Små söta dunbollar till påskkycklingar pryder mångas hem till påskhelgen liksom hönor och tuppar. Hur kom egentligen hönsfamiljen in i vårt påskfirande?
Tuppen kom först in i vårt påskfirandet. Den har anknytning tillbaka till bibeln där det berättas om Jesus korsfästelse. I Markusevangeliet kan man läsa följande:
I samma ögonblick gol tuppen för andra gången. Då kom Petrus ihåg detta som Jesus hade sagt till honom: ”Innan tuppen har galt två gånger skall du tre gånger ha förnekat mig.” Och han brast i gråt.
På så sätt har tuppen anknytning till påsken. Dessutom infaller alltid påsken på våren då hönorna värper mycket ägg. Från tupp och höna är inte steget så långt till kycklingar. I början av 1900-talet lanserade man påskkycklingar. Det kan också ha haft med färgen att göra då en del kycklingar är gula när de kläcks.
PÅSKKÄRRING
Anledningen till att vi firar påsk känns mycket avlägsen när det ringer på dörren på skärtorsdagen och utanför står två barn utklädda till påskkärringar. Hur blev Jesus korsfästelse till en tradition med att gå utklädda till påskkärringar eller att hänga små häxor i fönstret eller i påskriset?
Kopplingen mellan påsk och häxor sträcker sig faktiskt tillbaka till bibelns berättelse om Jesus sista dagar. Det var på skärtorsdagen Judas förrådde Jesus och enligt folktron släpptes då alla onda makter fria. Natten från dymmelonsdagen till skärtorsdagen blev sedan häxornas natt. Då flög de till Blåkulla med hjälp av bakspade, ugnsraka, en ko eller allra vanligast en välsmord kvast. Väl framme i Blåkulla festade de med djävulen.
Enligt folksägner var påskkärringarna riktigt otäcka och elaka. Folk har i alla tider varit rädda för det onda. Under 1600-talet när häxprocesserna var som mest igång brändes många kvinnor till döds i Sverige. De antogs då ha åkt till djävulens gästabud i Blåkulla. Först 1779 försvann bestämmelserna som kunde ge dödsstraff för trolldom enligt svensk lag. Häxorna är dock än idag starkt förknippade med påsk.
Man vet inte exakt hur traditionen att klä ut sig till påskkärring kom till. På 1800-talet spreds en tradition vidare ut i landet från Västsverige där ungdomar klädde ut sig i masker och med kvast. De hittade på hyss och skrämdes. Bland annat kunde de kasta ner sten i skorstenen eller lägga en glasskiva ovanpå. Efterhand blev det betydligt mer harmlöst och övergick till att bli en barntradition. Den går idag ut på att knacka dörr och önska glad påsk. Det ser idag lite olika ut beroende på var i Sverige man bor. Det vanligaste är att de utklädda barnen önskar glad påsk på skärtorsdagen genom en teckning eller ett kort. Många ger då barnen godis eller pengar som tack. Det är för många en tradition att då samla in gåvorna från dörrknackningarna i en kaffepanna.
På en del håll i landet smäller man påsksmällare och även den traditionen går tillbaka till häxorna. Det var ett sätt att skrämma bort häxorna genom att tända eldar och skjuta med gevär. Idag gör många istället påskbrasor och smäller påsksmällar.
Påskkärringarna har en otäck historia men det som återstår idag är i alla fall ett uppskattat inslag under påsken.
Tina Persson