Bild: En gammal bild från Bertil Karlssons Beklädnadsaffär på Tivoligatan. (Bild: privat)
Många av Kristianstads Journalens läsare gick in i garderoben efter förra numrets artikel om trägalgarna som får oss att minnas forna tiders klädaffärer i Kristianstad. De kom ut med bilder och berättelser. Här delar några av dem med sig av sina minnen från klädbutikernas gamla Kristianstad.
Bertil Karlssons låg på Tivoligatan i huset som idag ägs av Länsförsäkringar, alldeles invid biografen Bio. Det blev sedermera Arbetarboden, Klingheims arbetarbod och Naturkompaniet, som idag finns på Lilla Torg.
Butiken grundades redan 1919.
Bertil Karlsson drev i många år butiken tillsammans med sin bror Josef.
– Bertil var en snajdare. Josef var två meter lång och bodde på lagret i källaren, där det bara var 1,70 i takhöjd och levde utan varmvatten och några som helst bekvämligheter, berättar Bengt Klingheim.
-Min far Bertil tog i slutet av 1960-talet över butiken, som sedan jag köpte.
Lustigt nog hette Bertil Klingheim också Bertil Karlsson, innan han bytte namn till Klingheim. Han kom närmast från Karlshamn och ville ha en egen butik att driva. Han specialiserade sig på grova kläder, arbetarkläder.
-När vi tog över butiken hittade vi massor av spännande gamla saker som till exempel en hattpress – som användes för att töja ut hattar som klämde om huvudet.
Bertil Karlssons blev Arbetarboden.
Efter övertagandet satsade butiken mer på arbetskläder genom samarbete med Fristads. Senare kom varumärket Fjällräven in och det handlade allt mer om friluftskläder och utrustning. Arbetarboden blev Klingheims arbetarbod.
Naturkompaniet på Lilla Torg är på sitt sätt en direkt fortsättning på det som en gång i tiden var Bertil Karlssons. Tredje generationen, Jenny Klingheim, driver idag butiken.
Leif Rülf berättar om Rülfs:
– Min far Georg Rülf kom till Sverige 1937. Han började som mjölkkontrollant och körde runt på motorcykel bland bönderna för att fastställa fetthalt i mjölkproduktionen, men gled senare över till att bli gårdfarihandlare.
När Georg och hans hustru Resza öppnade butiken på Östra Boulevarden byggde sortimentet på grova kläder – terylenebyxor med sydda pressveck och annat.
– Pappa var aktiv i IFK:s supporterklubb under de ljuva åren på 1950-talet. Han hade alltid en cigarrstump i mungipan och på kontoret i butiken samlades den tidens IFK-profiler, Bengt Thomasson, Lennart Hodder med flera och analyserade IFK:s matcher. Då var stämningen hög, minns Leif Rülf.
Sonen Jonny Rülf satsade också på mode. Han såg farsans butik som hopplöst gammaldags och när det blev konkurs hade Jonny redan en egen butik – Röde Baronen – som sålde exklusivt herrmode.
– Alldeles för exklusivt. De kunderna fanns helt enkelt inte i Kristianstad. Istället startade han jeansbutiken Gul och Blå, som blev en enorm framgång i pop- och flowerpowerns 70-tal.
Leif Rülf valde själv en annan karriär och gick i pension som kommunens personaldirektör för något år sedan.
Per Rosenqvist berättar i en e-post till redaktionen:
Wasa Kemiska känner jag mycket väl då företaget ägdes och drevs av mina föräldrar. Företagets startades under kriget i en lokal som låg väster om Merkantil på Söder. Troligen där det nu finns p-platser. Det flyttades senare till hörnet Ridhusgatan/Västra Storgatan. I denna fastighet fanns också en liten mjölkaffär och fryslager för GG-glass. Till verksamheten fanns även en affär där man tog emot och lämnade ut tvätt (kostymer, klänningar, ytterkläder, mattor m.m.). Denna var belägen på Västra Storgatan, precis intill Anderssons Konditori. Detta revs senare till förmån för Kapp-Ahls etablering i Kristianstad.
Bengt Nilsson i Färlöv var springpojke hos Arvid Kvists som trettonåring i slutet av 1940-talet. Han minns både den butiken och flera andra.
– Jag gick och hämtade posten och sedan fick jag vika kartonger i källaren eller putsa kostymer, berättar han.
-Arvid Kvist var en snäll man. I alla fall emot mig.
Arvid Kvists herrkonfektion låg på Östra Storgatan, ungefär där Wahlqvists konditori finns dag. Mitt emot låg Taylors, där bland annat musikern och legendariske vaktmästaren på Kristianstadsbladet, Arne Olsson, jobbade. Därför var han och Hasse Bencker i Hakon Swärds orkester alltid klädda i senaste modet.
Bengt Nilsson minns också Holmérs som drevs av två bröder och Berghs som ägdes av Putte Bergh. Putte Bergh syntes ofta i dansens virvlar på Sommarlust. Berghs låg vid Stora Torg, i närheten av där Turistbyrån nu finns.
Kristianstads Journalens historiker Kenth Olsson rätar ut en del frågetecken kring telefonnumren på de gamla hängarna. Han berättar att den 3 januari 1906 gick man över till nummer istället för namn då man ringde.
– Det blev så många telefoner i bruk att växeltelefonisterna inte kunde komma ihåg alla namn längre, säger han.
I början var det två siffror i numret. Sedan utökades det gradvis och 15 mars 1945 gick man från fyra till fem siffror.
Många har hört av sig och minnena av försvunna modebutiker i Kristianstad, som framkallas av gamla klädhängare, är fortfarande legio. Journalens redaktion tackar för alla mail, bilder och trevliga samtal.
Per Erik Tell