Den siste gästen

Per Erik Tell: Kristianstadsbo i 23 år, sedan Vinslövsbo några år, numera Ystadsbo, är en uppskattad luffande och skrivande vagabond. Många minns honom som reporter på Kristianstadsbladet och P4 Kristianstad. Men framför allt är han känd och uppskattad som mångårig skribent här i Kristianstads Journalen. Ni läsare vet då också att det som kommer från hans penna är högst underhållande, lättläst och vederhäftigt.

Världsresenären Tell har skrivit ett antal böcker, framför allt uppmärksammade reseskildringar. Sydamerika ligger honom varmt om hjärtat. Efter att ha luffat omkring på kontinenten i fem månader 2022-23 och besökt nio länder resulterade det i boken ”Den siste gästen” (335 sidor, Bokpro förlag).
Tell lyfter i sann berättarglädje glömda svenskhistorier ur denna mytomspunna kontinentmylla. Här existerade förr flera svenskkolonier. Boken vimlar av fängslande människoskildringar med kopplingar – glädjemässiga, sorgesamma – till en rad skånska orter, som exempelvis Kristianstad, Åhus, Glimåkra, Vinslöv, Ystad, Kivik och Brantevik.
Boken utkom i december och blev en av flera böcker som jag gavs i julklapp. Under jul- och nyårshelgens förmenta lugn började jag, som vanligt, stressögna flera böcker om vartannat, men fastnade ganska snabbt för ”Den siste gästen”. Det slutade med att jag sträckläste den. Lättläst. Underhållande. Fascinerande.

Tell skriver bland annat om när han tar in på mytomspunna Hotel del Lago i Paraguay. Platsen där nazimonstret Joseph Mengele dansade tango, Hollywoodstjärnorna Marlene Dietrich bodde och Greta Garbo svepte en kall öl (för övrigt första hotellet i landet som började servera kall öl).
Per Erik Tell bor två nätter i ”Ida Bäckmannrummet”, uppkallad efter den excentriska svenskan som för sina egenskildrade bravader, ibland nog med något glidande sanningshalt, blev internationellt omtalad. Dagen efter han checkar ut bommar hotellet igen. Han blir den siste gästen, vilket blev bokens titel.
Som Åhusbo blev jag något purken när jag noterade att Tell i sin skildring inte med ett ord nämner att äventyrerskan Ida Bäckmann faktiskt tjänstgjorde som lärare i Åhus samskola åren 1895-98.

Men Ida Bäckmann var alltför rastlös för det trista lärarkallet, lämnade pedagogiken, blev journalist med världen som spännande arbetsplats. I yviga reseskildringar skildrar hon hur hon besökte Leo Tolstoj, blev vän med internationella kungligheter och kändisar, brevväxlade med Selma Lagerlöf (kärleksaffär?) och ville gifta sig med Gustaf Fröding (ovetande?). Detta ett axplock ur hennes europeiska äventyr.
Om den tidigare Åhuslärarinnans sydamerikanska strapatser, tillsammans med många andra enastående skildringar med svenskanknytning, kan du läsa om i Tells nya och underhållande bok. Det är njutbar och spännande läsning rakt igenom.

Kenth Olsson