Skolavslutningarna är klara och semestrarna hägrar men det börjar också komma informationer om förslag på nyheter även på skatteområdet vilket kanske ibland är mest härliga tider för konsultbranschen. I alla fall när utredarna och riksdagen jagar millimeterrättvisa för då brukar systemet som beslutas vara minst sagt oklart för den oinvigde och därmed konsultvänligt. Så som lagar helst inte skall vara.
I det sk Tidöavtalet diskuterades ett antal förändringar på skatteområdet. Det finns därför en viss sannolikhet för att vi som individer får begränsningar i ränteavdraget i inkomst av kapital.
Vi har idag en väldigt frikostig reglering där alla räntekostnader är avdragsgilla oavsett hur lånet använts och från vem man lånat. Du kan låna från Din faster i USA och betala ränta till henne och få avdrag i Sverige för räntan. Sannolikt skall fastern redovisa inkomsten i sin amerikanska deklaration och Du måste under normala omständigheter tillse att Du kan verifiera betalningarna i efterhand när Skatteverket frågar om Du faktiskt betalt räntor till fastern.
Att påstå att Ni ordnade med alla betalningar kontant i samband med att faster var här under midsommarhelgen och när Du var borta i Colorado på julledighet lär sluta i ett nekat avdrag. Du som yrkar avdrag har ansvaret att bevisa att det är korrekt och i skattevärlden finns i princip inte kontantbetalningar som acceptabel betalning.
Som exempel kan nämnas en klient vi hade för ett antal år sedan inom byggsektorn där ett gäng företagare arbetade tillsammans och sedan delade de upp totalsumman mellan sig med hjälp av kontantfakturor. Fakturor som dessutom signerades att man mottagit betalningen – kontant. Skatteverket vägrade avdrag för vår klient för betalningar han gjort till en hantverkare – som visade sig ha försvunnit under Skatteverkets radar – varpå vår klient gick i personlig konkurs.
I samband med detta frågade jag Åklagarmyndigheten om Skatteverket ofta anmäler att man hittat förfalskade handlingar. Svaret var att det skedde men ytterst sällan. Men det är ju vad det handlar om när man har en kvitterad faktura som Skatteverket påstår inte motsvarar en faktisk utbetalningen och därmed vägrar avdrag för beloppet. Då måste kvitteringen vara falsk i någon bemärkelse. Eller är det som så ofta att de skattemässiga bedömningarna inte alltid följer andra juridiska områdens bedömningsgrunder.
Hur som… använd banksystemen för att kunna härleda Dina transaktioner när fråga kommer. Då blir sannolikt också resultatet av Skatteverkets utredning med glädjefullt för Dig.
Men vad har vi att vänta när det gäller ränteavdragen? Jo det finns en viss sannolikhet för att i 2025 års budgetproposition så kommer det att föreslås att avdrag för räntekostnader enbart medges i de fall säkerheten för lånet lämnats i bostad, bil eller båt. Vad gäller bostadsdelen så inkluderas även räntekostnader under byggtiden – byggkreditiv.
Övriga räntekostnader föreslås bli ej avdragsgilla och skall således betalas med skattade medel. Dock skall smällen inte bli total direkt utan denna begränsning trappas av under en två års tid med avdrag för halva räntekostnaden 2025 för att därefter tas bort i sin helhet.
För aktiebolag finns sedan några år (2019) avdragsbegränsningar vad gäller ränteavdrag. Sverige gick hårt fram och satte stopp för avdrag för räntekostnader i det fall räntenettot översteg 5 miljoner kr. Detta trots att det fanns utrymme enligt EU på 3 miljoner euro (35 miljoner i runda slängar).
Detta är inget som normalt påverkar de små och medelstora familjeföretagen och dessa fick dessutom sänkt bolagsskatt i samband med denna reform. Men det påverkar inte minst fastighetssektorn och det är just Sveriges allmännytta som uppvaktat för att få till en förändring.
Det verkar som det kan finnas möjlighet att gränsen höjs från 5 till 25 miljoner och att detta kommer att ske redan från kommande årsskifte. Ett av skälen är just de ökade räntenivåerna i företagen och att denna situation inte skall sänka företag med hög räntekostnad.
Båda dessa förändringar kan tyckas vara i ljuset av höjda räntekostnader. För oss privatpersoner så begränsar man förändringen dels genom avtrappning och framför allt genom att låta bli att röra bostadslån mm utan fokusera på konsumtionskrediter mm.
När det gäller fåmansföretag så har det också kommit ett utredningsförslag där man hoppas kunna sjösätta delvis nya regler för utdelning och kapitalvinst vid årsskiftet 2025/26.
Är förslaget bra eller dåligt? Som brukligt så kommer det att finnas vinnare och förlorare.
De sk 3:12 reglerna (fåmansföretag med kvalificerade andelar) ger i dag Dig möjlighet att årligen dela ut 2,75 * inkomstbasbeloppet (ca 200 000 kr) till 20% beskattning. I det fall utdelning eller kapitalvinst ”är för höga” så kommer Du att tjänstebeskattas trots att det är en kapitalinkomst.
Förslaget ger att Du får dela ut 4inkomstbasbeloppet (ca 300 000 kr) till denna låga skattesats vilket kan ses som en klar förbättring. Nackdelen är om Du har två eller flera 3:12 bolag så måste Du dela upp denna summa proportionellt mellan bolagen. Kan finnas en tanke att samla ihop bolagen i en koncern för att optimera i denna del. Utredaren tyckte också att det är fel att man kan beräkna den sk lönesumma även om man bara har sin egen lön. Därför är tanken att de första 8inkomstbasbeloppet (cirka 600 000 kr) av Din lönesumma inte får medräknas.
Dessa båda förändringar kan slå hårt på den som har två bolag eller fler och använder schablonen på ett bolag och huvudregeln i de andra.
En lite mer udda (kan jag drista mig att tycka) är att syskon inte längre skall vara närstående. Detta innebär t.ex. att ett familjeföretag som delats upp på tre syskon där A och B jobbar häcken av sig i verksamheten medan C njuter av att få helt arbetsbefriad utdelning en gång om året. Den tidigare frustrationen från A och B kan kanske övergå i någon form av glädje. Detta för att om man har en utomstående aktieägare som har rätt till utdelning och som inte är verksam i betydande omfattning så kan man slippa hela 3:12 regelverket och skatta 25% på all utdelning och kapitalvinst. Så helt plötsligt kan kanske A och B glädjas över sitt mindre aktiva syskon för då slipper alla tjänstebeskattning och behöver inte vänta ut fem år för att göra detta. Men övergången från dagens system till ett framtida kommer att medföra flera års infasning då regelverket säger att man har kvalificerade andelar om man varit verksam under beskattningsåret eller något av de fem tidigare beskattningsåren. Sannolikt blir det dubbla karantänstider men sen så……
Det är trots allt lite som min ena dotters värdfamilj på Nya Zeeland sa när hon kom till landet och familjen………It is not wrong – it is only different.
Lite så är det med våra lagregler. Är de felaktiga? Säger vem? Är de orättvisa? Det finns ingen universell rättvisa! Som (nästintill) alltid finns det vinnare och det finns förlorare som sannolikt kommer att behöva konsulthjälp för att ratta sig igenom en ny snårskog som inte riktigt liknar hur skogen såg ut förra året…..fast det är samma skog.
Med hopp om en skön sommar och att Du lyckas komma ner till stranden även där vi fått lite av Dovers vita släta klippor men för oss i sand.
Bengt Åkesson