Från viket år är den tidigaste bevarade ritningen eller bilden av
Lillöhus?
Den 26 februari 1658 undertecknas freden i Roskilde, som blir den mest vinstgivande fred Sverige någonsin slutit. Danmark tvingas avstå Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm, samt Bohuslän och Trondheims län. Dessutom får danskarna lämna 2000 ryttare till svenskarna. Den danska epoken i Skåne var till ända, även om danskarna sedan vid två tillfällen, krigsåren 1676-79 och 1709-10, försökte återerövra provinsen.
Den 15 mars, drygt två veckor efter fredsfördragets undertecknande, marscherar svenska trupper in i Kristianstads fästning. Tre dagar senare kommer Karl X Gustav själv till staden. Fästningens kanoner ger salut och borgmästaren och stadens råd går över Långebro för att möta deras nye kung på Helgeåns västra strand.
Men redan dagen innan svenskarnas inmarsch anlände kungens förtrogne, Erik Dahlbergh, till Kristianstad. Erik Dahlberg (1625-1703) var militär, fästningsbyggare, arki-tekt och tecknare och intar en särställning bland äldre tiders skildrare av
Kristianstadstrakten. Utan honom skulle vår kunskap och kännedom om traktens utseende under 1600-talet vara utomordentligt mer magert än vad som nu är fallet. Första gången Erik Dahlbergh besökte Kristianstad var vid nämnda tillfälle. Senare skulle han återkomma till Kristianstad, bidrog bland annat aktivt till att få slut på den tvååriga danska ockupation-en av Kristianstad 1676-78. Därefter blev han under knappt ett år också kommendant för fästningen på Allön.
Hans dagboksanteckningar med mycket intressanta, om än kortfattade noteringar om
Bland annat Kristianstad med omgivning, fördes fram till 1699 och finns utgivna. Dessa anteckningar kompletterar hans långt mera enastående tecknarinsats, samlat i det stora kopparstickverket Suecia antiqua et hodierna, utgiven första gången 1715, vars närmare 500 bilder tog Dahlbergh drygt 40 år att färdigställa. Därutöver ritade han med stor nog-grannhet och detaljrikedom bland annat kartor och planer över Kristianstadstrakten – teck-ningar som ar närmast avgörande för förståelsen hur denna trakt såg ut på 1600-talet.
Den rejäla kylan i mars 1658 hindrade inte Erik Dahlbergh att på plats teckna av Lillöhus. Denna borg skall inte förväxlas med den närliggande äldre Härlövs borg, som existerade i några årtionden, uppförd på 1370-talet på en naturlig förhöjning och omfluten av en tre meter bred cirkulär vallgrav. Någon gång under 1400-talets första del eller mitt förstördes borgen av eldsvåda, av allt att döma under ett fientligt anfall. Enligt en del källor skall förövaren ha varit den svenske kungen Karl Knutsson Bonde.
Enligt en krönikeberättelse tänkte den svenske kungen och hans trupper först inta den dåtida borgen i Vittskövle, men hade blivit bortskrämda med ett dånande kanonskott. Svenskarna fick senare veta att deras överman varit en ensam gammal gumma på gott och väl 70 år. Efter Vittskövlefadäsen revanscherade sig, enligt berättelsen, en skamsen och ursinnig Karl Knutsson Bonde genom att ”skinna” Åhus, bränna ner Gälltofta och Vä, för-störa borgen i Härlöv liksom förmodligen också Lyngby borg. Allt detta skall den svenske kungen ha hunnit med under februari månad 1452.
Efter raseringen av Härlövs borg beslutar sig den mäktige ägaren Ivar Axelson Thott att bygga en ny borg på den ur försvarssynpunkt betydligt lämpligare Lillön, belägen cirka 750 meter norr om den gamla raserade borgen. Hur vet vi då hur borgen på Lillö såg ut?
I Nationalmuseum finns bevarat en så kallad plånbok, som i stället för pappersblad innehåller 11 tunna skivor av elfenben. På dessa har det gjorts teckningar som sedan kunde suddas bort och ersättas med nya teckningar. Denna plånbok har tillhört Erik Dahlbergh. Genom flera enastående tillfälligheter har den bevarats i det skick då Dahlbergh besökte Kristianstad och ”besågh det fasta huuset Lillö”. Det var nämligen på en av dessa elfen-bensskivor han tecknade av borgen på Lillö, vars grundläggning skett drygt 200 år tidigare.
Elfenbensteckningen visar borganläggningen sedd från söder med tillfartsvägen till vänster. Över Helgeåns västra arm går en bro med vindbrygga till ön Blackan. Över en vallgrav leder en vindbrygga till holmen med borgen. Så tack vare Erik Dahlberghs elfenbensteckning vi vet hur den praktfulla fem våningar höga borgen på Lillö gestaltade sig vid 1600-talets mitt. Men en kort tid efter elfenbensskissens tillkomst beseglades borgens öde.
Då Karl X Gustav befarade att snapphanarna skulle använda sig av Lillöhus gav han order om att borgen skulle förstöras. Den sjunde september 1658 intog svenskarna slottet och ett år senare var borgen lagd i ruiner med hjälp av eld och artilleribeskjutning. Efter att under lång tid använts som stenbrott kom platsen med tiden att förvandlas till en trädbevuxen kulle. Resterna efter den en gång så stolta adelsborgen grävdes ut 1938–39. Åren 1940–46 utgrävdes också de igenfyllda vallgravarna och ett skyddstak uppfördes över ruinen, lika med borghusets bottenvåning.
Vad vet vi om borgens ursprung i Åhus?
I mer än 100 år var den allmänna uppfattningen bland historiker och arkeologer att borgen i Åhus uppförts omkring 1100-talets mitt av ärkebiskop Eskil i Lund. Borgen raserades 1569 och återuppbyggdes aldrig. Nya arkeologiska undersökningar har resulterat i att gamla sanningar omkullkastats. Borgen kan nämligen ha uppförts redan på 1000-talet av en mytomspunnen vikingakung
På 1800-talet var ruinerna efter den en gång så mäktiga borgen i Åhus helt täckta av sand. Kullen kallades förvisso i folklig tradition fortfarande för Slottsbacken, men ingen visste längre riktigt varför. Det skulle gå 316 år innan ruinerna återfanns. Det var vid fram-dragandet av Gärdsbanans järnvägsspår till hamnen 1885, som ett arbetslag banarbetare med sina skyfflar stötte mot den i folkminnet då i stort bortglömda och i sand begravda bor-gen. Delar av ruinen grävdes fram somrarna 1892-93, men den höga sandkullen strax norr om blev aldrig utgrävd.
Vid ett kabelarbete 1969 stötte man på en bred medeltida stenmur, vilket gav upphov till nya spekulationer om vad som dolde sig under sandkullen. Spekulationerna om borgens förflutna och vilka hemligheter som ruvade under den outgrävda sandkullen skulle komma i nytt ljus några år in på 2000-talet.
År 2006 påbörjade nämligen Regionmuseet i Kristianstad forskningsprojektet ”Ärkebis-kopsborgen i Åhus” som skulle sträcka sig fram till 2010. Det möjliggjordes efter bland annat initiativ av Kristianstads Journalen om insamling av medel till projektet. När ruinerna grävdes fram 1892-93 hade det skett med spade och skottkärra. Genom att nu använda sig av det senaste inom modern vetenskap – magnometer, datoranalyserade kartor och markradar – kunde arkeologerna med början 2007 gräva ut hittills okända delar av Åhusborgen. Markradarundersökningen 2008 resulterade i fyndet av en cirkelformad mur på sluttningen ner mot vallgraven på den outgrävda kullen norr om ruinen.
En utgrävning visade att denna murrest sannolikt en gång tillhört ett runt försvarstorn som rivits i samband med att vallgraven tillkom. Genom de nya utgrävningarna framträdde bilden av en markant större och kraftfullare försvarsborg som även omfattat den norra kul-len. Att borgen hade blivit om – och tillbyggd flera gånger, vid minst fyra tillfällen. Att vall-gravarna hade tillkommit i ett senare skede. Att den medeltida marknivån på den norra kul-len hade varit densamma som på den södra.
Forskningsprojektet skulle radikalt förändra synen på borgens historia. De sensationella resultaten från undersökningarna publicerades 2012 i boken ”Borgen i Åhus – ett medel-tida maktcentrum”. Här kan man läsa om minutiöst noggrant genomförda analyser, bland annat C14, som indikerar att borgen i Åhus inte kan ha uppförts på initiativ av ärkebiskop Eskil som man tidigare trott, utan att den från början varit en kunglig borg för att senast om-kring 1200-talets mitt övergått till ärkebiskopssätet i Lund. Att borgen utgör en av Skånes äldsta och största kulturlämningar och den enda jämförbara skånska borg som haft en liknande lång brukningstid är den i Helsingborg.
Från början var borgen tämligen liten, inte minst i jämförelse med borgar på kontinenten, men kom med tiden att växa rejält. Under merparten av sin livslängd utgjorde tornet ett av de högsta byggnadsverken inom flera mils radie och måste ha utgjort ett välkänt landmärke. Några likheter med andra skandinaviska borgar fanns inte. De tidiga brittiska sten-borgarna tycks istället ha varit av snarlik konstruktion och ett par av dessa kan tänkas utgjort förebilder och som byggherren kopierat eller inspirerats av vid uppförandet av Åhus-borgen.
Analyser pekade på det spektakulära faktum, att borgen kan ha uppförts redan under 1000-talet och därmed skulle Åhusborgen vara Skandinaviens äldsta stenborg och att byggherren kan ha varit ingen mindre än kung Knut den store, segraren i det mytomspunna sjöslaget mellan tre vikingakungar år 1026 som gått till historien som ”Slaget vid Helge å”.
Detta sjöslag har utspelat sig i tämlig närhet av den plats där Åhusborgen kom att uppföras. Knut den store var kung över Danmark och England. Under vistelserna i England gavs ypperliga möjligheter till inspiration att uppföra borgen i sten efter engelsk förebild. Bokens författare skriver: ”Slaget vid Helgeå blev en viktig händelse i riksbyggandet. Knut fick kontroll över områdena vid Åhus, det vill säga låset i Helge å. Han kunde kontrollera järnhanteringen, transporter, godsinnehav och östersjöhandel. Denna förstärkta maktposit-ion manifesterade han förmodligen på ett högst påtagligt sätt. Han lät uppföra borgen i Åhus, eller i alla fall initiera uppförandet.”
Var Kristianstads grundare, Christian IV, en snäll eller grym kung?
När tidskriften Världens Historia 2012 utsåg Europas tio värsta regenter hamnade Christian IV på tionde plats. Motiveringen löd att han förvisso varit en energisk och ambitiös monark, intresserad av konst och arkitektur och bland annat grundat Oslo, men samtidigt dragit in Danmark i utsiktslösa krig och lämnat efter sig ett svagt och skuldsatt rike. På första plats kom engelske kungen ”Johan
utan land”, mera känd som den elake prins John i legenden om Robin Hood.
När slutade man begrava folk inne i kyrkan i Kristianstad?
År 1624 beslutade kungen om prislistan för att få sin grav inne i Trefaldighetskyrkan, vilket ansågs särskilt fint och kostade stora summor. Knappt 200 år senare, 1815, förbjöds all gravsättning inne i kyrkan. Då täcktes kyrkans golv av närmare ett 100-tal gravstenar.
Är det sant att det krävdes tre hugg för att skilja Yngjömörderskans huvud från kroppen?
Nej, det räckte med ett hugg av den debuterande bödeln, myten om flera hugg härrör från en tidigare halshuggen brottsling som av någon oklar anledning sedan har spillt över till avrättningen av Anna Månsdotter.
Åhusbon Gunilla Knutsson. ska tydligen ha tävlat i Miss Universum. Vet du något om detta?
Gunilla Knutsson blev Fröken Sverige 1961, tävlade sedan samma år i Miss Universum där hon kom till semifinal och blev bland de 15 främsta. Hon blev en kändis i Sverige, ofta omskriven i veckotidningarna under 1960-talet, arbetade främst som modell i USA, där hon bosatte sig med familj.
Men hon var inte från Åhus utan kom från Ystad som var hennes hemstad och vilken hon besökte vid åtskilliga tillfällen efter sitt genombrott i Miss Universum. Dessa besök uppmärksammades stort i lokalpressen, men även på riksnivå.
Kenth Olsson