Bild: Hade hövdingen Rollo vikingar i sin här som lät döpa sin nya boplats Evreux i Normandie efter sin hemby Everöd utanför Kristianstad?
Namngav vikingar från Everöd och Ivetofta sina boplatser i Normandie efter sina hembyar?
Bo Lindwall undrar hur pass tillförlitliga uppgifterna är om att Everöd och Ivetofta gett namn åt vikingaorter i Normandie? Vad säger vetenskapen om detta?
Everöd utanför Kristianstad omnämns första gången i källorna (Liber danicus lundensis vetustior) år 1228 med stavningen Æwærthe. Nästa tillfälle finner vi år 1343 (Diplomaticum Danium), nu med stavningen Æwerda. En del lokalhistoriker har framfört hypotesen om att Everöd i Gärds Härad skulle kunna ha gett namn åt Evreux i Normandie. På 1800-talet fördes en ”vetenskaplig” diskussion kring detta även på nationell nivå med främsta förespråkare i Esaias Tegnér den yngre (sonson till den berömde skalden). Han var språkforskare och professor i österländska språk vid Lunds universitet i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Enligt honom – själv genuin skånepåg – måste det ha funnits många skåningar i Rollos vikingahär. Det klurade han ut genom att studera ortsnamnen i Normandie som han ansåg klingade välbekant och kunde likna sina skånska motsvarigheter. Denna hans ”likhetsteori” utgick från att de platser där Rollos skånevikingar slog sig ner döptes efter sina hembyar. Han fann på så sätt direkt likheter mellan exempelvis Evreux, som skulle vara en förfranskning av Everöd, Beuzeville fick bli Bösarp, Tocqueville hade bildats av Tågarp. Och så fortsatte det med en rad skånska byars namn.
Nutida språkforskare är emellertid skeptiska till Tegnérs teorier och anser inte att det finns några hållbara vetenskapliga belägg för hans påståenden, exempelvis att Evreux skulle ha fått sitt namnursprung från byn Everöd utanför Kristianstad.
Vad säger vetenskapen då om att franska Yvetot ska ha regerats av vikingar med rötter från trakterna av Ivetofta? Med andra ord: att den franska orten Yvetot i Normandie stammar från vikingarnas kolonisering på 900-talet och ursprungligen bar samma namn som dagens Ivetofta i nordöstra Skåne i Bromölla kommun. När Yvetot omnämns för första gången i skrift i mitten av 1020-talet stavas det Ivetoht. Faktum är att Yvetot omnämns som ett kungarike i flera källor från 1300- och 1400-talen, där den styrande anges som roi d’Yvetot (”kung av Yvetot”). Det förblev ett kungarike fram till 1500-talets mitt. Därefter blev Yvetot en inkluderad del av Frankrike och existerade som furstendöme till franska revolutionen.
Ivetofta i nuvarande Bromölla kommun omnämns första gången år 1319 (Diplomaticum Danium) med stavningen Ywætoffle. Nästa gång vi stöter på ortsnamnet i bevarade handlingar (Diplomaticum Danium) är 1494, nu med stavningen Ywetoffle. Precis som i ”Everödsfallet” har särskilt lokala skribenter med förkärlek försökt leda i ”bevis” att Ivetofta gett namn åt Yvetot. I de mera vildsinta skildringarna skulle det ha varit vikingar från Ivetofta i Rollos här som slagit sig ner i Normandie och gett boplatsen namn efter sin hemort.
Det kan i samband härmed vara på plats att notera, att den nordiska namnleden topt eller toft blev vanlig i Normandie efter vikingahövdingen Rollo och nordbornas kolonisation. Det finns för övrigt hundratals liknande ortnamnsexempel i Normandie. Förleden i Yvetot har tolkats som det frankiska mansnamnet Ivo. Men växtnamn ingår tämligen ofta i normandiska toft-namn. Så det är inte omöjligt att det är samma härledning som för Ivetofta. Särskilt förleden Ive- ingår i tre namn i samma område. Men alldeles oavsett ska enligt nutida språkvetenskap Yvetot ses som en parallell bildning och inte någon direkt överföring.
Degebergabon Helene Fritzon har utsetts till minister i regeringen, vilket är glädjande för vår by. Har det funnits ministrar tidigare med koppling till Kristianstadstrakten? (Anna i Degeberga)
Det har genom tiderna funnits flera ministrar/statsråd med koppling till Kristianstadstrakten. I modern tid kan nämnas t ex moderaten Bo Lundgren (biträdande finansminister, skatteminister och idrottsminister). Dessutom är nuvarande miljöministern Karolina Skog född i Åhus. Även jämställdhetsministern i den tidigare alliansregeringen, liberalen Marie Arnholm, hade kopplingar till trakten (sommarstuga i Åhus, gift med Kristianstadspågen Magnus Wallgren). Men okänt för de allra flesta är att det även funnits två statsministrar med koppling till vår trakt. Den ena lika lyckad som den andre var misslyckad, om än far och son. Landets första statsminister Louis De Geer (statsminister 1876-90) avled på Hanaskogs slott ett par mil utanför Kristianstad. Hans son, bärande samma namn, föddes i Kristianstad 1854 och blev även han statsminister. Han tillträdde som statsminister den 27 oktober 1920 men visade sig snabbt inte alls passa på posten, bedömdes så usel att han redan den 14 februari 1921 avsattes av sin egen regering efter endast 111 dagar.
Hur länge fanns hovrätten i Kristianstad?
I 96 år var Kristianstad en hovrättsstad. Den 24 maj 1821 hade invigningshögtiden ägt rum, men inte i Kristianstad utan på Stockholms slott. Den 4 juli hölls första sammanträdet i hovrättens ämbetslokal i Kristianstad. Inledningsvis var hovrätten i Kristianstad, landets tredje, belägen i det så kallade Kronhuset på Kyrkogatan, men flyttades år 1841 till det nybyggda Kronhuset vid Stora Torg. Här kom hovrätten att residera till 1917 då den flyttades till Malmö.
Brydde sig Karl XII om Kristianstad som fästning?
Hösten 1710, året efter Poltavakatastrofen, utförde generalkvartermästaren Magnus Palmqvist med 800 man en provisorisk återuppbyggnad av Kristianstads försvarsverk på order av Karl XII. Därefter fortsatte arbetet i större omfattning fram till 1718 då Karl XII stupade, varefter allt arbete upphörde och fästningsverken åter lämnades att förfalla.
När slutade Kristianstad ha en egen fartygsflotta?
Ännu några år in på 1900-talet omfattade Kristianstads handelsflotta nio fartyg. Mindre än 20 år senare upphörde stadens rederinäring. Kristianstadsflottans sista fartyg var ångaren Annie om 1680 ton, som såldes 1934.
Varför byggde Christian IV aldrig sitt planerade slott vid Stora Torg?
Istället för ett praktfullt slott i flera våningar i kvarteret öster om Stora Torg, gjorde pengabrist att det slutade med en 60 meter lång stallbyggnad i en våning som stod under tak redan 1617. Byggnaden användes inte bara som stall för kungens hästar utan också som förvaringsplats för verktyg och redskap. På 1620-talet omvandlades byggnaden till Tyghus, det vill säga förvaringsplats för vapen och ammunition till fästningens försvar. (Det var för övrigt till denna byggnad två lokala präster på 1600-talets andra hälft lobbade hos Karl XI för att Lunds universitet skulle flytta). Ännu på 1700-talet hade byggnaden, som nu ingår som bottenvåning i museets huvudbyggnad, kvar sin gamla utformning.
Vad hade J. C. Toll, som ledde Gustav III:s revolution i Kristianstad 1772, för relation till Bäckaskogs slott?
Vid Karl XI:s reduktion år 1680 drogs Bäckaskogs slott in till staten och fungerade sedan som översteboställe till 1818 för Södra skånska kavalleriregementets chefer. Den mest kände och färgstarke av dem alla var Johan Christopher Toll, som genomförde stora ombyggnader av Bäckaskog mellan 1782 och 1817 och förskönade även slottsparken. Särskilt omtalad är Korgholmen, där Toll varje gång han fått nobben vid ett frieri tröstade sig med att plantera ett träd. Det blev sammanlagt tolv planterade ”nobbe-träd”. Toll förblev ogift livet ut.
Jag har läst att anrika Finlandsbryggeriet tillverkade en speciell öl som aldrig fick lämna byggnaden?
De som arbetade på Finlands Bryggeri fick dagligen och utan kostnad dricka sex flaskor pilsner, tappade på särskilda gröna flaskor som bara förekom internt inom företaget.
Kom Systembolagens klassiker Gauffins dubbelblandning från Kristianstad?
Denna svenska akvavit salufördes av Systembolaget från 1920 till 1997. Gauffins dubbelblandning var uppkallad efter kryddningens skapare, apotekaren Gustaf Reinhold Gauffin (1799–1890) i Kristianstad. Den kryddades med anis och kummin och utmärkte sig därutöver för sin ovanligt höga alkoholstyrka (50 volymprocent) och dess mycket höga sockerhalt (225 gram socker per liter). Den sistnämnda ledde till att produktionen av Gauffins under enstaka kristider låg nere på grund av sockerbrist samt även till att akvaviten inom EU kom att klassas som likör. Gauffins dubbelblandning såldes först av Kristianstads spritförsäljningsaktiebolag och senare av AB Vin- & Spritcentralen. Märket togs ur sortimentet den 1 januari 1998.
När fick Kristianstad elström?
Den 14 juni 1901 beslöt stadsfullmäktige att det skulle anläggas ett elektriskt verk för staden till en kostnad av omkring 180 000 kronor. Verket stod klart redan i februari året därpå. Noterbart är att beslutet fattades med 21 röster för, 8 röster mot, det vill säga att mer än en tredjedel motsatte sig införandet av el.
Hur blev Kristianstads kommun till?
Vid den stora kommunreformen 1952 slogs traktens alla småkommuner samman i 10 storkommuner. Efter den av riksdagen beslutade kommunblocksreformen 1962 gick dessa (med eller mot sin vilja) samman i Kristianstads kommun. Sammanslagningen skulle vara genomförd senast 1974. Araslöv, Nosaby, Träne och Vä anslöt 1967, Everöd, Fjälkinge och Åhus 1971 och Degeberga, Oppmanna-Vånga och Tollarp 1974. Därmed inrymde Kristianstad kommun totalt 35 gamla kommuner, hade blivit 22 gånger större i omfång och helt plötsligt Skånes till ytan största kommun.
Kenth Olsson