligt förekommande att man i stadens affärer möttes av upphängda fotografier med Agneta Ekberg i centrum från denna mannekänguppvisning.
Anita var född i Malmö, men i släktrötterna bakåt i tiden finner vi flera kopplingar till Kristianstad. Hennes farfar, stationskarlen, konduktören och packmästaren Nils Nilsson Ekberg (1860-1940) var född i Kristianstad. Även Anita Ekberg mormor Berta Anna Larsson (1871-1957) var född i Kristianstad och hette som ogift Wizell. Om vi sedan hoppar bakåt i tiden ytterligare så finner vi att mormor Bertas farfar, sockenskräddaren Nils Månsson, som såg världens ljus år 1800, kom från Viby. Han gifte sig med Bertha Persdotter, född 1797, från den närliggande byn Hammar. Anita Ekberg gick ur tiden den 11 januari 2015 i Italien, men ligger begravd på kyrkogården i Skanör.
Kenth Olsson