Fotot från 1924 visar bilar på Stora Torg i Kristianstad. 22 år tidigare hade den första bilen dykt upp i staden och skapat uppståndelse. Tillhör Regionmuseet.
Läste att det i fjol fanns 49 bilar per 100 invånare i Kristianstad mot riksgenomsnittet 47/100. Men när kom den första bilen till Kristianstad? (Tord).
Det var i början av juli 1902 som det uppseendeväckande inträffade och uppmärksammades i en notis i Kristianstadsbladet med följande text: ”En automobil – den första fyrhjuliga i sitt slag i Kristianstad – uppenbarade sig på gatorna den 4 juli, Hvar än den märkliga tingesten flög fram togs den i förvånadt betraktande av både unga och gamla. I gatuhörnen var mången gång formlig folkskockning…”. Av oklar an-ledning avslutar reportern med konstaterandet att ”automobilens förare var naturligftvis en dansk herre”. 18 år senare, den 20 april 1920, kunde samma tidning rapportera att nu rullade även den första lastbilen på stadens gator. Det meddelades nogsamt att den stolte föraren hade införskaffat bilen på Scania Vabis verkstäder i Malmö.
I februarinumret ställde Björn Skoogh en fråga om jag visste vilket fartyg som förlist med dödsoffer som följd utanför Yngsjökusten omkring 1800-talets mitt. Mitt svar då behöver kompletteras.
Svaret utgick från en genomgång av arkivdokument från Tullkammaren i Åhus. Där fann jag två förlisningar som hyfsat stämde in avseende plats och årtal. Den var skonerten Duc Wellington som förliste med två omkomna utanför Yngsjö den 9 oktober 1845. Den andra, med tre omkomna, var skonerten Fidelitz som emellertid förliste betydligt längre söder om Yngsjö, närmare bestämt utanför Juleboda den 20 oktober samma år.
Efter mitt svar företog jag, av egen nyfikenhet, ännu en djupdykning bland dåtida Tullkammardokument och stötte då på ytterligare en förlisning som hade skett ett drygt halvår senare än de två ovan nämnda. Den nyfunna förlisningen stämmer väl, kanske än mer än vad avser skonerterna Duc Wellington och Fidelitz, in på Björn Skooghs frågeställning och kan därför vara värd att återges.
Fredagen den 19 maj 1846 genomförde Åhus kustbevaknings tulljakt en rekognosering söderut. När tulljakten lämnade Kiviks hamn för återresa till Åhus började det blåsa upp till storm. Båten var en större öppen segelbåt som användes till provisorisk tulljakt i väntan på ett nyare däckat fartyg skulle tas i bruk till hösten. Ombord fanns nio personer: Jaktuppsyningsman H. Persson, kustvakten K. W. Isberg, jaktbåtsman P. Lundstedt, hemmaåbon P. Nilsson, pojken M. Olofsson samt jaktbåtsmännen H. Hansson, O. Hansson, A. Olsson och H. Nilsson.
Stormen tilltog och vågorna gick allt högre. Vid femtiden på eftermiddagen stötte båten på ett grund utanför Furuboda, fylldes snabbt med vatten och sjönk direkt. Redan vid aftonen flöt det vid Furubodastranden in inventarier och ägodelar som kom från tulljakten och besättningen. Ingen av de nio ombord överlevde tragedin. Sju av dem efterlämnade fruar och sammanlagt närmare 30 minderåriga barn. I dokument påtalas att ”nästan alla befinna sig i större fattigdom”.
Åhus kustbevaknings tulljakt med besättning hade gått till havets botten. Jaktbåtsman P. E. Wendel fick som befälhavare för tulljakten i Åhus i uppdrag att organisera en ny tillfällig patrullering samt anställa ”för ögonblicket oundgängliga nödvändiga antalet jaktbåtsmän genom förhyrandet av dugliga sjömän”. Patrulleringen fick inledningsvis ske med roddbåt.
Förlisning är den största tragedin med flest omkomna utanför Yngsjökusten årtiondena kring 1800-talets mitt.
I tullförvaltare J. E. Langes rapport till chefen för södra Kustbevakningsdistriktet rubriceras händelsen som ”En ödesdiger färd med tulljakten”.
Vad är förklaringen till namnet Degeberga? (M.T)
Förledet i Degeberga – dvs ”deg” är gammeldanska, vanligt förekommande på 1300-talet, och kan översättas ungefär med ”sankmark” och syftar sannolikt på den sanka ängen som fanns förr mitt i byn innan marken uppodlades (det sanka området framgår tydligt på gamla kartor). Efterledet, dvs ”bjer” är också gammeldanska för naturlokalitet och kan översättas till ” höga backar/kullar”. Förenklat kan alltså Degeberga översättas till ”byn vid sanka ängar och höga backar”.
Jag var och såg en uppvisning i Kristianstad i början av 50-talet med den ganska nyligen bortgångna filmikonen Anita Ekberg, men minns inte exakt årtal och plats. Kan du hjälpa mig (Anna).
Som nyligen korad Fröken Sverige var Anita Ekberg det stora dragplåstret vid en mannekänguppvisning på Frimurarhotellet hösten 1951 i regi av Rädda Barnen. Händelsen uppmärksammades i Kristianstadsbladet med reportage och ett stort foto på en ”filmstjärneleende” Anita. Vid uppvisningen stoltserade de lokala mannekängerna i kläder och frisyrer från lokala skrädderier och damfrisersalonger i Kristianstad. Stjärnan själv, Anita Ekberg, bar bland annat en klänning från Siri Anderssons Damskrädderi på Östra Storgatan. Fotoblixtarna var många och åren därefter var det vanligt förekommande att man i stadens affärer möttes av upphängda fotografier med Agneta Ekberg i centrum från denna mannekänguppvisning.
En gammal kartbild visar att det öster om Näsby Gård finns en “afrättsplats” angiven och på Westra Fäladsmarken finns utmärkt “Skansen”. Vad är dessa för platser och hur gammal kan kartan vara? (G Öster).
På 1720-talet flyttades avrättningarna i Kristianstad utanför vallarna. En avrättnings-plats uppfördes på Kulltorp, en annan på Näsby på den plats kartan anger. Avrättningsplatsen på Näsby benämns dock olika på olika kartor. Ibland skrivs ”Näsby avrättningsplats”, ibland ”Kristianstads galgbacke” eller som på frågeställarens karta, enbart ”avrättningsplats”.
Oavsett benämning så var det enligt bevarade dokument här som barnamörderskan Bengta Hansdotter halshöggs, brändes och grävdes ner den 15 juni 1768. Skansen som anges på kartan härstammar från Skånska kriget, uppförd sannolikt 1676 i inledningen på den två år långa svenska belägringen av Kristianstad som intagits av danskarna. Kartan som frågeställaren bifogat kan tyvärr inte publiceras av ut-rymmesskäl. På frågan hur gammal den är, har jag noterat att denna karta finns återgiven i Ljunggren atlas från 1862, men är äldre än så då den visar staden omgiven av vallar, vilka började rivas på 1850-talet.
Har Janis Joplin uppträtt i Åhus eller Kristianstad 1969? (Albin).
Nej, men hon besökte Sverige nämnda år och uppträdde då bland annat i svensk TV.
Vad hände fästningen Kristianstad efter den danska ockupationen 1710? (E.L).
Året efter katastrofen vid Poltava 1709 passade danskarna på att angripa Skåne. Efter en kort sammandrabbning vid Fjälkinge tågade danskarna mot Kristianstad och intog staden den 13 januari 1710. Staden hölls ockuperad i en månad, till den 13 februari. Fästningen var i ett bedrövligt skick, saknade såväl kanoner som annat försvar, så de 600 danska soldaterna kunde lugnt tåga in genom förfallna fästningsportar utan mot-stånd. Det blev en väckarklocka för en hårt prövad Karl XII i Turkiet och redan följande höst utförde generalkvartermästaren Magnus Palmqvist med 800 man, efter kunglig order, en provisorisk upprustning av Kristianstads försvarsverk. Därefter fortsatte arbetet i större omfattning fram till 1718 då Karl XII stupade för okänd kula i Norge, varefter allt arbete upphörde och fästningsverken åter lämnades att förfalla.
Har hört talas om att stålbron i Härnestad är speciell. Hur? (Rolf)
Stålbron i Härnestad invigdes 1925 och byggdes som svängbro för att möjliggöra fartygstrafik från hamnen i Åhus till Lastageplatsen i Kristianstad. Från första början målades bron med det giftiga rostskyddsmedlet blymönja (och så har fått ske även vid efterföljande renoveringar eftersom expertis bedömt det som lämpligast utifrån att bron ska bevaras i original).
Vid en renovering 1952 förändrades södra landfästet i samband med att svängspannet togs bort och möjligheten att svänga bron upphörde. Vid en ny renove-ring 1982 byttes träläggningen på körbanan och hela stålkonstruktionen målades om på nytt med blymönja. I augusti 2001 var det dags för ännu en renovering, ny asfaltsbana anlades över träläggningen, väganslutningarna förstärktes och bron målades än en gång med blymönja.
Men varför lägga så mycket arbete på att renovera denna bro som inte ens medger att två fordon kan mötas i bredd? Varför använda giftig färg? Svaret är att den giftbemålade bron i Härnestad är unik i sitt slag. Det är den enda fackverksbron i stål på det allmänna vägnätet i Skåne och som sådan upptagen i den inventering som gjorts över kulturhistoriskt intressanta broar i Skåne. Därför beslutet att behålla den så långt möjligt i originalskick.
När blev det stopp för offentliga avrättningar i Kristianstad? (Bo)
Avrättningar var offentliga fram till 1867 och åtföljdes av stora skaror människor, både vuxna och barn. I det tidiga Kristianstad var avrättningar rena folknöjet. Unga och gamla trängdes om de främsta platserna vid schavotten. Vid 1700-talets mitt fick sko-lan i Kristianstad en rektor, starkt påverkad av upplysningens humana idéer. Han införde, trots hårt motstånd, förbud mot att låta sina skolpojkar sjunga vid avrättningar. Men när han även ville förvägra eleverna rättighet att närvara vid själva avrättningar-na, möttes han av föräldrastorm. Någon måtta fick det vara med alla nymodigheter, resonerade upprörda föräldrar med stöd av stadens styrande. Så den rättigheten avskaffades inte i stadens skola förrän långt in på 1800-talet.
Om jag inte misstar mig stod det några årtionden tillbaka, i motsats till idag, många lägenheter tomma på Gamlegården. När uppfördes bostadsområdet? (Sven-Eric).
I början av 1970-talet var ABK:s stora satsning på lägenheter i det nya bostadsområdet Gamlegården genomförd, totalt 1 850 lägenheter (de första lägenheterna i pro-jektet hade stått inflyttningsklara redan 1965). Några år senare, 1970-talets mitt, bodde det drygt 7000 personer på Gamlegården. 1983 var mer än 200 lägenheter outhyrda på Gamlegården, men en framgångsrik marknadsföringskampanj resulterade i att alla dessa lägenheter blev uthyrda redan året därpå.
Kenth Olsson