Bild: Samtliga 220 arbetare strejkade på Ljunggrens mekaniska verkstad i Kristianstad.
Vilken strejk är den värsta som drabbat Kristianstadstrakten?
Det var storstrejken 1909 som i början av augusti detta år även slog mot Kristianstadstrakten. Omkring 5000 industriarbetare lade ner arbetet på olika platser i trakten, som exempelvis Maltesholm, Bromölla, Viby, Karpalund, Ignaberga, Knislinge, Bjärlöv, Immeln och Torsebro.
Vid kvarnarna strejkade 130 arbetare och samtliga 220 arbetare vid Ljunggrens mekaniska verkstad i Kristianstad var indragna i konflikten. Stora skaror strejkande arbetare från landsbygden drog in till Kristianstad och det blev livligt och stundom även hotfullt på stadens gator. Det fick militärer att placerade ut beväpnade soldater vid stadens spritupplag och sammaledes vid Nobels dynamitupplag i Härnestad.
Strejken var till stora delar över efter en månad, även om en mindre del fortsatte strejka till årsskiftet. Strejken blev generellt ett smärtsamt bakslag för arbetarklassen och många fick avsked från företagen när strejken väl var över.
Vilken svensk kung har övernattat på Gästis i Degeberga?
Ingen så vitt jag vet.
Vilket år och varför byggdes strandpromenaden i Tivoliparken mot Helgeån?
Strandpromenaden anlades 1897 för att råda bot mot återkommande översvämningar. Den bestod av en präktig strandskoning av sten, 518 meter lång till en kostnad av 11 500 kronor. Året därpå förlängdes den med ytterligare 95 meter, vilket kostade 3000 kronor.
Var Yngsjömörderskan Anna Månsdotter själv på plats i Kronohuset i Kristianstad när hon dömdes till halshuggning?
Nej, då hovrätten här endast var föremål för juridiska förhandlingar.
Hur kan det komma sig att det finns en stad på en ö i Västindien som heter samma som Kristianstad?
Bakgrunden till att det finns en stad på en västindisk ö med namnet Christianstad är att denna lilla ögrupp tillhörde Danmark från 1733 till 1917 då den såldes till USA. Åren 1754 – 1871 var Christianstad huvudstad i kolonien Danska Västindien. Staden döptes efter den danske kungen Christian VI.
Ön har cirka 3000 invånare och utgör huvudort på ön Saint Croix, en av öarna som utgör Amerikanska Jungfruöarna. Om du anländer dit får du huvudortens namn, alltså Christianstad, stämplat i ditt pass.
Vilket kloster är populära Klosterbageriet i Åhus döpt efter.
Det vet jag inte. Men den intilliggande öppna ruinen av tegel och gråsten, där Klosterbageriet har uppskattade uteservering om sommarhalvåret, är ingen rest efter något kloster.
Denna ruin är en rest efter ett kapell till det år 1524 instiftade S:ta Annas hospital, vars ”gäster” skulle betala för sig. Men hospitalet hade även skyldighet att utan ersättning ta hand om sjuka och fattiga som inte kunde betala för sig och förse dem med mat och öl. De som var illa däran och inte kunde äta av den vanliga kosten, skulle dessutom, enligt samtida dokument, bli serverade vin, vetebröd och äpplen.
Åhus indragna stadsrättigheter 1617 blev början till slutet för hospitalet, som omnämnds sista gången i handlingar 1625. Efter nedläggelsen byggs kapellet om till magasinsbyggnad och har därefter fungerar både som stall och tobakslada.
Några hundra meter söder om Klosterbageriet finns däremot en rest efter ett kloster, eller mer korrekt ett konvent, i form av en bevarad 17 meter lång och 5,5 meter hög tegelmur, som ganska nyligen restaurerats. Den minner om det mäktiga Dominikankonventet som uppfördes på 1240-talet och som i 300 år spred medeltida kunskapsglans över ärkebiskopsstaden Åhus.
Vilket var Kristianstads största företag 1850 och hur många industriarbetare och fabriker fanns det i staden 50 år senare?
Det fanns inga stora företag i staden år 1850. Det största var Fiedlers tobaksfabrik med nio anställda (notera att Ljunggrens verkstad på söder inte grundades förrän 1861).
Det fanns år 1900 enligt samtida dokument 41 fabriker i staden med ett sammanlagt tillverkningsvärde av 13,5 miljoner kronor (närmare 770 miljoner i dagens penningvärde). Detta år kunde Kristianstad räkna cirka 1000 industriarbetare.
Den ryska kriget i Ukraina har ställt allt på ända säkerhetspolitiskt. Vad betyder detta för Kristianstad säkerhet bakom sina skyddsvallar och livsnödvändiga pumpstationer?
Kristianstads kommun beslutade i början av 2021 om en ny vallplan som ska skydda Kristianstad i minst hundra år framåt. Annars riskerar staden svämmas över, vatten och elförsörjning slås ut liksom samhällsviktiga funktioner som Räddningstjänsten, Centralsjukhuset och det nya reningsverket. Samtliga är byggda på gammal sjöbotten, vars lägsta punkt också är Sveriges lägsta punkt (2,32 meter under havsnivån). Det skulle inte få bara katastrofala lokala och regionala följder, utan även nationella konsekvenser. Något fienden naturligtvis är väl medvetna om.
När vallplanen antogs kunde ingen ana att dryga året efter skulle Ryssland anfalla Ukraina och en konsekvens därav Sverige bli medlem i Nato. I ryska ögon var Sverige redan innan landet blev Nato-medlem en motpart i konflikten genom att aktivt stödja Ukraina både militärt, politiskt och humanitärt.
I en promemoria har Säpo pekat ut alla tre ryska underrättelsetjänsterna (SVR, FSB, GRU) som aktiva i Sverige med ökad krigsplanering och sabotage mot infrastruktur som tunga delar i hotet mot vårt land. Även i Kristianstadstrakten bedömer de svenska säkerhets- och underrättelsetjänsterna att det finns utplacerade så kallade illegalister. Dessa kallas också ”sovande agenter” och lever ett till synes vanligt skötsamt liv med familj och arbete, men efter signal från sitt hemland har i uppdrag att planera inför eller själva utföra sabotage mot bland annat kritisk infrastruktur.
Kristianstad väldiga projekt – en ny Hammarslundsvall och modern livsviktig pumpstation (Pynten) – ska förhindra att staden översvämmas. Dessa byggobjekt kan därför ses som de enskilt viktigaste, känsligaste och mest avgörande för Kristianstads säkerhet sedan stadens tillkomst 1614. Som bekant har Putin inriktat kriget i Ukraina på att slå mot landets värme- och elförsörjning.
Ett halvår efter beslutet i Kristianstad om ny vallplan 2021 drabbades flera europeiska länder, merparten Natoländer, av förödande översvämningar som förstörde både skyddsvallar och mängder med pumpanordningar. Flera länder tvingades inleda mödosamma återuppbyggnader av skyddsvallar och installationer av nya pumpstationer och anordningar.
För att förhindra sabotage mot objekten under byggtiden infördes dygnet-runt-bevakning med beväpnade vakter. Samtlig personal kopplade till skyddsobjekten fick genomgå minutiösa säkerhetsprövningar. Scanning och röntgen, för att exempelvis förhindra minering eller annan sabotage, under byggprocessen, företogs fortlöpande.
Detta är säkerhetsåtgärder som jag utgår från att även Kristianstads kommun inför/infört vid bygget av Hammarslundsvallen och nya Pynten.
Den avskyvärda ryska invasionen av Ukraina den 24 februari 2022 har kastat Europa in i en mycket farlig situation, där det ryska hotet mot Sverige har ökat, inte minst efter att vi blev ett Natoland. Det sällsynt vattensårbara Kristianstad utgör i detta sammanhang inget undantag. Tvärtom!
Kenth Olsson