Det har berättats för mig att förr i tiden i Kristianstad sjöng skolans gosskör på sta-dens avrättningsplats innan bödeln svingade sin yxa. Var det så?
Avrättningar var offentliga fram till 1867 och åtföljdes av stora skaror människor, både vuxna och barn. I det tidiga Kristianstad var avrättningar rena folknöjet, med stoj och stim, och där bland annat skolans gosskör underhöll med sång.
Vid 1700-talets mitt fick skolan i Kristianstad emellertid en ny rektor som införde förbud mot att låta sina skolpojkar sjunga vid avrättningar. Det mötte hårt motstånd och när rektorn ville förvägra eleverna rättighet att även närvara vid själva avrättningarna, möttes han av föräldrastorm. Någon måtta fick det vara med alla förbud, resonerade upprörda föräldrar med fullt stöd av stadens styrande. Så rektorn fick backa och rättigheten för skolgossarna att åse avrättningar i staden blev kvar i ytterligare drygt hundra år, avskaffades inte förrän långt in på 1800-talet.
Var dansades det i Åhus före Åhusparken tillkomst?
Från 1800-talets mitt och tre decennier framöver anordnades det dans på andra sidan ån i Äspet, på en äng mitt emot Åhus Gästis. Under senare delen av århundradet dansades det flitigt också i Västra Täppet under somrarna. Någon dansbana fanns inte, utan man dan-sade i gröngräset ute i det fria. Först på 1890-talet byggdes dansbanor i Åhus. Den första förlades till Östra Täppet, då nästan helt utan annan bebyggelse. Åhus Nykterhetsloge uppförde på 1880-talet en samlingslokal, som blev byns första ”nöjestempel” med bland annat dansaftnar för ungdomen. En god efterföljare blev det år 1907 invigda Folkets Hus på Rönnowsgatan, men då hade Åhusparken öppnat redan året innan och låg sedan på samma plats i 95 år innan den upphörde som arbetarrörelseägd folkpark i september 2001.
Efter arbetarrörelsens utträde övertogs parkdriften av Hassans Tivoli som drev den i några år innan de stängde parken för gott och sålde marken för byggnation av lägenheter. Sommaren 2012 revs de sista resterna av den anrika Åhusparken utom den kulturmärkta utedansbanan, rotundan, uppförd 1926 till en kostnad av 7 400 kronor, som nu renoverats och används till olika evenemang. Den sista östra resten från det höga taggtrådsförsedda träplank som omgav parken för att förhindra ”plankning” revs i mars 2014. På platsen där Åhusparken var belägen börjades det 2016 byggas flervåningsbostäder med lägenheter.
Vilka år kom järnvägarna till Kristianstad och hur många fanns som mest?
Från Kristianstad drogs järnväg till Hässleholm 1865, till Sölvesborg 1874 (med förbindelse till Karlskrona 1889), till Degeberga och Tollarp 1881 (med förbindelse till Hörby 1886, till Eslöv 1897 och till Brösarp 1902), till Immeln 1885 (med förbindelse till Glimåkra 1886 och Älmhult 1908) och till Hästveda och Åhus 1886. Från Kristianstads järnvägsstation utgick 1919 sammanlagt sju privatägda järnvägslinjer, flest i Sverige.
Vilka större spelfilmer under 1900-talet spelades in i Kristianstadstrakten?
Sommaren 1909 blev inledningen på en kort men glamourös tidsepok, då den första sven-ska spelfilmen blev till i Kristianstad, då landets filmstjärnor var Kristianstadsbor och film-censuren utgjordes av ett par hemmafruar från staden. I Kristianstad föddes också det första filmkärleksparet och den första stuntmannen.
Här följer de filmer som helt eller delvis spelades in i Kristianstad eller trakterna däromkring under förra århundradet. OBS! Filmen kan ha spelats in på flera olika platser i Sverige och även utomlands, men i det följande anges endast den plats som ligger inom Kristianstadstrakten. Först anges året för filmpremiären, därefter filmtitel och inspelnings-plats: År 1909 kom tre filmer från Svenska Bios Kristianstadsproduktioner: Värmlänningar-na, Kristianstad, Råbelöv, Torsebro. Fänrik Ståls sägner, Kristianstad, Ekestad, Kjugekull samt Bröllopet på Ulfåsa, Kristianstad, Vittskövle slott. År 1910 fick fem filmer premiär: Emi-granten, Kristianstad, Ekestad, Österslöv. En nyinspelning av förra årets Bröllopet på Ulfåsa (ofullbordad), Kristianstad. Regina von Emmeritz och Konung Gustaf II Adolf, Kristianstad, Maltesholm, Järnbäraren, Kristianstad samt Emigrant, Kristianstad.
Den stora uppmärksamhet som dessa första filmer rönte under Kristianstads glamourösa men korta Hollywood-era medförde att man började engagera riktiga skådespelare från Stockholm. Det blev början till slutet för Kristianstad som Sveriges Hollywood. En stor filmateljé uppfördes på Lidingö och efter sommaren 1910 spelades inga fler filmer in i Kris-tianstad. Stadens ”Hollywood-era” varade i endast två år, 1909-1910. Därefter dröjde det decennier innan en ny film spelades in i Kristianstadstrakten, vilket även därefter skett mycket sparsamt. År 1950 kom filmen Pimpernel Svensson, Åhus. År 1954 Förtrollad vandring, Kristianstad. År 1971 succén Äppelkriget, Degeberga samt år 1974 den klassiska amerikanska Gansterfilmen, Åhus.
När byggdes det varmbadhus som fanns ungefär där nuvarande Tivolibadet låg?
Detta varmbadhus uppfördes 1862 och blev därmed stadens andra varmbadhus (det första hade uppförts ungefär där butiken Guldsmed Rolf Nilssons eftr. ligger i dag). Det var ett rikt utsirat trähus, liknade mest en vanlig villa, och låg nästan ända nere vid Helgeåns strand, omedelbart söder om nuvarande Tivolibadet. Med andra ord, den som anträder träbron vid Helgeåns strand till Naturum går ungefär rakt genom den plats där varmbadhuset var be-läget.
Varmbadhuset stängdes med tiden och blev sedermera tvättinrättning innan hela huset flyttades till Bromölla. Delar av huset finns faktiskt kvar som delar i en fastighet strax intill före detta Hotell iföhus. Ett nytt varmbadhus byggdes 1893 i Tivoliparkens nordöstra hörn, där i dag elbilsparkeringen finns. Detta varmbadhus revs 1958.
Ännu ett nytt varmbadhus invigdes den 30 september 1958, dvs lika med dagens Tivoli-badet som snart ska gå i graven. För att säkra nybygget på den sunkiga platsen fick Bröderna Perssons byggnadsfirma slå ner sammanlagt 2500 meter pålar i marken. Och när konstnären Andreas Björkman sedan prydde södra långsidans insida med sin freskomål-ning föreställande simhoppande flickor, polospelare och seglare, tvingades han använda äggvita från 20 tjog ägg för att konservera färgerna i den fuktiga miljön.
Vem var Fimpa-David?
Fimpa-David, ett smeknamn som tilldelades honom först långt upp i vuxen ålder, föddes 1898 som en av fyra bröder Rignell i föräldrarnas hus på Sjögatan i Åhus. I skolan visade han gott läshuvud, men fick ändå i unga år börja som smedslärling. Vid dryga 20 år gick han till sjöss och drabbades då av svårartad malaria. Efter åren på sjön bosatte han sig för gott i Åhus och det var nu han erhöll smeknamnet Fimpa-David. Sviterna efter den svåra malarian hade allt efterhand förvandlat honom till en mer och mer säregen individ. Varje dag och vid samma tidpunkt vandrade han exakt samma runda i Åhus för att leta efter fimpar. Dessa stoppade han i sitt mycket väl inrökta och gulfärgade munstycke, varefter han rökte de funna stumparna in till sista tobaksflagan. Hans långa vita skägg blev med tiden alltmer gulfärgat av nikotin.
Fimpa-Davids vandring startade på Sjögatan, gick förbi Gästis och sedan längs med hamnen till havet, därefter norrut till nuvarande Täppetcabana för att sedan gå tillbaka längs Lotsgatan med avslut på Järnvägsstationen. Här knackade han vänligt på luckan, när den öppnades tog han av sig kepsen vari personalen tömde dagens fimpskörd som de samlat in från askfaten. Fimpa-David bockade och tackade artigt för fimparna, alltid iklädd svarta skor, byxor och lång svart rock, samt kepsen förstås, som åter placerades på huvudet efter att han sorterat och lagt fimparna i rockfickan.
Vid en av sina dagliga rundor blev han en mörk kväll 1974 påkörd av en bil på Lotsgatan, hamnade på sjukhus och blev där noggrant rentvättad. Då han själv aldrig anammat daglig hygien så noggrant blev han, enligt traditionen, så sjuk av allt tvål och vatten att han avled en tid senare av det. Han begravdes i familjegraven i Åhus där han förenades med föräldrar och de tre bröderna.
Kenth Olsson