En seglivad tradition gör gällande att Lenin under tågresan tillbaka till Ryssland 1917 tog en fika på järnvägshotellet i Hässleholm. Finns bevis för detta? (Håkan)
Den ryske kommunisten Vladimir Lenins beryktade återfärd till hemlandet Ryssland skedde i april 1917 i samband med ryska revolutionen. Lenin var i exil i Schweiz då han sattes i en plomberad tågvagn genom Tyskland (tillsammans med hans sällskap på 32 personer, bland dem hustrun). Med säkerhet vet man att Lenin via tågfärja kom till Trelleborg och att han senare steg av tåget i Stockholm där han köpte en kostym på PUB (det var för övrigt sjätte gången som Lenin besökte Stockholm). Sedan tåg till Haparanda, därefter tog sig Lenin med släde över gränsälvens is till Torneå i det då ännu ryska Finland. Vidare tåg genom Finland innan han den 16 april 1917 anlände till Petrograd, i dag S:t Petersburg. Utöver detta finns anmärkningsvärt lite – eller inget alls – noterat och skrivet om Lenins tågresa genom Sverige.
Enligt en tradition ska han innan Haparanda stannat och övernattat på Järnvägshotellet i Jörn, nordväst om Skellefteå. Det finns även uppgifter på att Lenin med sällskap bytt från sov- till sittvagn vid Bräcke järnvägsstation i Jämtland.
Det är okänt om de plomberade tågvagnar som Lenin med sällskap färdades genom Tyskland överfördes till Sverige för att haka på ett svenskt tåg eller om sällskapet fick flytta över i svenska SJ-vagnar. Det finns inga skriftliga källor som belägger att Lenins tågvagn gjorde anhalt i Hässleholm. Uppgiften om ett byte från sov- till sittvagn i Bräcke kan emellertid antyda att Lenin bytte till en svensk SJ- sittvagn i Trelleborg för stopp i Hässleholm (redan vid denna tid en viktig järnvägsknutpunkt) för byte till sovvagn till Stockholm. Det innebär att det därför inte kan uteslutas att Lenin verkligen trampade ”hässleholmsk jord” under en kort stund en aprildag 1917. Om den utsträckte sig till även en fika på järnvägshotellet i Hässleholm må vara osagt.
Är det sant eller en skröna att staden Kristianstad, som kallas Lilla Paris, anlade sina boulevarder före det riktiga Paris i Frankrike? (Anneli F).
Hösten 1847 tillskrev staden Kristianstad konungen angående ett tomtregleringsförslag med planritning om bland annat utbyggnad av nuvarande boulevarder. Ungefär samtidigt framställs en karta där ordet ”Boulevard” används för första gången för stadens vidkommande. Vintern 1848 börjar man söderifrån bygga det som i dag utgör Västra Boulevarden. De stora boulevarderna i Paris började byggas 1853.
Var staden Kristianstads grundare Christian IV en god eller dålig kung för sitt rike? (Erik C).
Svårt med ett kort och rakt svar. Av den anledningen nöjer jag mig med att konstatera att när tidskriften Världens Historia 2012 utsåg Europas tio värsta regenter hamnade Christian IV på tionde plats. Motiveringen löd att han förvisso varit en energisk och ambitiös monark, intresserad av konst och arkitektur och bland annat grundat Oslo, men samtidigt dragit in Danmark i utsiktslösa krig och lämnat efter sig ett svagt och skuldsatt rike. På första plats kom engelske kungen ”Johan utan land”, mera känd som den elake prins John i legenden om Robin Hood. Personligen anser jag inte att Christian IV platsar på denna ”10-värstinglista” och att Johan utan land skulle vara en värre regent än exempelvis kejsaren Caligula har jag också något svårt att förlika mig med.
Hej Kenth, kan du tala om för mej var Mördaregården (Möllegården), där Yngsjömordet utspelade sig, låg någonstans (Nisse J).
Om du kommer från Åhus och kör Yngsjövägen över nya bron i Yngsjö och vidare någon kilometer söderut så låg Mördaregården precis till höger om vägen alldeles norr om nuvarande kapellet i Nyehusen (Yngsjö kapell). Ännu in på 70-talet kvarstod en gammal förfallen del av en länga som tillhört gården. När den revs uppmärksammades det av Kristianstadsbladet. I dag finns inga rester kvar av gården.
På Mördaregårdens tid fanns inte nuvarande Yngsjövägen utan dåvarande vägsträcka gick betydligt längre österut, utefter den sträcka där cykelstigen går i dag mellan Åhus och Yngsjö. Via färja över Helgeån cirka 100 meter öster om gamla bron i Yngsjö fortsatte vägen söderut, en sidoväg svängde sedan västerut till Mördaregården som ingick i en klunga av gårdar. På den tiden gick sedan också en väg rakt över ”Dövan” till Vittskövle och gårdarna där Mördaregården låg hade sin posthämtning och handlade i affärerna i Vittskövle by, vilket var enklare än att använda sig av färjan över Helgeå till Yngsjö by.
Jag är född 1930 i Kristianstad. Hur många invånare hade staden då? (PM)
Folkmängden i Kristianstads stad uppgick den 31 december 1930 till 13 387 personer. På tio år hade stadens befolkning ökat med 2 903 personer.
När stängde skolan i Hovby? (Anton Nilsson)
Den lilla småskolan i Hovby lades ner 1957, då fanns endast fyra elever kvar. Den handfulla skaran elever överfördes till skolan i Åsum.
När lämnade regementsstaben för A3 Kronohuset vid Stora Torg? (“Generalen”)
Sommaren 1946 flyttade Wendes från tre olika kaserner inne i Kristianstad till nybyggda och moderna kaserner och utbildningsbyggnader ute i Norra Åsum. Men regementsstaben fick stanna kvar till 1953 då de kunde flytta ut till ett nybyggt kanslihus i Norra Åsum. Men det avsåg inte själva officersmässen som inte lämnade Kronohuset förrän regementets flytt till Hässleholm.
När påbörjades det stora torrläggningsprojektet av Nosabysjön?(A.F-N)
Invallningen av Nosabysjön inleddes den 1 juli 1859. Som arbetsstyrka anlitades drygt 200 man från trakten. Arbetet startade med vallen mellan Hammarspynt och Udden. Arbetet var både tungt, farligt och tidsödande och drog ut på tiden många år. Det medförde att en regleringsplan för de torrlagda delarna öster om staden inte kunde fastställas förrän 1888, då det nya planlagda område tillfördes staden och räknades som en ny stadsdel.
Gick det tåg på 1800-talet från Åhus till Ystad? (Ingemar Andersson)
Nej, men väl från 1901 även om det krävde en viss omväg. År 1898 hade Östra Skånes Järnvägar övertagit ett antal små järnvägsbanor och såg då ett vinstintresse i att inrätta en ny järnvägsförbindelse mellan Kristianstad – närmare bestämt från stationen på Långebro – och Ystad. Järnvägen till Degeberga rustades upp och förlängdes år 1900 till den nya stationen i Brösarp. Året efter anslöts Brösarp station till järnvägen från Ystad. Men redan från december 1883 när Gärdsbanans nya sträcka Åhus-Everöd öppnades (med stationer i Åhus, Ripa, Härnestad, Mjö, Lyngby och Everöd) kunde Åhusbor ta sig med tåg till Kristianstad, men då via Everöd- Karpalund, en tur på närmare tre timmar. Från maj 1886 blev resträckan i tid betydligt kortare för boende i Åhus att ta sig till Ystad, då ett annat järnvägsbolag såg till att Åhus fick en direkt järnvägslinje till Kristianstad. Det tog då cirka 50 minuter från Åhus direkt till Kristianstad. År 1901 öppnade sträckan Långebro-Everöd vilket gjorde att folket i Åhus på en tämligen rimlig tid kunde ta sig även på gamla Gärdsbanan till Ystad via Everöd och Långebro.
När fanns borgen på Härlöv? Är det samma byggnad som nuvarande Lillö borgruin? (Acke)
Härlövs borg och Lillö borgruin skall inte förväxlas med varandra. Härlövs borg existerade endast i några årtionden och är inte identisk med nuvarande borgrester på Lillö. Härlövs borg uppfördes på 1370-talet (påbörjades sannolikt 1377), förlagd på en naturlig förhöjning och omsluten av en träpalissad. Själva borgholmen hade en diameter av cirka 40 meter och var omfluten av en tre meter bred cirkulär vallgrav. Någon gång under 1400-talets första del förstördes borgen av eldsvåda, av allt att döma under ett fientligt anfall.