Bild: Anders Wanstadius i sin kolonilott.
Kolonilotter i Kristianstad uppläts från början för att invånarna skulle kunna odla potatis för att få mat under första världskriget. Över tid har intresset och syftet med kolonilotter förändrats. Intresset är fortfarande stort även om det nu mest är för rekreation.
För att producera mer mat till folket under första världskriget så var det en del kommuner som upplät mark för att invånarna skulle kunna odla sin mat. De kallades potatislotter eftersom det i huvudsak var det som skulle odlas.
– Så var det även i Kristianstad och det var starten för det som idag är Sommarstadens koloniförening. De låg från början uppe vid Snapphanevägen, nästan där kyrkogården ligger idag. En del av de lotterna låg där sjukhuset står idag. De flyttades efterhand som exploateringen i staden fortgick, säger Anders Wanstadius som sitter i styrelsen för Sommarstadens Koloniförening.
Där kolonilotterna ligger idag bortanför sjukhuset har de legat sedan 1940-talet. Där började koloniägarna att göra sina kolonilotter mer ombonad med staket, redskapsbodar och annat efter hand. Då började också bodar att sättas upp för att kunna söka skydd från sol och regn eller ta en fika.
– Man odlade för att komplettera sin kost. Då var allt mer säsongsbetonat och man kunde längta till grönsakerna och frukten var klara. Då hittade man inte allt i butiken året om som man gör idag. Exotiska frukter gick i princip inte att köpa på grund av dålig tillgång eller högt pris, utan det var om man lyckades odla till exempel persikor som man kunde få njuta av det, säger Anders.
Kolonilotterna hade en stor betydelse för att få mer och billigare frukt och grönt.
– I mitten av 1900-talet fick kolonilotterna en allt större betydelse för rekreation. Många klädde upp sig för att gå till sin koloni och dricka kaffe på söndagseftermiddagarna. Det var ett sätt att träffas och umgås, säger Anders.
Den funktionen lever kvar idag även om folk inte behöver klä upp sig längre för att vara vid sin kolonilott.
– Under 70-, 80- och 90-talen ändrades en del av bodarna till bekvämare stugor. Då kallade man det dagstugor och man fick inte sova över. Idag får man sova över i sin stuga på området, säger Anders.
Kolonilotterna har vatten framdraget men ingen el. Toaletter hittar man i det gemensamma utrymmet.
Användningsområdet för kolonilotterna har skiftat över tid. Efterhand som folk fick det bättre ekonomiskt under andra halvan av 1900-talet så blev det mer gräsmattor och blommor i kolonilotterna. Det var inte bara odling av nyttoväxter längre.
– Det ser väldigt olika ut idag men man kan säga att det svänger tillbaka till att odla allt mer grönsaker nu. Jag tror det ändrade världsläget också påverkar detta. Självhushållning är mer inne bland yngre som skaffar sig kolonilott, även om det fortfarande är rekreation som är i fokus, säger Anders.
Allt fler yngre får intresse av att odla vilket även märks när kolonilotter byter ägare idag. Det är många som har intresse av odling idag och behovet av kolonilotter minskar inte.
– Det är viktigt att kommunen har med kolonilotter i sina planeringar för staden i framtiden. De här områdena främjar folkhälsan. Kristianstad har inte tagit bort några kolonier, men inte heller tillfört nya, säger Anders.
Kolonier möjliggör odlande av egen frukt och grönt men ger också pollinerare välbehövliga blommande växter. Det ger rekreationför såväl koloniägarna som för de som passerar förbi.
– Jag tycker min kolonilott ger en bra avkoppling. Jag odlar blommor på halva ytan och grönsaker på den andra, säger Anders.
Hans kolonilott är 300 kvadratmeter, som de flesta andra på området. På den ytan odlar Anders äpple, päron, vinbär, hallon, björnbär, smultron, kryddväxter, olika kålsorter, lök, rödbetor, potatis, morötter, rädisor och en del annat. En del av det förbereds på gasolkokplattan i den sex kvadratmeter stora stugan och avnjuts till middagen.
– För mig är det viktigt att odla hållbart. Jag köper till exempel inte jord som består av torv som utvinns ur våra våtmarker som behövs för att binda koldioxid. Jag komposterar här för att få ny jord att odla i. jag använder inga bekämpningsmedel. Det här att odla hållbart blir allt viktigare för fler och fler, säger Anders.
Hans mormors mor hade en kolonilott i Sommarstaden. När Anders skilde sig och flyttade till lägenhet köpte han kolonilotten eftersom han har ett stort intresse av att odla. Hans koloni är en av 142 kolonilotter i området där Sommarstadens koloniförening driver sina kolonier. För att få köpa en kolonilott där ska man vara folkbokförd i en lägenhet. Den som vill köpa intervjuas innan köp godkänns. Föreningen ordnar mycket trivselaktiviteter som är välbesökta.
– Det är en samlingspunkt och för många bryter det även ensamhet, säger Anders.
Ingen kunde ana då under första världskriget hur viktiga potatislotterna skulle fortsätta vara för folks hälsa även när det finns mat i butikerna. Att odla är så mycket mer än att skörda grönsaker, det kan 142 koloniägare i Kristianstad intyga.
Text: Tina Persson
Foto: Tomas Tillberg