Emilia vid körsbärsblomningen på Sommarlust med första sonen Odd.
Fotograf: Joel Kubist
Det som började med ett intresse för språk i skolan och för manga, som är tecknade serier från Japan, har lett till en kandidatexamen i japanska och ett jobb som översättare för Emilia Kubist i Kristianstad.
Emilia Kubist i Kristianstad behärskar japanska språket så till den grad att hon idag arbetar som översättare. Hon är född och uppvuxen i Sösdala och har aldrig varit i Japan.
– Jag är yngst i syskonskaran och mina bröder älskade manga, bland annat Pokemon, säger Emilia.
Manga, som är det japanska ordet för tecknade serier, har fascinerat Emilia sedan barnsben. I högstadiet hängde hon i biblioteket på rasterna och läste manga.
– Jag läste franska på högstadiet, men blev snabbt intresserad av japanska också. Det finns appar där man kan börja med att lära sig det japanska alfabetet. I gymnasiet hade vi en lärare som kunde japanska och som gav en kurs i det som jag valde att gå, säger Emilia.
Efter gymnasiet jobbade Emilia ett tag som säljare innan hon började plugga japanska på högskolan. Det blev så småningom en kandidatexamen med japanska som huvudämne.
– Jag trodde inte att man skulle kunna få jobb inom det men genom kontakter så fick jag jobb som översättare. Jag översätter pensionsbrev och födelsecertifikat åt ett svenskt företag, säger Emilia.
Genom en av sina lärare på högskolan fick hon också möjlighet till en intervju digitalt för ett jobb som översättare av manga.
– Det är ett japanskt företag och intervjun skulle göras klockan två på natten på engelska. När jag kopplade upp mig så visade det sig att vi endast skulle prata japanska. Det gick bra och jag fick jobbet, säger Emilia.
Hon får manga på japanska av företaget och översätter det till svenska. Först är det översatt av AI för att göra en snabb översättning. Sedan sitter Emilia och fixar till texten så att det blir korrekt. Just nu är Emilia föräldraledig då hon och maken Joel nyligen fick sitt andra barn. Hon ägnar dock söndagar åt jobb även under föräldraledigheten. Emilia är också en duktig fotograf och tar en del uppdrag inom allt från bröllop till reklam.
– Jag gillar att variera. Jag är frilans så jag kan styra en del själv. Fotograferingen ger mig energi genom människorna jag möter där. Jag är nog egentligen lite mer introvert och trivs med att sitta hemma i soffan och översätta från japanska, säger hon.
Det japanska språket finns med som en central del i hennes yrkesval.
– Språket ger oss också kultur. När man pratar japanska så blir man lite av en annan människa. Man blir lite mer diskret och inte lika konfrontativ. Landytan i Japan kan ha bidragit till en kultur där man ofta värdesätter artighet och att undvika konflikter, då utrymmet för att dra sig undan kan vara begränsat, säger Emilia och fortsätter;
– Det är ett artigt språk och de använder titlar precis som engelskan gör. Japanska har också flera olika formalitetsgrader. De har till exempel ett sätt att prata med vänner, ett annat med främlingar och ett helt annat som de använder på arbetet, säger hon.
Emilia behärskar alla formalitetsgrader, men den variant som används på större arbetsplatser ger henne den största utmaningen.
Trots sitt stora intresse för det japanska språket och kulturen har Emilia aldrig varit i Japan.
– Det är en dröm att få åka dit och någon gång hoppas jag att det blir så. Då vill jag inte bara åka till de typiska turistställena utan jag hade gärna åkt till Akihabara där det är mycket nördkultur i butik efter butik, säger hon.
När Emilia hittade den japanska kulturen som ung så var det lite töntigt med manga. Det har helt svängt och idag är det många som har hittat manga, Pokémon Go och den japanska kulturen. Det märks inte minst på intresset för att läsa manga. Det verkar som att intresset som Emilia hittade som tonåring har säkrat hennes framtid som översättare.
Tina Persson