Varför revs den gamla kyrkan i Hörröd? Det lär också ha offrats ett djur i samband med det nya kyrkobygget?
Det var på 1850-talet som den gamla kyrkan revs i Hörröd, uppförd under 1400-talets första hälft. Den lilla medeltida kyrkan ansågs inte längre täcka församlingens behov, dessutom i sådant dåligt skick att det inte bedömdes ekonomiskt försvarbart att rusta upp och renovera den. Grunden till den nya kyrkan lades 1856 och då tillämpades en gammal sedvänja från medeltiden: man begravde en tupp levande! Det var (tack och lov) också sista gången i Sverige man vidtog denna urgamla magiska rit vid uppförandet av en ny kyrka.
Har det tidigare varit ett torg på den plats som i dag benämns Hästtorget? (Åke N)
Åke Nyholm i Everöd skriver att platsen där busshållplatsen Hästtorget idag finns i Kristianstad inte utgör något egentligt torg. Han undrar om där någon gång funnits ett torg? Därtill borde det väl stavas Hästatorget enligt skånskt språkmönster, i likhet med Hästavägen i Degeberga och Prästabacken i Huaröd.
Tack för din fråga, Åke. Vi tar det från begynnelsen. Redan året efter grundläggningen 1614 av Kristianstad finns dokumenterat att de invånare, som bosatt sig kring det sydligaste av stadens två torg, kallade det lilla torget för ”hestetorvet”.
Efter fästningsvallarnas rasering omkring 1800-talets mitt fylldes sankmarkerna ut och staden kunde vidga sina gränser. På ytan i öster mellan nuvarande Nya Boulevarden i norr (år 1874 igenlagd kanal genom staden) och Södra Kaserngatan bildades en stor öppen yta som övertog en stor del av Stora Torgs och Lilla Torgs marknader. Detta Östra Salutorg delades in i olika avsnitt med skilda funktioner: fisktorg, köttorg och i områdets södra del torg för häst- och kreaturshandel, där alltså nuvarande busshållplatsen Hästtorget finns. Precis norr om fanns från 1865 även en pudrettfabrik, där stadens fattiga tog hand om stadens latrin. Lukten var så förfärlig att fabriken fick flyttas från platsen och ut ur staden 1885.
Från Hästtorget (Lilla Torg) och hit till den nya platsen för hästhandel flyttade kreaturshandlarna sin kommers i början av 1860-talet. Den nya platsen kom snabbt i folkmun att döpas till Hästatorget, vilket var den allmänna benämningen för platsen ännu i mitten på 1900-talet.
År 1955 invigdes på platsen en busstation och 1961 förvandlades den södra delen av Hästtorget till Busstorg med regional busstrafik, som 1984 utökades med lokal busstrafik. I början av 1990-talet upphöjdes platsen till Resecentrum.
Våren 2013 beslutade kultur- och fritidsnämnden om ett nytt namn för Resecentrum, som nu inte längre hyste busstrafik. Valet föll på det nygamla namnet Hästtorget. Det finns skånska orter där man formellt döpt platser där det tidigare såldes och byttes hästar till det mera skånskklingande Hästatorget, andra orter har föredragit rikssvenskans Hästtorget.
Vem har varit kommunstyrelsens ordförande längst tid i Kristianstad?
Nu i vår blir Pierre Månsson, liberalerna, den politiker som suttit längst på posten som kommunstyrelsens ordförande (KSO) i Kristianstads nuvarande storkommuns historia. Posten som KSO ersatte det som tidigare benämndes ordförande för Kristianstads stads drätselkammare, som var i funktion åren 1842 – 1970.
KSO infördes formellt vid 1971 års inträde som ett led i den nya utvidgade Kristianstads kommun, även om benämningen också användes från 1967 då kommunsammanslagningen inleddes på frivillig väg. Med tiden skulle tio kringliggande kommuner inlemmas med Kristianstad. År 1974 var sammanslagningarna klara och Kristianstads storkommun hade blivit till. Det blev Skånes till totala arealen största kommun.
De politiker som suttit längst som KSO i nuvarande storkommun är Pierre Månsson (L) drygt 6 år, KSO fr o m 10 maj 2011- 2014, 2016, 2018 samt 2019. Tre personer har suttit 6 år som KSO: Dick Svensson (S) 1983-1985 och 1989-1991, Bo Björnsson ( C) 1977-1982 och Thage Persson (M) 1986-1988 och 1992-1994, medan det blev 5,5 år för Heléne Fritzon (S) på KSO-posten, 2003-2006, 2015 samt halva 2017.
Legendaren Sven ”Starke-Sven” Hansson (S) satt formellt 3 år som KSO i utvidgade Kristianstads kommun, 1971-1973, var dessförinnan ordförande för stadens drätselkammare 1961-1970 (även om benämningen KSO användes från 1967).
Vilken var den första industrin i Tollarp?
År 1802 förrättades storskiftet i Tollarp och redan året efter kom lagen om enskifte, men det var först på 1830-talet som enskiftet genomfördes med omfattande förändringar i Tollarp. Det blev då bråk om vem den kvarn tillhörde som Sven Palmlund sedermera köpte på 1860-talet och byggde om till färgeri, spinneri och väveri, vilket blev Tollarps första industri.
Hur många utvandrade till Nordamerika från Vittskövle socken?
Åren 1866-1905 skedde den stora utvandringsvågen, då närmare 140 vuxna och barn lämnade Vittskövle socken för ett nytt liv i USA.
Hur många bodde innanför Kristianstads vallar innan de revs?
På 1850-talet bodde omkring 5500 personer inom vallarna, garnisonen inräknad. År 1860 avslutades raseringarna av fästningsvallarna och igenfyllningen av vattengravarna.
När bildades Skepparslövs IF?
Klubben bildades 1940 efter att konsul Borg på Uddarps säteri donerat mark till en idrottsplats. I kontraktet stod tydligt inskrivet att marken bara fick användas för idrottslig verksamhet. Dans på nämnda markområde var enligt kontraktet uttryckligen förbjudet. Det tog ett par år innan marken hade rensats på all sten som måste sprängas och forslas bort innan den första fotbollsmatchen kunde spelas på den nya planen i Skepparslöv. Omklädningspaviljongen uppfördes 1947 och staket med grindar sattes på plats på 1950-talet.
När fick Djurröd sin första skola och hur många bodde då i byn?
Protokoll ger för handen att det fanns skola i Djurröd redan 1770, inrättat i ett gatuhus i byn. Den förste läraren Anders Svanstedt stannade som lärare i 50 år. En ny skola byggdes 1830 och barnen började i skolan vid 5-års ålder. Omkring 1800-talets mitt fanns det drygt 1000 invånare varav närmare 200 barn i Djurröd och då fanns det även skolor ute i byar som Forshult, Helgestad och Åkerboda. Djurröds skola lades ner 1969 och året efter invigdes ett skolmuseum i byggnaden av landshövding Bengt Petri. Vid skolans nedläggning hade Hilding Thorbert tjänstgjort som lärare i Djurröd i 41 år.
Hur många brännerier fanns det i Gärds härad för 100 år sedan?
År 1919 fanns det 71 brännerier i Kristianstads län, varav inte mindre än 26 i Gärds härad, varav 6 gårdsbrännerier: Borrestad, Folkestorp, Lyngby gård, Ugerup, Vittskövle och Öllestorp. Inget härad kunde räkna fler brännerier än Gärds som betraktades som den svenska brännerinäringens hembygd och hjärta.
Vilket år bodde det flest invånare i Linderöd?
Under första halvan av 1900-talet pendlade Linderöds invånarantal omkring 1000. Som mest kunde räknas 1138 boende år 1943, men 1958 kröp invånarantalet under 900 för första gången, 1962 för första gången under 800 och 1972 för första gången under 700. I dag bor det omkring 450 invånare i Linderöd.
Det två så kallade ormstenarna i Huaröd, vilket betydelse hade de förr?
Våra förfäder hyste stor vördnad för ormstenar. Det viskades förr i tiden om särskilda ormkungar som inom sitt hägn uppbar makt att straffa ormar med förstening. Så det är inte märkligt att ormstenarna, som de i Huaröd, livligt sysselsatte folkfantasin.
Bakgrunden till namnet är att på dessa stenar syns en upphöjning liknande en orm som slingrar sig över stenen. Förfäderna betraktade detta just som en orm, som av högre makter blivit straffade genom att bli förstenade just när de ringlade över stenen. Om man tog hem en ormsten till gården blev den skyddad för ormar, därför var det vanligt att så skedde.
Förutom de två i Huaröd har man funnit ormstenar i bland annat Årröd, två stycken, varav en inlagd som grundsten i en uthuslänga, en sten (med två ormar) finns i Grönhult och en i Ylleröds by i Linderöd. Det fanns även en i Venestad, som sedermera flyttades till en gård.
När och var bosatte sig de första judarna i Kristianstad?
Den förste juden som bevisligen uppehållit sig i Kristianstad var Aaron Isacc. Han besökte Kristianstad under cirka fyra veckor 1774 och var till yrket sigill- och stämpelgravör och handlare i smycken. De första immigranterna som bosatte sig i staden kom 1867 och utgjordes av handlanden Leipziger och bokhandlaren Grassinski, båda från Polen. Den absoluta majoriteten judar som kom till Kristianstad härstammade från nordöstra delen av nuvarande Polen och angränsande delar av Litauen och Vitryssland. För omkring 100 år sedan fanns det cirka 150 invandrande judiska vuxna och barn i Kristianstad. Långt in på 1900-talet bodde de flesta av dem i stadens norra del, norr om Stora Torg, där det var nära till deras religiösa samlingslokaler. Den första egentliga synagogan invigdes 1930 vid Storgatan 18, men finns inte längre kvar.
Kenth Olsson