Jean Dahlquist i Åhus skriver att han ofta har vilda diskussioner med sin vän J.P. (boende i L.A. sedan 1980). Och J.P. antydde senast, påtalar Jean, att namnet/området ”Lyckans Höjd” i Kristianstad kunde ha med ”glädjeflickor” att göra. Stämmer detta?
Hej Jean! Man skulle kunna tro att det du frågar om är en skröna, då det inte tillhör vanligheterna att en kommun namnger ett bostadskvarter efter ”glädjeverksamhet”, men det är faktiskt ingen skröna, utan din kompis J.P har alldeles rätt i sin antydan. Så här ligger det till:
På området söder om ”Kinesiska muren” uppförde ABK under åren 1953-58 totalt 460 lägenheter fördelade på 3-, 6- och 8- våningshus. Här hade tidigare funnits ett svagt markerat höjdparti, för övrigt ett av få inom gamla stadsgränsen. I början av 1900-talet låg på höjden ett ensamt tvåvåningshus med tillhörande uthus. Det var allmänt känt i staden att det i huset försigicks ett ur många ögon (utom möjligen de som frekventerade det) högst tvivelaktigt leverne, mer konkret så kunde hågade herrar smyga dit och i huset köpa en stunds fysisk kärlek.
I folkmun påstods att när de efter avklarad aktivitet lämnade huset på den lilla höjden såg de så ”lyckliga” ut och på så sätt fick området i folkmun namnet ”Lyckans Höjd”. Med tiden upphörde glädjeverksamheten och huset revs, men namnet levde kvar och blev till och med officiellt beslutat i stadsfullmäktige inför att ABK skulle uppföra sina bostäder i området på 1950-talet. Sannolikt hade de styrande i Kristianstad då ingen aning om uppkomsten när de beslutade om kvartersnamnet.
Kuriosa i sammanhanget är att när kommunen gav ett privat företag i uppdrag att bygga en förskola till kommunen i kvarteret, så föreslogs på tjänstemannanivå i kommunen att ett trevligt namn på förskolan kanske kunde vara just ”Lyckans Höjd”, vilket jag som ansvarig utbildningschef (och historiker hade kunskap om namnets ursprung) snabbt konstaterade att det nog inte vore så lämpligt. Efter att gett bakgrunden till uppkomsten av ”Lyckans Höjd” gav förslagställaren snabbt med sig. Förskolan invigdes officiellt för övrigt ganska nyligen med ett helt annat och betydligt bättre anpassat namn för där bedriven verksamhet.
Varför finns det en vågbrytare i betong mitt i Helgeå strax söder om Långebro?
Det är ingen vågbrytare. Den växande bilismen slet hårt på Långebro. År 1951 passerade 5000 fordon per dygn över Långebro, vilket fördubblades på fem år och ytterligare fem år senare 1960 hade antalet fordon som tog sig över bron stigit till 15 000. Det blev för mycket för bron, som renoverats senast 1933 då bilismen var i sin linda. Den 17 december 1960 fick trycket från de många fordonsöverfarterna stora stycken av Långebrons vägbana att rasa ner i ån. Ingenjörstrupper från Eksjö kallades in och uppförde snabbt en provisorisk bro omedelbart söder om, medan den slitna Långebro reparerades. Det är betongfundamentet från den provisoriska bron som fortfarande står kvar ute i Helge å.
Vad har Västra Storgatan i Kristianstad tidigare haft för namn?
Norra delen av gatan hette fram till 1860-talet Stora Kyrkogatan. Den södra delen benämndes på en karta från 1671 Syndre gaden, sedermera omdöpt till Södergatan.
När blev byn i Linderöd till?
Linderöds kyrka, som aldrig fick något torn, är från medeltiden, långhuset åt väster uppfördes på 1700-talet. Belagt är bebyggelse från 1600-talets början. Genom prästrelationerna (av sockenprästerna nedtecknade fornminnen) vet vi att det finns sex fornlämningar som kan hänföras till förhistorisk tid. År 1624 finns flera torp i byn och på 1700-talet kan man räkna drygt 50-talet hemmansbrukare. Den allmänna landsvägen från Malmö till Stockholm drogs genom Linderöds by 1817. Järnvägsstationen kom när järnvägen Hörby-Tollarp blev klar 1886. Järnvägen lades ner 1967.
När gick man i Kristianstadstrakten över från mjölk i kannor till glasflaskor?
Kristianstads mejeribolag meddelade den 1 maj 1897 den mjölkkonsumerande allmänheten, att från och med denna dag kunde man köpa sin mjölk i 33-centiliters flaskor, vilket betonades inte enbart var bekvämt utan även ”renligt och hälsosamt”.
Vad fick boende i Önnestad betala för mat, dryck och kläder för cirka 100 år sedan?
Här följer några exempel. MAT: 1 tjog ägg=1,08 kr, 1 kg smör=1,92 kr, 1 levande gödd gås=5,23 kr. DRYCK: 1 kg kaffe=1,10 kr, 1 liter handskummad mjölk=0,07 kr. KLÄDER: 1 konfirmationskostym=20 kr, sidenblus=15 kr, promenadkjol=22 kr. DIVERSE: 1 liter bensin=0,27 k, 1 barnvagn=21 kr, 1 oxe=187 kr, 1 biobiljett=0,75 kr, 1 biljett ångfärja Malmö-Köpenhamn 1.a klass=1,50 kr.
När fick Kristianstad sin första biograf?
Den 12 september 1905 hade Kristianstads första biograf premiär, namnet var Biografteatern och låg vid Tivoligatan. Men den allra första filmvisningen i Kristianstad hade skett redan den 3 februari 1899 på Teatern. I mars 1909 invigde Svenska Bio sitt nya fyravåningshus i centrala Kristianstad. Här fanns allt samlat för filmverksamhet; kontor, filmlager, verkstäder, laboratorium, premiärbiograf vid namn Kosmorama, och högs upp en inspelningsateljé med glastak. Här kom att produceras egna filmer med start sommaren 1909 i form av Värmlänningarna, Fänrik Ståls sägner och Bröllopet på Ulfåsa (samtliga filmer varade endast i 20 minuter). Ateljén ingår numera i Filmmuseet i Kristianstad.
Cardellsgatan i Kristianstad, varför heter den så?
Den är uppkallad efter Carl Fredrik von Cardell (1764-1821) som nog får hållas som den mest kände wendisten. Generallöjtnanten och friherren Cardell var chef för Wendes artilleriregemente 1807-1821. Som militär var han lysande, som person bufflig och säregen – och uppenbarligen mycket mån om sin dagliga tupplur (!). För varje dag vid middagstid lär han nämligen ha låtit spärra av Västra Storgatan, där hans bostad var belägen, med långa järnkättingar för att inte bli störd under middagsvilan. Cardell ledde regementet i 1813 års strider i Tyskland mot Napoleon, där Wendes ridande artilleri gjorde sina största insatser.
Är äppelodlingarna omkring Blåherremölla i Maglehem lika gamla som kvarnen?
Blåherremölla är känd som kvarnplats sedan tidigt 1600-tal, de vidsträckta fruktodlingarna tillkom inte förrän i mitten av 1900-talet.
När revs Åraslövs kyrka vid Nosaby?
Åraslövs kyrka var belägen en bit från nordöstra stranden av dåvarande Nosabysjön (som torrlades på 1800-talet). Vid Kristianstads grundläggning tvångsanslöts Åraslövs by med kyrka till Nosaby socken. Predikstol fördes till nybyggda Kristianstads första stadsskola, belägen invid det pågående bygget av Trefaldighetskyrkan. Åraslövs stenkyrna övergavs, förföll och jämnades slutligen med marken en bit in på 1700-talet. Med tiden försvann minnet av den. Resterna av den gamla medeltida kyrkan återfanns inte förrän 1955, i samband med byggandet av väg 118 mellan Nosaby och Hammar. En minnessten restes på platsen 1994.
Har staden Kristianstad även bedrivit organiserad jordbruksnäring?
Enligt lantmätaren Eric Gustaf Ljunggren, som på 1850-talet publicerade sin atlas över svenska städer, så var av alla de städer som grundlagts under 1600-talet eller tidigare Kristianstad den stad i Sverige som förfogade över störst jordbruksmark. Bakgrunden till detta finner man i tillvägagångssättet när staden grundades, då de två bondbyarna Näsbys och Nosabys marker i sin helhet donerades till Christian IV:s nyuppförda stad på Allön. Ytan för själva staden med dess 190 tomter var endast ca 240 x 700 meter, men med alla dess jordbruksägor uppgick ytan, enligt Ljunggren, till cirka 1844 hektar.
Varför heter det Gärds Köpinge?
Sockennamnet Köpinge tillhör ett av våra äldre bebyggelsenamn. Trakterna kring (Gärds) Köpinge har varit bebodd sedan förhistorisk tid, vilket ett flertal fornlämningar vittnar om. Byn Köpinge etablerades sannolikt på sin nuvarande plats under medeltiden. De äldsta delarna av kyrkan har daterats till 1100-talets mitt. I början av 1600-talet uppges byn haft 20 hela och 8 halva gårdar. När järnvägen mellan Kristianstad och Everöd drogs fram vid sekelskiftet, anlades en station i Köpinge. Som en följd av de förbättrade kommunikationerna behövdes Köpinge skiljas från andra byar i landet med samma namn. Därför lades 1875 prefixet Gärds till det gamla socken- och bynamnet. Så blev det Gärds Köpinge
Vilka var ”lyktgubbarna” vid Verkeån?
Verkeån, i vars mynning det för övrigt vid mitten av 1600-talet fanns en hamn som tjänade som utskeppningsplats för alun från Andrarum, har i århundraden påståtts hysa “lyktgubbar” av olika varianter. Människor har genom århundradena iakttagit dem som svävande ljussken över det ringlande vattendraget, vilket gett upphov till många sägner och övernaturliga förklaringar. Ligger det då någon sanning bakom denna legend? Ja, i så motto att det kan förklaras vetenskapligt som bildning av sumpgas genom förruttnelse. Mineralet vivianit reduceras då, varvid gasformiga fosforföreningar bildas, vilka vid långsam oxidation kan ge upphov till märkliga ljussken. Så uppkommer de svävande “lyktgubbarna” över Verkeån vatten.
När omnämns Elleköpinge väster om Åhus första och sista gången i samtida dokument?
Elleköpinge är belagd i skrift 1259. Ännu 1569 hade byn både präst, klockare, prästgård och ståtlig stenkyrka från 1100-talet. Christian IV befallde 1618 att Elleköpinge församling, med byarna Horna, Ripa, Härnestad och Yngsjö, skulle tvångsanslutas till Åhus pastorat. Sista gången Elleköpinge omnämns i handlingar är 1619. Enligt Elleköpinges kyrkoräkenskaper skall då en lokal murare erhållit betalning för att ha murat igen kyrkans öppningar (i syfte att förhindra byfolket från att använda sin nu nedlagda kyrka). Elleköpinges kyrkklocka transporterades till Vä och altarskåpet överfördes till Mariakyrkan i Åhus, där det ännu står uppställt.
Kenth Olsson