Var, för inte så länge sedan, i mitt källarförråd som jag har kvar på min förra kontorsadress. På vägen ut tänkte jag att jag skulle se om det fanns någon post i det helt anonyma postfacket (dvs utan namn eller logga) som jag avslutade för sisådär 2½ år sedan.
Var lite nyfiken, för det första året efter jag bytt adress så fortsatte brevbäraren att lämna mina brev i den brevlåda som jag inte längre hade.
Döm av min förvåning så ligger där en handfull brev och en reklamtidning till ett helt annat företag som nyligen flyttat in i mina tidigare lokaler. Hur brevbäraren tänker sig att denne företagare skall komma åt sin post i ”mitt postfack” övergår mitt eventuella förstånd. Nyckel till postfacket har nämligen bara jag.
På samma adress lämnar brevbäraren årligen något eller några brev från Nordea till den redovisningsbyrå som jag tidigare hade kontorsgemenskap med trots att breven är till min advokatbyrå. Det blir inte bättre av att Nordea regelbundet skickar ut samma brev för sin – för syns skull – kundkännedom till mig avseende ett aktiebolag som jag likviderat för sisådär fem år sedan.
Posten lämnar således brev till fel företag och avsändaren har uppenbarligen ingen kundkännedom eller så bryr man sig bara om att ge sken av att man har då man år efter år vill ha koll på hur det ser ut på företaget…som inte längre existerar.
Min gamla käpphäst med postlåda är trots allt Skatteverket som drog in densamma för några år sedan. Nu kan man bara lämna fysiska brev under kontorstid. Vi som är ute i sista minuten har tappat 8 timmar varje sista inlämning då vi måste vara klara och ta oss till myndigheten innan de stänger ytterdörren vid 16.00.
Är det långhelger och heliga klämdagar mm så kanske man tappar flera dygn då man lagligen skall kunna lämna in fysisk skrivelse i tid.
Myndigheten replikerade på knorret att man månar om avsändarens brev och att de skulle vara säkra samt att man visst hade extra lådor ute för deklarationerna när de skall lämnas den 2 maj. Men det är ju så många fler inlämningar – flera datum varje månad och deadline för preskription vid årsskiftet varje år.
Dessutom kan man undra sig varför andra myndigheter har brevlådor som man kan komma till dygnet runt 365 dagar om året. Tingsrätten hade i sin förra entré t.o.m. två brevinkast. Men inte Skatteverket.
Visst man kan lämna mycket på nätet och där kan man lämna dygnet runt. Fråga är om inte postens dåliga hantering och rädslan för att ett brev inte kommer fram eller kommer sent – ett brev från Kristianstad till Bolagsverket i Sundsvall som jag skickade tog 16 dagar – gör att nätet blir säkrare och man får oftast någon form av återkoppling att brevet kommit fram. Något som PostNord inte har.
Tack vare att jag mailade årsredovisningarna så slapp jag fyra förseningsavgifter om totalt 20 000 kr vilket jag drabbats av om jag enbart förlitat mig på snigelvarianten.
Brev som sänds med Rek eller Rek+MB används väldigt sällan. Jag vet knappt om jag har sett det i myndighetsbrev men det finns säkert områden som utnyttjar detta för att skapa viss högre säkerhet och spårbarhet. Men det är dyrt och kräver lite administration.
Ofta så räknas tiden för överklagan mm från när man är delgiven ett brev eller beslut. En vanlig metod har varit att man skickar med ett delgivningskvitto som mottagaren skriver på och daterar. Kvittot skickas sedan till avsändaren i det frankerade kuvert som finns med i försändelsen. Det innebär att Du inte kan anses vara delgiven förrän detta kvitto kommit i retur. Så om Du är på långresa så börjar tiden inte att ticka förrän Du tar del av beslutet när Du väl är tillbaka på hemmaplan. Det ger trots allt en känsla av rättssäkerhet.
Dessvärre skickar inte alla myndigheter beslut på detta vis utan det skickas i lösbrev. Hur vet man då att det kommit fram? Kan man vara säker bara för att det historiskt fungerat väldigt bra…till skillnad från dagens postsystem där vi nog lite till mans och kvinns har olika historier om bristfällig hantering. Tågen går inte bättre idag bara för att det historiskt har hetat att ”det går som på räls”.
Hittade ett rättsfall om preskriptionsavbrott där högsta instans accepterar att om man skickar två brev till den aktuella folkbokföringsadressen så kan man anse att mottagaren faktiskt fått brevet och preskriptionstiden förlängs. Detta utan att visa vad som skickats eller att det skickats som Rek. Man uttalar att ett brev kan komma bort men att två skulle göra det är inte sannolikt.
En klient hade ett skatteärende avseende en villaförsäljning. Vi träffades och gick igenom det hela och jag skickade in ett svar till Skatteverket. Flera månader senare träffade jag min klient på Kvantum som undrade om jag hört något. Inte ett pip blev svaret från oss båda. Men det kan ju ta sin tid så vi avvaktade. Nästa gång jag träffade honom så hade han fått brev från fogden att hans skatteskuld hade förts över till dem. Detta trots att han aldrig fått något beslut om skatten i brevlådan.
Klienten hade flyttat under året och hade nog inte gjort allt rätt vad gäller folkbokföringen. Skatteverket meddelade att de hade fått flera brev i retur av posten. Man kan undra sig vad detta innebär för arbetet på myndigheten. Svaret är enkelt: inte ett dugg. Man låter systemet rulla på och fattar beslut om beskattning trots att man vet att all kommunikation inte kommit fram. Trots den utrednings- och kommunikationsskyldighet som ligger i myndighetsutövningen. Det resulterade i betalningsanmärkning och beskedet från Kronofogden var att han fick skylla sig själv när han inte gjort allt rätt vad gäller den egna adressändringen.
En annan klient påstår sig aldrig fått domen från domstol varför han inte överklagat densamma. Han visste ju inte att den fanns. Långt om länge får han reda på att domen finns då borgenären börjar kräva honom på pengar. När han nu överklagar avvisas denna för att det är för sent inkommit. Man kan undra; För sent i förhållande till vad? Till det brev han aldrig fått?
Men det är ju enklare att skicka lösbrev och sen förutsätta att det kommer fram. En variant på delgivningskvittot är den sk förenklade delgivningen. Här skickar myndigheten ut ett brev med beslutet dag 1 och sedan ett nytt brev dag 2 som berättar att brev 1 finns och att man skall anses vara delgiven en viss dag ett par veckor fram i tiden. Här finns uppenbarliga brister som jag påtalat vid något tillfälle. Idag delas posten inte ut dagligen varför det, vilket hände en klient i förra veckan, blir så att båda breven i den förenklade delgivningen delas ut till Din brevlåda samma dag av samma brevbärare.
Är det då den brevbärare som delar ut post på min förra kontorsadress så kan breven antingen komma i den omärkta brevlådan som ingen har tillgång till eller till ett annat företag i huset. Oavsett vilket så finns det en uppenbar risk att brevet/breven aldrig når fram till rätt företag eller person. Sen skall man försöka leda i bevis att man aldrig tagit del av dessa handlingar.
Visst är det så att den säkrare modellen är mer komplicerad och kostsam men förenklingen sker, kan jag tycka, på individens bekostnad.
En gammal sanning är att brev sänds på avsändarens risk. Så om en myndighet skickar ett brev till mig så är det på deras risk som det skickas till mig och om det inte kommer fram så är det inte mitt fel. Känns inte som det är så man förhåller sig i praktiken.
Sen har vi ju det där med elektronisk post. Visst finns kvittenser på helt andra sätt. Men är det säkert att jag öppnat och läst? Men det kanske inte spelar någon roll? Kanske det kommer i den beryktade skräpposten. Måste jag anses ha tagit emot en skrivelse bara för att det landar i inkorgen på e-mailen eller på Kivra? Är det inte samma sak som att det ligger i brevlådan och jag är i Spanien? Jag har kanske inte datorn med mig på långsemestern – men så kan man väl inte göra när man alltid skall vara nåbar? Kanske är det ändå i elektroniken vi hamnar då man kan leda i bevis att meddelandet är levererat.
Men sen vill myndigheter och domstolar understundom ha vissa handlingar i original och då är det bara snigelpost eller egen direktinlämning som gäller.
…Och sen skall vi inte tala om alla tidsintervaller när man handlar på nätet. Det är värre än sotartiderna. Sotaren lämnar info att de kommer på fredag mellan…8-12. Vem kan ge sådana mötestider? Jo logistikföretagen som skall leverera till bostaden eller kontoret. Där kan det komma en blänkare att se till att vara på plats för leverans kommer att ske på tisdag mellan….8-17.
Men så har det ju också vuxit upp boxhämtningssystem i en sådan hastighet att man skulle kunna tro att det är high tech när det defacto handlar om ren analog hantering – påse/paket skall flyttas från A till B, och helst med sådan säkerhet att kunden lätt och säkert kan få varan…men nästa månad kommer paketen att levereras på släde dragen av Rudolf med vänner och då kommer de alla fram först den 24:e.
Vid tangenterna
Bengt Åkesson
Advokat vid advokatfirman
Lindenlaw och adjunkt i juridik vid Högskolan Kristianstad.