Vad hade Hollywoodskådespelerskan och världsstjärnan Anita Ekberg för rötter till Kristianstadstrakten?
Anita Ekberg var under 50- och 60-talen en av filmvärldens mest omskrivna divor. En av filmhistoriens mest oförglömliga scener är den från 1960 när hon och den italienske filmstjärnan Marcello Mastroianni tar ett bad i Fontana de Trevi i Rom. Anita föddes i Malmö, men i släktrötterna bakåt i tiden finner vi flera kopplingar till Kristianstad. Hennes farfar, stationskarlen, konduktören och packmästaren Nils Nilsson Ekberg (1860-1940) var född i Kristianstad. Även Anita Ekberg mormor Berta Anna Larsson (1871-1957) var född i Kristianstad och hette som ogift Wizell. Om vi sedan hoppar bakåt i tiden ytterligare så finner vi att mormor Bertas farfar, sockenskräddaren Nils Månsson, som såg världens ljus år 1800, kom från Viby. Han gifte sig med Bertha Persdotter, född 1797, från den närliggande byn Hammar. Så när kommunen nu planerar för flera hundra nya bostäder i Hammar kanske en av de nya gator som anläggs får namnet ”Anita Ekbergs gata”.
Anita Ekberg dog den 11 januari 2015 i Italien och är begravd på kyrkogården i Skanör.
Är det sant att den tidigare Lasse Stefanz-medlemmen Lasse Sigfridsson gett ut en låt om Yngsjö IF?
Efter att ha avancerat till division två 1989 lät Yngsjö IF ge ut en kampsång i 1000 exemplar med titeln ”Vi ska vinna i dag”. Musiken var komponerad av Lasse Sigfridsson med text av Gunilla Jönsson (numera Stigson).
Hur berörde Karl XI:s trädfällningsförbud traktens folk?
I Skåne var merparten bönder i 138 år förbjudna att fälla träd. För den som bröt mot förbudet väntade, i värsta fall, ett omänskligt plågsamt straff.
Kung Karl XI:s beslut om en förbudsring kom 1686. Och innebar att kungen inom en jättelik cirkel, med en omkrets på 10 mil, tog ifrån bönderna, frälsebönderna undantagna, rätten att fritt disponera sin skog. Förbudsringen sträckte sig medsols från Viks fiskeläge i sydöst till Tomelilla i söder, från Vombsjön och Svensköp i väster till Everöd i norr och Yngsjö i nordost.
I centrum låg Andrarums bruk. Skandinaviens äldsta och största alunbruk, som säkerställde för landet och krigsmakten välbehövliga exportinkomster. Alla träd inom cirkeln skulle gå som brännved till bruket, där enorma mängder alun bröts ur skiffer, och som färdig produkt användes framför allt vid garvning och färgning.
Det var ett strängt påbud som drabbade tiotusentals bönder. Deras gårdar förföll. Familjerna frös. De hade inget att elda med. Särskilda hejderidare anställdes för att fånga in de som bröt mot det kungliga reglementet. För den som dristade sig att fälla ett träd innanför förbudsringen väntade ett hårt straff.
Det fick inte minst den arme Nils Skreddare känna på. En vårdag år 1700 dömdes han för att olovligen fällt en ek och en bok. Straffet blev 90 piskrapp. I protokoll framgår att straffet också verkställdes. Men inget nämns om den dömde klarade sig med livet i behåll.
Verkalinjen har länge varit känd av historiker, men inte att området i terrängen år 1730 markerades med 21 stenar, cirka två meter höga, och utplacerade med en halv mils avstånd. Inte förrän 1824 upphävde riksdagen förbudsringen. Merparten av de 21 stenarna undanröjdes med tiden, användes i stengärden eller till byggnader. Först vid 1990-talets mitt återfann hembygdsentusiaster ett par stenar. Sten nummer 21 hittades intill vägen vid Lille sjö i Yngsjö, medan sten nummer 18 återfanns strax söder om Svensköps kyrka. Letandet efter andra stenar går vidare. Sten nummer 19 var rest i Everöd, ett par hundra meter sydväst om kyrkan, ”på en grön backe intill vägen till Sönnarslöv”, som det står angivet i ett dokument. Everödsstenen har inte påträffats.
Inte heller sten nummer 20, som stod rest vid gamla Vittskövle färja, belägen intill nuvarande järnbron mellan Härnestad och Vittskövle, har återfunnits. Kanske försvann den i samband med att en ny färja togs i bruk 1898. Eller när denna färja i sin tur 1925 ersattes med nuvarande järnbron, som fungerade som svängbro till 1952, och då öppnades för fartyg som gick mellan Åhus och Lastageplatsen i Kristianstad.
När slutade Bränneriet i Nöbbelöv att göra sprit på potatis?
Den 13 december 1993 rullade den sista potatisen av bandet in i Nöbbelövsbränneriet för att förädlas till sprit. En nära nog 200 årig epok var därmed till ända. I dag är bränneriet förvandlat till ett av världens största och modernaste destillerier för vodkatillverkning (på vete, inte potatis) till The Absolut Company i Åhus.
Vilken koppling har den kände kartografen Gerhard Buhrman till Kristianstadstrakten?
Gerhard Buhrman (1653 – 1701) var svensk militär men är mest känd som kartograf och då framför allt för sin berömda Skånekarta. Den var klar 1684 och är i särklass i fråga om korrekthet och i elegans den finaste av de andra kartorna från denna tid. Kartan är resultatet efter det skånska kriget, där Buhrman för övrigt deltog som generalkvartermästarlöjtnant.
På Kungliga Biblioteket i Stockholm finns en handritad kopia av Buhrmans Skånekarta. Kartan består av 12 ark, något större än A4, monterade på sidentyg. Hela kartan är ungefär 1×1 meter.
På kartan finns med imponerande detaljrikedom utmärkt olika typer av skogar, landsvägar, småvägar och stigar, kyrkor, fiskelägen, vadställen och broar, kvarnar, herrgårdar, byar och städer samt härader. Det mesta av vikt återfinns och åtskilligt av det vi ser i dagens landskap går också att finna på hans karta. Vägnätet i Skåne under slutet av 1600-talet finns i märkbar utsträckning kvar än i våra dagar (om än i stor utsträckning breddade och asfalterade).
Inför framtagandet av Skånekartan flyttade Gerhard Buhrman till Önnestads socken och det var härifrån han utgick när han reste runt i Skåne och mätte orter och avstånd. I Önnestad bodde han i ett par år i en bondgård intill byns kyrka. Senare skiftades gården och flyttades ut.
Drack L. O. Smith själv av sitt brännvin?
Det är en myt att Sveriges Brännvinskung L. O. Smith från Kiaby skulle ha varit helnykterist. Han predikade för en måttfull brännvinskonsumtion. Själv drack han inte brännvin, men kunde då och då smaka ett glas vin. Sanning är att han förkastade såväl överkonsumtion som absolutism och denna sin åsikt framförde han öppet i flammande tal på gator och torg.
Har det funnits ryska krigsfångar i Kristianstad?
Under Karl XII:s första krigsår framstod hans karoliner som närmast oövervinneliga. På slagfälten avlöste segrarna varandra och 1704 skickade Karl XII ett stort antal sachsiska, polska och ryska krigsfångar till Sverige. Ett antal hamnade i Kristianstad, som under en tid tvingades inkvartera mer än 100 krigsfångar innanför de trånga och stinkande fästningsvallarna.
På vilket sätt lär pråmarna som förr trafikerade Helgeån varit unika?
Pråmtrafiken på Helgeå blev ett måste sedan Christian IV uppfört sitt Kristianstad på Allön, knappt två mil från havet. Men pråmtrafikens storhetstid inföll inte förrän drygt 200 år senare, i samband med den stora hamnutbyggnaden i Åhus 1847-52. Då var pråmarna byggda av grovt timmer med lastrummet förlagt som mittenparti. I för och akter fanns mindre kajutor för pråmkarlarna. I aktern fanns dessutom ett stort roder. Sådana pråmar fanns det på många ställen i Sverige. Men så fanns det ett mindre antal som även var utrustade med segel. Seglande pråmar är inte kända någon annanstans, utan tycks ha varit en unikt för Kristianstadstrakten.
Hur länge har Sparbanken funnits i Åhus?
Sparbanken etablerades i Kristianstad år 1826. I Åhus förläggs dess första filial i ett gårdshus till Åhus gästgivaregård. År 1917 flyttar man till en egen ny byggnad på Varvsgatan. Där stannar man till 1969 då banken flyttar till en nyuppförd bankbyggnad vid Köpmannagatan, där Sparbanken fortfarande har sin verksamhet förlagd.
När byggdes Oretorp vid Maltesholm?
Oretorp tillhör Maltesholm, vars slott anlades på 1630-talet och sedan genomgick en omfattande ombyggnad kring 1780, då den fick nuvarande utseende. Oretorp uppfördes omkring 1870 som änkesäte till detta Maltesholm. Det originella Oretorp, belägen norr om slottet nedanför åsen, är ritad av den kände arkitekten Helgo Zettervall.
Har det funnits flera slott i lilla Ovesholm?
Medeltida källor omnämner en sätesgård i Ovesholm vid namn Träne (samma som socknen) som senare ändras till Åkesholm. Gården flyttas under 1600-talets första del från sin plats (sydväst om dagens slottsbyggnad) till en plats norr om sjön, där man också funnit lämningar. Ansvarig för flytten var ägaren Ove Urup och efter honom fick gården sitt namn, Ovesholm. Byggnaden ersätts vid 1700-talets slut av nuvarande slottsanläggning, som uppförs på en helt ny plats av byggherren Carl Adam Wrangel. Huvudbygganden påbyggs med en tredje våning 1857 och får därmed sitt nuvarande utseende.
När byggdes Gamlegårdsbadet på Näsby? Var den dyr?
Invigningen av friluftsbadet skedde den 24 juni 1969. Badet kostade en halv miljon att bygga.
Kenth Olsson