Bild: Den tidigare polske kungen Stanislaus var Kristianstadsbo i fyra år.
Har det bott en utländsk kung i Kristianstad?
Stanislaus Leczinsky var polsk kung 1704–1709 och 1733–35 samt därefter till sin död 1766 hertig av Lothringen och Bar. Det var Karl XII som hade placerat Stanislaus Leczinsky på Polens tron. Efter katastrofen vid Poltava var hans dagar som kung räknade och hösten 1711 anlände han som exkung med familj som flykting till Kristianstad enligt direktiv från Karl XII. De bosatte sig i ett nybyggt högt stenhus i två våningar vid Västra Storgatan 39. Huset, uppfört 1705, var ett av stadens modernaste och finaste privathus. I dag är husets bottenvåning helt förändrad. Över porten finns en koppartavla där man kan läsa att Leczinsky med familj residerade här 1711–14.
Per W undrar vad det var för större bunker som förr fanns belägen strax norr om nuvarande högskolan och före detta regementet P6. Ingången till bunkern var väl synlig och det fanns antenner i anslutning till anläggningen.
Efter att ha rådfrågat en P6-expert lyder svaret till Per W: Bunkern var till en början en kommunal civilförsvarsanläggning som byggdes omkring 1960, alltså mitt under kalla krigets frostiga tid och var också konstruerad att motstå ett kärnvapenangrepp. Anläggningen, som var i två våningar, övergick i P6 ansvar i slutet av 1980-talet och var det fram till regementets nedläggning 1994. En högst personlig förhoppning är att anläggningen fortfarande är möjlig vid behov att rusta upp och åter tas i bruk, inte minst med tanke på dagens osäkra omvärldsläge och föreliggande svensk NATO-anslutning.
Var Sommarlust förr i tiden även en metropol för idrottstävlingar?
I början av 1900-talet förekom flera publikdragande idrottsevenemang på Sommarlust. Populärast var boxning och brottning som drog stor publik. Exempelvis den 26 juli 1903 kom mer än 1 200 brottningsentusiaster till Sommarlust för att se matchen mellan hemmahoppet Hjalmar Lundin och Axel Krook. Efter en knapp halvtimme besegrade Lundin sin motståndare.
Hade Elvira Madigan ett kärleksförhållande med den danske kungen?
Som 20-åring uppträder Elvira Madigan på Tivoli i Köpenhamn, där den danske kungen finner henne så bedårande, att han förärar henne ett guldkors med inskriptionen ”20 aug 1886. Chr IX till Elvira Madigan”. Men det finns inget som tyder på att de skulle haft någon kärleksförbindelse. Några år efter mötet med den danske kungen skriver cirkusartisten Elvira Madigan in sig i historieböckerna genom kärleksdramat med den betydligt äldre officeren och adelsmannen Sixten Sparre från Kristianstad. Ett drama som slutar i ond bråd död.
Mer om Elvira Madigan och Sixten Sparre kan du för övrigt läsa i min nyutkomna bok ”Kristianstadsbygdens historia. Del I” som finns att köpa i den fysiska bokhandeln i Kristianstad och på nätet via Bokus. Samma gäller också för nästa fråga om Anna Månsdotter och Yngsjömordet, som berörs i hela fem kapitel i min nya bok.
Hur gammal var Anna Månsdotter när hon halshöggs?
Samma stund bödeln den 7 augusti 1890 svingade sin yxa på fängelsegården i Kristianstad och frigjorde Yngsjömörderskan Anna Månsdotters huvud från kroppen lämnade hon jordelivet i en ålder av 49 år och 222 dagar. Hon blev den sista kvinnan som avrättades i Sverige. Hennes medbrottsling, sonen Per, fick livstids fängelse, frisläpptes efter 23 år på Långholmen och var därefter bosatt i Härnestad fram till sin död 1918. Möllegården, där moder och son tog livet av sonens hustru, revs våren 1920. Den hade då stått obebodd sedan mordet 1889. Efter mordet kallades gården inget annat än Mördaregården.
Har invånarna i Kristianstad varit Blekingebor?
Landskaps- läns- och häradsgränserna har förändrats över tid. Under medeltiden hörde exempelvis Villands och Gärds härader periodvis till Sölvesborgs län i nuvarande sydvästra Blekinge. Villands härad var före Kristianstads uppkomst 1614 eget län och kallades då även Åhus län som 1617 slogs samman med Kristianstads län. Från 1658, då Skåne blev svenskt, lades Blekinge under Kristianstads län, vilket gällde fram till 1680. Villands härad tillfördes Kristianstads län 1719, vilket gällde fram till 1997 då det blev Skåne län.
Hur stor var befolkningen i Fjälkinge församling under 1800-talet?
I början av 1800-talet hade församlingen cirka 850 invånare, i mitten på århundradet drygt 1 130 personer, som ökade något till närmare 1 200 vid 1800-talets slut.
Var skedde sammanträdena innan Kristianstad fick sitt första rådhus?
Det dröjde 121 år från Kristianstads födelse 1614 till staden fick sitt första rådhus. Under denna tid fick man nöja sig med olika former av provisorier. Bytinget sammanträdde hemma hos byfogden, rådhusrätten hos endera av borgmästarna. Under de 36 år Oluf Svendssen var borgmästare utgjorde hans hem, som låg på nuvarande rådhustomtens norra tomt, provisoriskt rådhus. Därefter hyrde man in sig i den södra gården i samma kvarter, innan staden så äntligen fick sitt första rådhus 1735.
Var Kristianstads nya fängelse, uppfört på 1840-talet, avsett enbart för livstidsdömda?
Det nya fängelset i Kristianstad var byggt med nymoderniteten celler, vilket medförde att det nästan enbart inhyste livstidsfångar. Mönsterrullan 1850 upptar hela 186 namn på livstidsfångar i Kristianstad.
Vad härskade Kristianstads grundare Christian IV över?
Efter åtta års förmyndarregering övertar Christian IV 1596 regeringsmakten och lät sig krönas till kung i Danmark och Norge. Men redan tre år tidigare hade han som hertig av Slesvig och Holstein tillträtt styrelsen i dessa områden.
Hur länge har Kristianstad varit beroende av skyddsvallar?
Vid Kristianstads tillblivelse 1614 var skyddsvallar det första som uppfördes. Men det visade sig vara ett fuskbygge med ständiga kostbara ras. Det kom att dröja 407 år innan det beslutades om hållbar plan för ett fullständigt vallsystem runt staden.
Kristianstads kommun beslutade i början av 2021 om en ny vallplan för att skydda staden fram till minst år 2100. Inte mot krig som Christian IV:s första skyddsvallar avsåg, utan mot översvämningar. Till det yttre kan de planerade skyddsvallarna te sig som en cirka fyra meter hög jordvall. Det är också den enda likheten med stadens första skyddsvallar. Till skillnad mot den danske kungens usla jordvallar är kommunens nya vallplan genuint genomarbetad och dimensionerad för extremt höga värden och omfattande myndighetskrav.
Det var på nyåret 1614 som Christian IV utfärdade ett öppet brev till alla kronans och domkapitlets bönder inom de sju närmast liggande häraderna. Det innebar starten på flera års tvångskaravaner med enorma mängder lass av sten, jord och annat till bygget av den nya staden på Allön. Det första man tog itu med var uppkastandet av jordvallar, vilket tog flera hundra arbetare mer än fyra år att förfärdiga. Det blev stadens första skyddsvallar.
Skyddsvallarna bestämde den anlagda köp- och fästningsstaden form. Resultatet blev en rektangel, i omkrets cirka 2 800 meter, med tio spetsformigt utskjutande bastioner, en i varje hörn och tre på respektive långsida. Men vallbygget visade sig snart vara en katastrof. För det första var de jordmassor som bönderna tvingades leverera av undermålig kvalité. Det tunga vallbygget krävde därtill en fast grund, vilket helt saknades på Allön, förutom på det begränsade område där kyrkan sedermera byggdes.
Följden blev sättningar och ständiga vallras med åtföljande kostbara reparationer. Det som också bidrog till förstörelsen var att borgarnas svin bökade upp de nyanlagda vallarna. Stadens styrande bestämde då att endast svin med järnring i nosen fick ströva fritt i staden. Därtill ålades varje gårdsägare att uppföra staket till skydd för vallen.
Redan några år efter bygget rasade partier av vallen, vilket krävde 200 man och sex veckors slit för att reparera. Vid ett annat ras rapporterade kungens man att ”ett så stort stycke fallit att fiendestyrkor fritt kunna marschera in genom hålet”. De otaliga rasen orsakade många klagomål från bönderna, som var de som ständigt fick leverera nytt fyllnadsmaterial. Vallrasen förblev vanligt förekommande långt in på 1700-talet.
Kung Christians vallar revs på 1850-talet efter att Kristianstad upphört att var fästning. Staden gavs därmed möjlighet att expandera långt utanför det trånga vallområdet. Det innebär att dagens kommunala vallplan omfattar ett mångdubbelt större riskområde än den danske kungens ursprungliga område. Detta stadsområde, som fortlevde under drygt 250 år, omfattade endast 700 x 240 meter, omgivna av drygt fyra meter höga vallar, nedtill 12 meter breda, varinom 190 tomter fanns inklämda.
Iag innefattar staden Kristianstad en tusenfalt större bebyggelse som framöver kommer att skyddas väl mot översvämningar genom tillkomsten av den nya vallplanen.
Kenth Olsson