Bild: Träsnittet visar hur den vitklädda Yngsjömörderskan förs fram till schavotten av prästen Malte Hasselqvist. Av de övriga myndighetspersonerna kan läkaren i vit rock identifieras samt bödeln A G Dahlman som står längst till vänster med bilan gömd bakom ryggen. Träsnittet är skuret efter det enda foto som togs vid avrättningen ögonblicket innan Anna Månsdotter knäböjer vid stupstocken och bödeln skiljer hennes huvud från kroppen.
Jag har på antikmarknad kommit över ett fotografi från Yngsjömörderskans avrättning. Hur vet jag att det är äkta? (A. Nilsson)
Tack för frågan. Under de drygt 10 år i Kristianstads Journalen som jag har besvarat läsarfrågor har ämnet Yngsjömordet varit det i särklass mest framträdande. Bara i denna artikel finns exempelvis två frågor som rör händelsen. Efter en snabb genomgång av alla mina artiklar så räknar jag att ett ungefär 30-talet frågor under åren, på ett eller annat sätt, har berört det fasansfulla triangeldramat i Yngsjö.
Frågeställaren undrar hur man kan veta om fotot är äkta? Det finns endast ett fotografi från Yngsjömörderskans avrättning och om det du köpt är stämplat på baksidan med ”Bröderna Anderssons foto-atelier” så är det en ”äkta” kopia på det ursprungliga fotografiet.
Fotografiets tillkomst är värt att återberätta. Så här kom det till:
Yngsjömörderskan avrättades kl. 08.00 på morgonen den 8 augusti 1890 på fängelsegården i Kristianstad i närvaro av ett 80-tal personer, av dem flera journalister. Ögonblicket innan den vitklädda Anna Månsdotter faller på knä vid stupstocken för att få huvudet avhugget, blixtrar det till. Fotografen är Andreas Hasselgren, andreredaktör för tidskriften Budkaflen. Hasselgren var en mycket skicklig amatörfotograf och hans ögonblicksfotografi är tagen med en så kallad detektivkamera. Han var – av oklar anledning – den enda närvarande som medförde kamera och som kunde föreviga avrättningen på plats. Fotografiet framställdes sedan i den renommerade Brödernas Anderssons fotoatelje i Stockholm (en av bröderna var för övrigt rådgivare åt August Strindberg då denne framställde sin kända ”molnfotografier”).
Hasselgren skrev en utförlig skildring av avrättningen som publicerades i Budkaflen den 22 augusti. Denna artikel illustreras med ett träsnitt som skurits efter Hasselgrens ögonblicksfotografi. Redan den 18 augusti hade Bröderna Andersson låtit annonsera bland annat i Skånska Posten att man sålde kopior av bilden för 50 öre (i form av insändandet av frimärken motsvarande denna summa). Längst ner i annonsen kunde man läsa följande: ”Obs! Endast de fotografier äkta som äro försedda med vår firmastämpel, enär ingen annan varit i tillfälle att vid avrättningen taga något fotografi”.
Du skrev i ett tidigare nummet att Yngsjömordets offer ligger begravd i Brösap. Var ligger förövarna – moder och son – begravda? (Stig-Arne)
Frågan har besvarats tidigare så det blir ett kort svar. Sonen Per Nilsson, som dog 1918, ligger begravd på Åhus Nya kyrkogård. Han följdes av många vänner, men ingen ville bekosta en minnessten över honom, vilket resulterade i att ingen sten restes över hans grav.
Efter halshuggningen 1890 begravdes Yngsjömörderskan Anna Månsdotter i ovigd jord utanför norra muren (platsen var avdelad för mördare och självmördare) på Kristianstads Östra kyrkogård. Anna Månsdotters man, mjölnaren Nils Nilsson, som dog hastigt och mystiskt 1883, hade begravts på Åhus Gamla kyrkogård. Anna Månsdotter lät där resa en gravsten, där hon ristade in även sitt eget namn och födelseår, med avsikt att en dag få sin vila i denna grav. Nu blev det inte så.
Alltsåinträffade det paradoxala, att Anna Månsdotter – den onda modern, avskydd i bygden – till slut ändå fick sin vila i vigd jord och fick sitt namn förevigat på gravsten, därtill enbart med födelseåret angivet, som om hon försetts med evigt liv. Per Nilsson, den i bygden ansett gode, omhuldad av byfolket och som efter frisläppandet från Långholmen blev en centralgestalt i kyrkokören i Härnestad, slutade sitt jordeliv i en namnlös grav utan sten och annan minnesvård.
Placerade Karl XII fångar även i Kristianstad (”Historiefrälst”)
Under Karl XII:s första krigsår framstod hans karoliner som närmast oövervinneliga. På slagfälten avlöste segrarna varandra och 1704 skickade Karl XII ett stort antal sachsiska, polska och ryska krigsfångar till Sverige. Ett antal hamnade i Kristianstad, som under en tid tvingades inkvartera mer än 100 krigsfångar innanför de trånga och stinkande fästningsvallarna.
Från vilket århundrade är den äldsta i dag bevarade byggnaden i Åhus? (Gösta)
Enligt senare rön härstammar sannolikt borgruinen i Åhus från 1000-talet, Mariakyrkan äldsta delar är från 1100-talet, murresten efter Dominikanklostret från 1200-talet, rådhusbyggnaden har anor i 1300-talet liksom dagens stadsmurrester (utom den i norr som är en förfalskning från 1948). Av bevarade bostäder räknas, bortsett Kungsstugan från tidigt 1600-tal, fastigheten Färgaregatan 2, uppförd vid 1700-talets andra hälft, till Åhus äldsta byggnader.
Jag läser om svenskarnas tvååriga belägring av Kristianstad 1676-78 och undrar var ett av svenskarnas fäste, Stenskans, var belägen? (Uno D-H).
Svenskarna byggde många skansar runt om staden under belägringen av Kristianstad. En av de större uppfördes på Vilan på den plats där de byggnader nu finns som en gång tillhörde Hvilans mekaniska verkstad. Skansen uppfördes intill ett stort stenblock som en gång förts dit av inlandsisen. Denna jättesten gav namn åt skansen som fick heta Stenskans.
När uppfördes och stängdes Yngsjö kvarn, undrar ”Fiskaren”.
Kvarnen i Yngsjö, belägen nära Helgeån strax väster om byns gamla bro, uppfördes 1870. Den var en så kallad holländarekvarn med rörlig överdel, hätta, som var självvridande med två vindspel som såg till att de två jättevingarna var mot vinden (om vingarna kom i så kallad bakvind kunde de tippa över med katastrofalt haveri som följd). Vingarna bars upp av en gigantisk gjutjärnaxel på två ton. Det fanns två kvarnar, en för grov- och en för finmalning, därtill en kross med två gjutjärnsrullar för gröpe.
År 1934 kompletterades kvarnen med ytterligare två vingar (byggda av fur i rejält kärnvirke från Vittskövle). Ännu långt in på 1930-talet erlades betalningen i mjöl. Avgiften till Yngsjömjölnaren, som då var Nils Andersson, var fyra kg mjöl per 100 kg. Först in på 1940-talet övergick man till betalning i reda pengar.
År 1948 monterades de fyra 20 meter långa vingarna ner liksom hättan och därmed blev kvarnen också fem meter lägre. Därefter drevs kvarnen med elektrisk motor fram till 1956. All maskineri samt den fyrkantiga centralaxel, som var en halvmeter i diameter, revs ut några år senare. Men kvarnen står kvar än i dag utan vingar, hätta, motorer och kvarnstenar, numera täckt av tjärpapp och tämligen oansenlig efter att ha berövats sina attribut.
Vilket år uppträdde The Who i Åhusparken? (J-A)
The Who har aldrig uppträtt i Åhus men väl på utescenen på Sommarlust i Kristianstad, närmare bestämt söndagen den 7 maj 1967. En av besökarna var Kristianstadsynglingen Jean Alexander Dahlquist som förevigade gruppen med sin nya Instamatic 104. Flera av fotona kom sedermera att ingå i boken ”The Who In Sweden” som utgavs i mitten på 1990-talet.