Bild: Johan Rappsjö
Bästa tiden på året för Johan Rappsjö är när isarna lägger sig på sjöarna. Då glider han gärna fram på ett par långfärdsskridskor tillsammans med andra skrinnare från föreningen LSS. Att Johan ägnar sig åt det här intresset beror på att han inte kunde låta bli att köpa sig ett par skridskor när det var rea i en sportbutik.
Det finns en del som tycker om vinter mer än andra. Långfärdsskrinnare är några av dem.
– Jag längtar efter att isarna ska lägga sig varje år. Det är en känsla av frihet att glida fram på isen. Jag har en fascination av att vara ovanpå sjön när det är is. Det bästa är naturupplevelsen, säger Johan Rappsjö.
Sina första år bodde han i Göteborg och där stod skridskoåkning på skolschemat.
– Jag tyckte inte alls om det. Man skulle snöra skridskorna så hårt så jag fick jätteont i fötterna. Jag hade nog för breda fötter, säger Johan.
Då skulle man kunna tro att skridskoåkning inte skulle förekomma i Johans liv, men i 25-års åldern gick han in i en sportbutik som hade rea på långfärdsskridskor.
– Jag kunde inte motstå för de var så billiga, säger Johan med ett leende.
Första gången han testade skridskorna på en sjö så var han fast. Han gick med i en Malmöbaserad förening för långfärdsskrinnare för att lära sig mer. Det krävs en hel del kunskap om isar för att kunna åka säkert.
– Ledaren i gruppen åker längst fram och slår i isen med sina långfärdsskridskostavar för att testa hur tjock den är. Många aspekter vägs in för att bedöma isen, som visuella intryck i kombination med att man testar isens tjocklek, säger Johan som idag är ledare för skridskoturer.
Han bor numera i Åhus och är medlem i LSS, LångfärdsSkrinnarna i Sydöst. De har några hundra medlemmar varav en del är utbildade ledare. De ser till att isen är tillräckligt tjock och att alla som åker med är medlemmar så att de är försäkrade samt att de har rätt utrustning.
– Man använder bland annat en ryggsäck som innehåller en vattentät säck med torra kläder. Den är även fäst runt benen och fungerar som en flytväst om man skulle åka ner i vattnet. Man ska också vara utrustad med isdubbar och gärna en visselpipa för att kunna påkalla uppmärksamhet. En livlina för att få hjälp att komma upp eller dra upp någon annan är också nödvändigt, säger Johan.
Han leder grupper då och då och har vid de tillfällena varit ute och kollat isen innan turen med gruppen.
– Det är mycket säkerhetstänk runt att åka långfärdsskridskor. Det händer att man åker igenom isen med en fot, ett ben eller kanske hela kroppen men i och med all kunskap, säkerhetstänk och ombyteskläder är detta inget konstigt. Det sker extremt sällan dödsfall, säger Johan som har en stor kunskap om isar.
Allt från temperatur till blåst, sol, strömmar i vattnet och omgivningens natur påverkar isen. Det är den kunskapen som ledarna måste ha för att kunna bedöma att isen är säker. Längst bak i gruppen åker alltid en kökarl som har koll på gruppen. Isens förutsättningar och bärighet kan ändras snabbt om till exempel solen tittar fram.
– Jag har aldrig druttat i. Ju tunnare isen är desto mer sjunger isen när man belastar den, det är ett fantastiskt ljud därav blir det mer spänning med ljudet som isen ger ifrån sig. Hela sjön sjunger. Det ger en äventyrskänsla och en adrenalinkick, säger Johan.
– När skridskoåkare rör sig på isen uppstår ibland höga, läskiga sprakande ljud när isen sprickor bildas i isen. För många nybörjarskrinnare kan ljudet kännas skrämmande, men det är helt naturligt och ingen fara. Sprickorna bildas på grund av spänningar i isen och påverkar inte dess bärighet, säger han.
Johan åker gärna på isar på sjöarna Immeln, Råbelöv och Oppmanna. Ivösjön fryser ofta senare eftersom den är så djup. Allt vatten i sjön måste bli minst fyra grader kallt för att det ska kunna bildas en riktig is.
– Det här med iskunskap är så roligt, men det är även kul att förbättra teknik och utrustning, säger Johan.
Man får förmoda att han har de mest välslipade skridskorna i föreningen då han har ett företag där han slipar knivar. Ryggsäcken är alltid packad hemma hos Johan. Han ser fram emot kyla och isar, men också den sociala samvaron och meditationen han upplever när han är ute på isen.