I landet har vi drygt en halv miljon personer som är delägare till ca 400 000 fåmansaktiebolag. Dessa står för 37% av den totala omsättningen av privatägda företag och hälften av den samlade personalkostnaden. Det är således väldigt många som på ett eller annat sätt är beroende av att dessa företag får livskraftiga villkor.
De sk 3:12 reglerna diskuteras ofta och under de första 20-25 åren som dessa regler fanns så var det endast vid två tillfälle som vi hade exakt samma regler i två beskattningsår i rad. Inte vad man kan kalla förutsägbara regelverk att förhålla sig till.
När Magdalena Andersson var finansminister så var majoriteterna i riksdagen sådana att det som ena sida ville ville inte andra och vice versa. Under nuvarande regering så har man avvaktat den utredning som lades fram tidigare i år och som nu delvis blivit en proportion för hur utdelning och kapitalvinst skall beskattas för dessa bolags ägare.
Först – varför har vi särskilda 3:12 regler? Jo, det är för att man inte skall kunna ”nyttomaximera” genom att bara ta lågbeskattad utdelning istället för det som är mer marknadsmässigt – lön och kanske utdelning ovan på det. Regelverket gäller således för de aktieägare som äger sk kvalificerade andelar vilket är kopplat till att aktieägaren eller någon närstående är verksam i ”betydande omfattning”. Ett begrepp som i stora delar är kopplat till inkomstgenererande arbetsinsatser.
Sen – varför heter det 3:12? Jo, det är för att detta regelverk en gång i tiden fanns i 3§ 12 momentet i lagen om statlig inkomstskatt. En lagstiftning som upphörde vid millennieskiftet …..men beteckningen lever i detta sammanhang kvar. I dag finns reglerna i 57 kap IL men det är inte lätt att säga så 3:12 hänger nog kvar ett tag till.
För att inte kunna omfördela hur mycket som helst från tjänstebeskattad lön till kapitalbeskattad utdelning och kapitalvinst så infördes ett sk gränsbelopp. Mer än gränsbeloppet får Du inte beskatta i kapital till effektiva 20%. Högre utdelning eller kapitalvinst beskattas i tjänst med upp till över 50% beskattning. Dock med visst takbelopp innan Du får den vanliga beskattningen om 30%.
Nu ändras – om riksdagen fattar beslut innan årsskiftet i enlighet med propositionen – förutsättningarna för dessa beräkningar. Har för mig att man – i vanlig ordning – sagt sig vilja förenkla dessa konsultvänliga regler men resultatet är nog inte direkt enklare utan helt enkelt bara annorlunda. Misstänker att fåmansföretagarna fortsatt behöver hjälp för att beräkna och planera……och vissa planeringar kanske bör göras redan nu innan årsskiftet 25/26.
Idag har vi dubbla varianter för att beräkna detta gränsbelopp men nu skall vi få ett system som är en mix av de båda tidigare och är uppdelat i fyra delposter enligt följande;
- Grundbelopp
- Lönebaserat utrymme
- Ränteberäkning på anskaffningsvärdet
- Sparat gränsbelopp
GRUNDBELOPP – detta höjs från 2,75* inkomstbasbeloppet (IBB) till 4IBB. Detta medför att Du, om Du är ensam ägare till bolaget, kan ta ut 322 400 kr i utdelning under 2026 till en beskattning om 20%. Men äger Du flera företag så skall (läs tvingande) detta grundbelopp fördelas mellan Dina bolag. Så har Du två bolag så får Du 2IBB i respektive bolag, vilket kan bli en försämring för många.
Här kan det finnas skäl att titta över sin organisation och kanske samla flera bolag under ”en hatt” för att maximera utrymmet för utdelning till ett holdingbolag. Observera att man inte kan föra över gamla gränsbelopp från ett bolag till ett annat så det tarvar en liten funderare och räkneövning.
LÖNEBASERAT UTRYMME – här är nog en de största förändringarna vilket gör att Du inte behöver ta ut en viss minsta lön själv för att komma i åtnjutande av detta regelverk. Anders Borgs känga åt konsult-Sverige att det krävs ett ägande om minst 4% slopas. Tror att konsultorganisationerna har legat på då det varit problematiskt att rekrytera partners då det inte fanns några fördelar i aktieägandet.
Men Du kan ändå inte ta lågbeskattad utdelning om Du inte tar någon lön alls för Du får fortsatt inte ta ut mer lågbeskattat än 50 * egen lön. Tar du ingen lön så blir 50 gånger noll ”väldigt lite”.
Den lönebaserade delen är fortfarande hälften av den totalt utbetalda kontanta lönen under året. Så har bolaget en lönesumma om 4,5 miljoner kronor blir lönesumman 2 250 000 kr. Denna skall fördelas på delägarna i förhållande till deras ägarandelar.
Men en nyhet är att man inte vill att Du skall få räkna löneunderlag på egen lön och för detta inför man en schablonregel som säger att Du inte får beakta de första 8*IBB – vilket är 644 800 kr nästa år.
En liten märklig historia är att gifta delägare behandlas annorlunda i förhållande till andra partnerförhållanden.
Med ovanstående lönesumma och bolaget ägs av kompisarna A och B till hälften vardera så blir vars och ens lönesumma hälften av (2 250 000 – 644 800 =) 1 605 200 eller 802 600 kr. Hade A och B varit gifta hade deras beräkning istället blivit hälften av (4 500 000 – 644 800=) 3 855 200 kr som delas lika eller 963 800 kr vardera.
Som gifta räknas även sambor som har eller har haft gemensamma barn. Med tanke på tiden som kvarstår till dagen ”D” (den förste januari) så är det tight att börja fundera på gemensamma barn, men gifta sig hinner man. Även om det inte är höjden av romantik att fria med förhoppningen att man skall få mindre skatt. Föreslog för en klient för många år sedan att gifta sig för att slippa gåvoskatt på hyffsat stort belopp. Om jag kommer ihåg rätt så blev revisorn bjuden på bröllopet på Bäckaskog medan jag fortfarande inte träffat vare sig bruden eller brudgummen.
När det gäller lön som utbetalas från dotterbolag så ändras också regelverket så att man kan utnyttja lönesumman bättre. Regeringen föreslår att återgå till aktiebolagslagens definition av koncern vilket gör att om Du och Din kollega har vars ett aktiebolag som äger det rörelsedrivande bolaget 50/50 så kan idag ingen ta lönebaserat utrymme från det som händer i dottern. Men om Ni ändrar så att den ene äger 50,1 % och den andre äger 49,9% plus att denne har rätt att t.ex. tillsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen så kan Ni utnyttja hela lönesumman i dotterbolaget.
RÄNTEBERÄKNINGEN – i denna del så kan man beräkna en tänkt avkastning på statslåneräntan (SLR) plus 9% men framöver kommer det endast att vara möjligt på den del av Ditt anskaffningsvärde som överstiger 100 000 kr. Detta medför sannolikt att lejonparten av alla fåmansföretag inte har något att hämta i denna del.
De gamla övergångsreglerna att använda tekniskt beräknade anskaffningsvärden från tidigt 90-tal (jag brukar kalla denna regel för ”hittepåregeln” för mina studenter) slopas i och med detta förslag.
SPARAT UTRYMME – grundtanken här är att Du gör Din tekniska beräkning av gränsbeloppet – vilket faktiskt inte beaktar bolagets resultat eller egna kapital över huvud taget – och därefter funderar Du på hur Du vill utnyttja detta. Den del som Du inte utnyttjar idag får föras över till kommande år. Men från och med 2026 så blir beloppet inte uppräknat med ca 4-5 % så som vi haft tidigare.
Så sammantaget vad gäller beräkningen av detta gränsbelopp så blir det tight med tiden om man skall agera eller inte. Tight för att riksdagen kommer sannolikt att fatta beslut sent i år och sen gäller de flesta reglerna från årsskiftet. Det är den som äger aktierna vid ingången av 2026 som skall göra beräkningarna så därför måste eventuella justeringar göras innan nyårsklockorna ringer.
En annan förändring som är till det bättre är att de olika femårsgränser som satts upp i olika sammanhang i detta regelverk ser ut att ändras till fyra år. Detta föreslås träda ikraft först den 1 januari 2027. Men det innebär att karantäntider för den som vill minimera skatten vid avveckling mm i framtiden endast kommer att behöva vänta ut fyra hela passiva beskattningsår i stället för dagens fem.
Misstänker att regeringen har Tidö-gänget med sig – även om jag i skrivande stund fick en blänkare i telefonen ”Ulf Kristersson har inget regeringsunderlag…..” – och i så fall blir det förändrade regler och om man kan hitta fördelar får sin egen del så kanske det är vist att agera före den siste december
Vänligen
Bengt Åkesson
Advokat vid advokatfirman
Lindenlaw och adjunkt i juridik vid Högskolan Kristianstad.