Rakt över vägen vid Norretullskolans idrottshall i Kristianstad ligger en gammal gul byggnad som kallas Fyrkappan. Vad har den tjänat till?
Byggnaden kallas Fyrkappan på grund av sin arkitektur (taket har fyra sidor, det vill säga vad som förr benämndes kappor) och finns belägen vid Östra Storgatan intill Norra Kasern. Den uppfördes 1801 som vaktstuga till den intilliggande norra fästningsporten. Den av överintendent Carl Hårleman designade norra fästningsporten, som byggdes i mitten av 1700-talet, revs 1901. Delar av den uppfördes sedan på annan plats 1913, det vill säga där Norra Kaserngatan i dag möter Västra Storgatan. Men Fyrkappan finns kvar på sin ursprungliga plats och utgör i dag lagerutrymme för Regionmuseet. Det var något mer norr om Fyrkappan, ungefär vid bron, som den norra fästningsporten ursprungligen fanns.
Parentetiskt kan nämnas att när jag skrev svaret på denna fråga så hängde sig plötsligt min dator och stressen slog till på högvarv. Jag är inte teknisk lagd, än mindre inom IT, men tack och lov finns Anton Kropp Olsson och hans företag Hemsync, som även tidigare snabbt, proffsigt och till en billig peng löst uppkomna problem med min dator, skrivare och platta. Han kom inom ett par timmar och fixade datorn så jag kunde fortsätta skriva klar denna text till Journalen.
Så ett tips: Har du strul med dina IT-grejer eller behöver hjälp med inköp av nya?Kontakta Hemsync på: www.hemsync.com eller mobilnummer: 0723-173 666.
När öppnade det första sjukhuset i Kristianstad?
Kristianstad fick sitt första ”lasarett” så sent som 1776, då bestående av några inne i staden förhyrda rum med några sängplatser.
Vilka hade Christian IV utsett att ansvara för uppförandet av Kristianstad på Allön?
Det krävdes en enorm organisation för att förbereda och genomföra det stora byggnadsföretaget på Allön, med många hundra involverade specialister, merparten utländska. Christian IV hade i första hand utsett sin länsherre (”lensmanden”) och dennes närmaste medarbetare att ansvara för organisationsarbetet. Den viktigaste funktionen bland dem hade kungens byggnadsskrivare, som hade i uppdrag att bokföra alla utgifter för detta gigantiska byggnadsföretag och i detalj redovisa all materiel, samtliga verktyg och redskap och sist men inte minst all personal som sysselsattes i projektet.
Det var en högst ansvarsfull post som inte sällan ådrog sig kungens vrede. Den som utsågs var Jens Rasmussen, ridfogde i Gärds härad. Som ridfogde ansvarade han för kronans uppbörd inom häradet och var därtill kungens åklagare vid häradsrätten. Jens Rasmussen åtog sin uppgiften med extrem noggrannhet och hans räkenskaper finns till stora delar bevarade (redovisade ner till minsta spik). Så det går alltså att in i minsta detalj än i dag att följa kungens gigantiska byggföretag på Allön.
Har Donny Osmond/ Osmonds Brothers spelat i Kristianstad?
Nej, men The Osmonds Brothers framträdde vid ett tillfälle i Åhusparken, närmare bestämt kvällen den 22 juli 1967.
Arkelstorp lär ha varit en stor by på 1700- talet. Hur stor?
Arkelstorp har aldrig varit en stor by. Vid 1700- talets mitt bestod byn endast av 3 hemman, 6 gatehus och 2 kvarnar. Vid laga skiftet 1842 flyttades endast ett par gårdar ut.
Vem har varit kommunfullmäktiges ordförande längst i Kristianstad? Och vem har varit äldst?
Bengt Johan ”BeJi” Jönsson höll i kommunfullmäktigeklubban1923-46 och innehar med dessa sina 23 år fortfarande långsittarrekordet som ordförande i fullmäktige i Kristianstad.
Otto Chr. Sylwan var ordförande i stadsfullmäktige 1903-11 och den som i mer än 100 år innehade rekordet i den som i högst ålder svingat ordförandeklubban i fullmäktige. Han var 68 år när han tillträdde och 77 då han avgick. Åldersrekordet stod sig fram till 2014 då Anna-Kerstin Larsson (L) valdes till ordförande i fullmäktige, hon var 78 år vid tillträdet och 82 när hon slutade på posten.
Hur kom det sig att Kristianstad under 1800-talet kallades ”Den skånska adelns vinterpalats”?
Under vintern lämnade de välbärgade adelsfamiljerna sina kalla och dragiga slott och herrgårdar ute i bygden och flyttade in till staden på Allön där de ägde, ofta storstilade, representationslägenheter med kakelugnar som gav god värme i vinterkylan.
Stämmer det att kyrkan i Vä haft flera torn?
Ja, under mer än 400 år, fram till början av 1800-talet, var kyrkan i Vä försedd med tre (3!) torn!
När ägde staden Kristianstad flest fartyg?
Vid 1700-talets mitt var Kristianstad Skåne största hamnstad med flera fartyg som seglade på det sjörövartäta Medelhavet. Kristianstadsfregatten Printz Carl blev under sin seglats angripen av kapare 16 gånger.
I februari 1622 lade kung Christian IV hamnen i Åhus under den nyanlagda staden Kristianstad. Vid 1700-talets mitt hade Kristianstads handelsflotta växt till 14 fartyg om tillsammans 1 352 ton. Omkring 1760 hade staden den största fartygsflottan och den största utrikes sjöfarten i Skåne. I mer än 30 år (1739-1772) var Kristianstad den mest aktiva sjöfartsstaden i Skåne. Först därefter blev man passerad av Ystad och Malmö.
Kristianstadsfartygen gick vid denna tid mest i trafik på Medelhavsländerna för att hämta hem olika varor, framför allt salt. Vid återkomsten ankrade fartygen utanför det grunda hamninloppet i Åhus, på Spanska redden, som bär sitt namn just efter dessa spanienfarare. Här lastades skeppsvarorna på pråmar som efter omlastning transporterades uppför Helgeån och kanalerna till Lastageplatsen vid Långebro, där Kristianstad hade sin egen miniatyrhamn. I motsatt riktning gick bland annat pottaska, beck, alun och trä – denna tids viktigaste exportvaror.
Det tilltagande sjöröveriet i Medelhavet blev ett allt större bekymmer för staden Kristianstad, som tvingades till stark bestyckning av sina fartyg. Det var inte ovanligt att hela besättningar mördades av hänsynslösa sjörövarband. Och det var kraftigt bestyckade fartyg som Kristianstad sände i väg. Här fanns, förutom Printz Carl, spanienfarare som Broder & Syster på 250 ton och 8 kanoner, Flygande Örnen på 210 ton med 8 kanoner samt giganten Orion på 360 ton med sina 16 kanoner.
År 1756 lämnar Kristianstadsfregatten Printz Carl sin stads hamn vid Helgeåns mynning för en tvåårig seglats till Medelhavsländerna. En tid som ska präglas av svåra umbäranden på grund av ständiga överfall. Printz Carls dramatiska seglats kan i detalj följas genom bevarade dag- och loggböcker, magistrat- och domstolsprotokoll.
Printz Carl, utrustad med 12 kanoner och vägande drygt 160 ton, hann inte ens till Medelhavet innan kapare slog till första gången. Och sedan bara fortsatte det. De ständiga överfallen frestade hårt på besättningen. I ett ”ödmjukt memorial” till Kristianstads magistrat skriver fartygets kapten att hans fartyg sammanlagt blivit angripen av kapare vid 16 tillfällen. Det hände att de till och med rövades kläderna de bar på kroppen, så att ”de merendels varit nakna i det hårda vädret”, noterar en hårt prövad kapten. Till slut fick kapten och besättning nog och återvände hem.
Kristianstads storhetstid som sjöfartshamn får ett abrupt slut 1775. En storm med åtföljande översvämning får Helgeån att bryta ett nytt utlopp vid Gropahålet nedanför Yngsjö. Vattenståndet i Helgeån sjunker drastiskt och slammar igen vattenvägen till Kristianstad, som blir obrukbar.
Staden Kristianstads korta men lysande epok som Skånes främsta hamnstad var därmed till ända. Under 1800-talets slut rustades hamnen upp och byggdes ut, men för sent. Kristianstad kunde inte återta sig position som Skånes främsta utrikeshamn.
Men ännu en bit in på 1900-talet omfattade Kristianstads handelsflotta nio fartyg, men denna rederinäring skulle inom ett par decennier upphöra helt. Kristianstadsflottans sista fartyg var ångaren Annie om 1680 ton, som såldes 1934. Därmed var staden Kristianstads en gång så stolta rederinäring till ända.
Kenth Olsson