Att Kristianstad eller andra orter nämns i facklitteratur då och då är inte särskilt uppseendeväckande men när det handlar om skönlitteratur är det alltid lite spännande.
Är det dessutom i en global bestseller så är det både ovanligt och väcker frågan: varför?
Så varför nämns Kristianstad i boken (och filmen) Pojkarna från Brasilien från 1976 av den amerikanske thrillerförfattaren Ira Levin?
Det har jag funderat på sedan första gången jag såg filmen.
När Joseph Mengele i dansens virvlar på Hotel Novo Hamburgo i Florianopolis i Brasilien upptäcker en likaledes stuffande Farnbach med fru blir han fullkomligt rasande och utbrister innan han kastar sig över honom:
– Vad gör du här? Du skulle vara i Kristianstad och döda Oscarsson!
Legendaren Gregory Peck spelar doktor Mengele i filmen. Jag blir så perplex att jag är tvungen att gå till biblioteket och låna boken för att se om Kristianstad verkligen nämns i originalet och inte är något som filmens regissör Franklin J Schaffner hittat på.
Det är det inte. Kristianstad är Ira Levins val.
Pojkarna från Brasilien handlar om 94 unga gossar som Mengele klonat fram av DNA-material från Adolf Hitler och sedan adopterats bort i lämpliga familjer. Den nazistiska kameradenorganisationen som leder projektet hoppas kunna skapa åtminstone en ny Führer av de här 94 om man ger dem exakt samma uppväxtförhållanden som Hitler hade under sin uppväxt.
En av de här 94 pojkarna har alltså hamnat hos familjen Oscarsson i Kristianstad.
Nu är tanken att gossarnas pappor ska dödas då grabben är i samma ålder som då Hitler förlorade sin pappa. Därför ska en mördare befinna sig i Kristianstad och inte på ett dansgolv i Florianopolis.
Frågan som jag grunnat på i många år är naturligtvis varför i hela fridens namn valde New Yorkförfattaren Ira Levin Kristianstad som en av platserna för en ny tilltänkt Hitler.
Hittade Levin likheter mellan Hitlers födelseort Braunau am Inn i Österrike och Kristianstad, eller fanns vår skånska pärla redan i författarens kartotek av trevliga småstäder som bör uppmärksammas litterärt? I så fall, varför?
För ett dussintal år sedan försökte jag hitta ett svar. Ira Levin själv dog 2007 och kunde inte höras men efter lite forskning hittade jag sonen Adam, då datakonsult i staten Washington på andra sidan kontinenten.
Tidsskillnaden var så stor att jag somnade långt innan han hade kommit hem från jobbet och därför dröjde det ett tag innan jag fick telefonkontakt med Adam Levin.
Hade Levin någon svensk anknytning? Var hans ex-fru Gabriella Aronsohn svenska, något namnet skulle kunna antyda, och kanske från Kristianstad?
Gabriella Aronsohn var Adam Levins mamma. Hon hade inget svenskt påbrå. Så det spåret rann ut i sanden. Det enda han kunde komma på var att det under en tid i hans barndom hade funnits en hushållerska, en au-pair, i familjens hem på Manhattan som om han mindes rätt var svenska.
Var det en Kristianstadtös?
Frågan förblir obesvarad. Trots att jag publicerade just den här frågan för snart fjorton år sedan har den förblivit obesvarad. Vi tar om – finns det någon i Journalens läsekrets som känner till någon som i ungdomen var au-pair hos familjen Levin i New York? I så fall hör av er till redaktionen.
Ira Levins kanske mest kända verk är nog ändå Rosemary’s baby som också filmats. Liksom Fruarna i Stepford. I dem finns mig veterligt inget spår av Kristianstad.
Per Erik Tell