Ja så är det nog om Du är egenföretagare!
I mitten på 80-talet började jag arbeta på Skatteverket i Hässleholm. Två anekdoter från denna tid vad avser uttags- och förmånsbeskattning är när vår granskningschef frågade några egenföretagare.
Den ene var inom jordbruket – han hade i alla fall en blankett avseende inkomst av jordbruksfastighet som inkomstslaget hette då – och han fick frågan varför han inte tagit upp förmån av att privat nyttja företagets produkter. Granskningschefen var ute efter att uttagsbeskatta jordbrukaren. Han ursäktade sig att han inte tagit upp något och tillade att det enda han odlade var dill. Men kunde acceptera att visst hade han använt lite till potatisen och kanske även till kräftorna.
Den andre var en begravningsentreprenör som fick frågan varför han inte tagit upp bilförmån för den Volvo kombi som han var registrerad på. Han förklarade att det var likbilen och att han inte använde denna för privat bruk.
Men var går gränsen för att bli förmånsbeskattad? Sedan ca 20 år tillbaka har vi en praxis som säger att en egenföretagare har dispositionsrätten till samtliga tillgångar som finns i dennes företag. Det är ett ställningstagande/påstående som det i sig inte gärna går att ifrågasätta.
Men… …sen har praxis bestämt att i och med att man har denna dispositionsrätt så presumeras man använda tillgången också för privat bruk. För att slippa förmånsbeskattning skall således Du bevisa Din oskuld och inte som normalt att Skatteverket skall bevisa att Du har en inkomst eller förmån.
Visst finns det många fall där det är mer eller mindre uppenbart att man låter företaget betala för sådant som används mer eller mindre uteslutande för privat bruk. Ett av de första fallen med dagens lagstiftning var en företagare som sålde sin privata segelbåt och sedan köptes en nyare i företaget. Sen försökte man förklara att man skapat en helt ny rörelsegren – uthyrning av båtar – långt från den vanliga verksamheten.
Självfallet skall man få bredda sin verksamhet men man måste vara om sig och kring sig när det kommer nära sådant som man också kan använda privat och ibland är det naturligtvis rent fusk.
Mer synd tycker jag det var för den mäklare som inriktat sig på fastigheter i skärgården. I och med att många av objekten finns på öar dit man måste ta sig med egen båt hade mäklaren införskaffat två motorbåtar. En lite mindre typ styrpulpet som kunde användas för mindre sällskap och en lite större där flera spekulanter fick plats. Alla – såväl mäklare, Skatteverket som domstol – var överens om att båtarna behövdes för verksamheten – men ändå blev företagaren förmånsbeskattad för att han kunde ju faktiskt använda dessa för privat bruk när de inte användes i jobbet.
En fråga är hur skall man kunna bevisa att man inte använt båtarna privat? Man är mer eller mindre fast i systemet vilket jag kan tycka är rättsosäkert.
En inte helt okänd miljardär från den södra delen av landet äger ett stort konsultföretag med kontor och personal i hela landet och även på flera utländska orter. Så stort att domstolen till och med påtalade att det är ett fåmansföretag trots dess storlek.
I företaget förvärvades vad jag tror var ett hotell, vandrarhem eller liknande i den svenska fjällvärlden med ca 35 sovrum. Skatteverket fick spår på denna ”fjällstuga” och beslöt beskatta företagaren för privat förmån av hela bygget. Förr hette det när man blev beskattad på detta sätt att företaget förvärvat en tillgång ”uteslutande eller så gott som uteslutande för företagsledarens privata bruk”.
Men herre gud! Jag brukar fråga studenterna om detta fall… …Vem skaffar sig en fjällstuga med 35 sovrum för privat bruk? Finns det ingen rim och reson eller det som kanske skulle benämnas logik och sunt förnuft – innan man fattar myndighetsbeslut?
Nix… företagaren fick ca 500 000 kr i skattepliktig förmån få två års privat nyttjande av ”fjällstugan” och detta höll sig i de lägre domstolsinstanserna. Det sista domslutet vittnar dock om mer logik och de accepterade företagarens förklaring att detta var en egen konferensanläggning som man förvärvat för att kunna samla personal när helst man ville. Företagarens beskattades istället för ca 50 000 kr för den faktiska privata nyttan han haft av ”fjällstugan” – vilket han själv också redovisat.
Det finns ett liknande rättsfall där man hade en dyr båt i verksamheten och först i sista instans accepterades att detta var en del av den konferensverksamhet man hade i sitt bolag med hotell- och konferensverksamhet. Ungefär samma skillnad i beskattning i början och i slutet som i fallet ovan.
Dessa exempel visar på att det blir oerhört stor skillnad i beskattning när man privat använder något som bedöms ingå i verksamheten eller något som kan betraktas som rörelsefrämmande.
Självklart skall privata nöjen inte medföra avdragsrätt och befrielse från förmånsbeskattning men bevisbördan på den enskilde skojar vi inte bort genom några enkla påståenden.
Skälet till att jag funderade i dessa banor inför denna månadens text är att det nyligen kom ett avgörande från vår kammarrätt i Göteborg där man blivit beskattad för privat användande av en hästtransportbil.
Jag kom osökt att tänka på likbilen. Jag kom också osökt att tänka på alla ”jobb-bilar” i form av skåpbilar och pick-up där man en mängd gånger hört personer säga att denna typ av bilar är det ingen förmån på… …va inte så säker på det!
Kortfattat är målet på följande vis. I ett bolag finns en lätt lastbil som är en hästtransport. Företagsledaren hävdar att den endast används för företagets hästar som är sex till antalet. Hustrun har förvisso en privat häst men den är tydligen gammal och flyttas inte. Företagsledaren menar således att lastbilen inte används privat. Privata bilar finns för det privata behovet.
Företaget har fört körjournal som visar att lastbilen inte används privat under 2024. Men denna beskattningsfråga avser 2023 och där finns ingen körjournal!
Skatteverket framför att även om företagsledarens hustrus häst inte kan lastas på en hästtransport så har bolagets företrädare haft dispositionsrätt till fordonet. Det är klarlagt att någon körjournal inte har förts under det aktuella beskattningsåret.
Företagsledaren har i samband med Skatteverkets utredning lämnat kompletterande uppgifter med förtydliganden om vilka resor som företagits. Av resorna framgår datum antal körda kilometer men inte vilken adress resan startade från och avslutades på. Mätarställning vid resans start och slut saknas. Det i sig gör att bevisvärdet på kompletterande uppgifterna ses som svagt då den inte är förd löpande i den omfattning som krävs.
Förtagaren kan således inte bevisa sin oskuld att lastbilen inte använts för privat bruk och blir förmånsbeskattad vilket medför att företaget också skall betala arbetsgivaravgifter.
Detta trots att mindre användning (max 10 gånger och 100 mil per år) skall medföra att man kan undgå förmånsbeskattning. Något man skulle kunna tänka sig var tillämpligt i detta fall…
…om hustruns häst någon gång åkt snålskjuts.
Enligt domstolarnas mening medför inte den lätta lastbilens användningssätt, utrustning eller utformning någon begränsning i möjligheterna att använda den för privat körning.
Vad krävs för att bevisa sin oskuld? Vad gäller fordon så är det gyllene ordet Körjournal – men den måste vara rätt gjord! För att den skall accepteras så krävs:
- mätarställning vid årets början,
- mätarställning vid årets slut,
- datum,
- mätarställning vid resans start och slut samt hur många kilometer den anställda kör varje resa,
- vilken adress resan startade från och avslutades på,
- ärende/syfte med resan,
- vilka platser, företag eller kontaktpersoner den anställda har besökt.
För varje detalj som körjournalen saknar minskar dess bevisvärde… …eller som fråga från åhörare på skattedag jag arrangerade för länge sedan på Högskolan.
Det var en i publiken som visste att föredragshållaren om just bilförmån hade arbetat på Skatteverkets revisionsenhet under många år innan han hamnade i konsultrollen. Han ställde därför den direkta frågan ”Hur många körjournaler har du godkänt på Skatteverket?” och fick det lika direkta svaret ”Ingen!”
Så var noggrann i arbetet att bevisa Din oskuld.
Sensommarhälsningar
Bengt Åkesson