Bild: Pauline Ågren.
Dagens julfirande är en blandning av många olika företeelser som har växt fram till traditioner för många i Sverige. Tiden runt år 1910 formades mycket av det julfirande vi har idag, med julskinka och lanseringen av julmust. Jultomten fick alltmer jobb parallellt med julbocken.
När man tänker på ett traditionellt julfirande kanske många refererar till julen som den framställdes i Astrid Lindgrens berättelse om Madicken. Just då vid tiden av 1900-talets början inspirerades svenska folket av hur julen firades hos Karin och Carl Larsson bland annat. 1906 kom den första sagosamlingen Bland tomtar och troll och den gavs sedan ut varje år. Tidningarna Julbocken och Julstämning började ges ut runt de här åren och folk inspirerades av dem. Jenny Nyström spred julstämning med sina vackra målningar på tomtar och helt plötsligt framställdes tomten i ny dager.
–Vid den här tiden visste man ofta inte vem som skulle banka på dörren för att dela ut julklappar. Det kunde vara julbocken, som hade funnits länge, eller jultomten som dök upp allt mer kring 1910. De jobbade parallellt kan man säga, säger Sigrid Nilsson som är museipedagog på Regionmuseet i Kristianstad.
Tomten som vi ser den idag är en blandning av många influenser. Förr såg man upp till gårdstomten som man skulle vara snäll emot så han inte ställde till det på gården. Det var en grå liten varelse som man trodde bodde på gården. Det väsendet blandat med bland annat Sankt Nikolaus och engelska Father Christmas samt Jenny Nyströms teckningar på tomtar, där den röda färgen börjar dyka upp är några av de som ligger bakom dagens tomte.
– Den tomte som idag kommer och knackar på vår dörr och delar ut julklappar är en kombination av många figurer och föreställningar. Den tidiga gårdstomten är en grå varelse att hålla sig vän med, men han fick alltmer färg och började så småningom påminna mer om tomten som vi känner honom, säger Sigrid.
Han framställs ibland som lite snällare än julbocken, som på ett vis kan ses som hans föregångare. Julbocken har haft flera funktioner i julfirandet. Vid tiden runt 1910 då många av våra jultraditioner grundades så gick även ungdomarna julbock.
– Att gå julbock sträcker sig ända tillbaka till 1700-talet då det ibland urartade och man försökte stoppa företeelsen. Det var ungdomar som klädde ut sig och gick och bankade på i husen för att tigga mat och dryck till sitt eget firande. Det skedde ofta inför jul, men inte på själva julen. De sjöng och ibland spelade de lite teater. Det var nog inte alltid skönsång och ibland var det lite kaos när de kom på besök. Om de fick något till sitt firande kunde det bli en ramsa som tack och annars kunde det bli en fräck sådan, säger Sigrid.
Att gå julbock kunde ske vid olika datum och firande och var ett sätt att skaffa mat och dryck för ungdomarna.
– Det hände också att killar klädde sig i kvinnokläder och tjejer i manskläder, vilket annars inte var vanligt på den tiden. De hade också alltid med sig någon som var julbock och ofta även en stjärnbärare som kan ses som föregångare till stjärngossen, säger Sigrid.
Det fanns också varianter på att gå julbock som kallades Staffansridning eller Julaspökeri.
Företeelserna var lika varandra.
1910 lanserades julmusten som en julöl utan alkohol. Den kom verkligen för att stanna.
Julskinkan gjorde entré vid den här tiden. Innan dess hade man ätit mer som en middag med stek och liknande. Då lades grunden till nutidens julbord, som är ett smörgåsbord. Granen togs in antingen för att ha på bordet eller en stor som skulle stå på golvet. Hade man ont om plats kunde det också hända att man hängde den från taket. Den kläddes gärna i flaggspel och med äpplen, levande ljus och figurer av kristyr.
– Tiden runt 1910 var en förändringstid när det gäller julen, säger Sigrid som välkomnar alla som vill se mer av julen år 1910 till julmarknad på Regionmuseet i Kristianstad under första adventshelgen.