Bild: En av dem som är födda i Kristianstadstrakten 1927 är Asta Olsson i Yngsjö, nyss fyllda 90 år.
Jag är född på Söder i Kristianstad 1927. Vill du redogöra för vad som hände i trakten detta år, vad olika saker kostade, vilka föddes. (Knut T)
Av utrymmesskäl får svaret bli starkt begränsat. Vi börjar med några lokala händelser 1927. Detta år ger den Kristianstadsfödde författaren Gustaf Hellström ut sin mest kända roman Snörmakare Lekholm får en idé och en annan känd Kristianstadsförfattare, Fredrik Böök, ger ut boken Sommarleken. Båda författarna skildrar i sina verk minnen från sin hemstad Kristianstad. Frälsningsarmén i Kristianstad räknar 128 soldater, 25 juniorsoldater, 102 barn i söndagsskolan, 25 strängmusikanter och åtta hornmusikanter. Egnahemshus börjar byggas norr om Prästallén. Ryhls båt- och skeppsvarv i Åhus bygger sin största båt någonsin. Det är ålkvassen Transport om 19,5 m med en ålsump för 30 000 kg levande ål. För att klara bygget tvingas man förlänga varvet. Samtidigt börjar den gamla rådhusbyggnaden vid torget i Åhus göras om till kommunalhus. IFK Kristianstad, som ligger sist i sydsvenska fotbollsserien, vinner sensationellt över Kalmar FF med 3-1. Åhus IF debuterar i seriesystemet med en tobakslada som omklädningsrum och betesäng som fotbollsplan. Det första motorfordonet köps in till stadens brandförsvar. L.O. Smiths gamla spritfabrik vid Lastageplatsen drabbas av storbrand. Det konkursade Ljunggrens verkstadsbyggnader säljs och styckas i flera tomter. Yllefabriken har cirka 600 anställda och 180 vävstolar. Östra Skånes Järnvägar med tågtrafik i trakten begärs i konkurrs. Bostadsföreningen Hem stämmer stadsarkitekt P. L. Håkansson och yrkar skadestånd för att deras stora huskomplex på Östermalm har börjat sjunka (idag kallad ”Sjunkande huset”). P.L. Håkansson, som har varit byggets grundkonstruktör och kontrollant, bestrider skadeståndet och stämmer bostadsföreningen för ärekränkning. Nya tåghållplatser öppnas vid Läroverket (nuvarande Söderportgymnasiet) och Ekenabben på järnvägslinjen Kristianstad – Åhus. Stadens första busstation anläggs. Varmbadhuset i Tivoliparken innehåller 11 badrum, 4 rum för ryska bad och 2 bassänger. Stadens nya saluhall börjar byggas. Teatern i Tivoliparken öppnar biograf. Lasarettet får en självständig öronklinik. Läroverket har mer än 500 studenter. I Kristianstads län smittas mer än 1000 nötkreatur av mul- och klövsjukan. Wendes beridna musikkår ger sin sista konsert på Stora torg inför drygt 4000 personer. Åhus köping har knappt 1900 invånare. IFK Kristianstad slår nytt publikrekord på idrottsplatsen med 981 åskådare mot IFK Hässleholm i fotboll.
Hur såg då prisbilden ut i Kristianstad år 1927? En tid då 1 kg smör kostade mer än vad en kvinnlig arbetare tjänade i genomsnitt i dagslön. Här några exempel ur samtidens lokaltidningar: Ett tre minuters telefonsamtal kostar 1,10 kr. 1 flaska billig sherry 3,50 kr. 1 korsett 20 kr. 1 Fiat automobil 4 450 kr och 1 liter bensin 22 öre. 1 liter mjölk 20 öre och 1 flaska 33 cl pilsner 22 öre. 1 kg färsk strömming 66 öre. 1 kg smör 3,88 kr. 1 höna 1,88 kr. 1 kostym 50 kr. 1 kristallradio 30 kr. 1 pyjamas på rea 10 kr. 1 kjol på rea också 10 kr. En manlig arbetare tjänar 5,23 kr/dag och en kvinna 3,51 kr/dag.
Frågeställaren önskar även veta vilka som föddes 1927. Det är dock inte möjligt att ange alla de i trakten lokalt födda detta år eller utifrån specifika kriterier göra särskilda avgränsningar vilka som skall anges eller inte. Så jag nöjer mig med att spontant nämnda min egen mamma, Asta Olsson, som i likhet med frågeställaren Knut, är född i trakten under året 1927. Exempel på personer ur ett nationellt perspektiv som kom till världen kan nämnas bekanta namn som politikern Olof Palme, skådespelarna Jarl Kulle och Per Oscarsson, författarna Marianne Fredriksson och Jan Myrdal samt sopranen Elisabeth Söderström.
Kjell- Åke Jönsson från Öllsjö har ställt flera intressanta frågeställningar till mig, varav jag har möjlighet att besvara en av dem: Hur många gånger har Vä blivit nedbränt under historien?
Den 5 februari 1612 inleder Gustav II Adolf våldsamma härjningar längs med Helgeåns skånska vatten. Någon dag senare, den 8 februari, når kungen och hans här på ungefär 2500 man fotfolk och ryttare fram till staden Vä. När den 17-årige Gustav II Adolf dök upp var stadsglansen flagnad. Staden Vä låg ganska oskyddat i en öppen och lättillgänglig terräng. Visserligen omslöts bebyggelsen vid denna tid av en förmodad halvcirkelformad vallgrav, som i norr anslöt till vattendraget Kyrkbäcken och en stadsport. Men det var en föråldrad form av befästning och just avsaknaden av ett tidsenligt försvarsverk skulle göra Vä till ett lätt byte för fienden. Invånarna hade redan hunnit fly vid svenskarnas ankomst. Gustav II Adolf låter sina soldater plundra staden, som sedan sätts i brand.
Det var fjärde gången som det obefästa Vä utsattes för krigets fasor. Karl Knutsson Bonde hade bränt staden 1452, Svante Sture hade låtit göra samma sak 1509 liksom Hertig Karl 1569. Hans son, Gustav II Adolf fullföljde det hela: förstörelsen blir omfattande, men inte fullständig; en del hus klarar sig. Dock skövlas och bränns Vä med sådan grundlighet att den försvinner ur historien som stad eftersom den danske kungen Christian IV förbjuder återuppbyggnad. Den forna staden förvandlades med tiden till en liten bondby.
Det ska enligt olika historiska källor ha utkämpats ett sjöslag mellan tre nordiska kungar vid Helgeåns mynning och ända in i Hammarsjön. Det ska ha inträffat år 1025. Finns det några planer på att uppmärksamma detta när det drar ihop sig till 1 000-års jubileum?
(Bo Lindvall)
I dag är forskarna tämligen eniga om att det mytomspunna vikingaslag som gått till historien som ”Slaget i Helgeån” utspelade sig år 1026 (i äldre historieskrivning angavs ofta 1025 som årtal).
Min förhoppning är att denna händelse uppmärksammas om nio år 2026, då det är jämnt 1000 år sedan det blodiga dramat utspelade sig. Några officiella planer på hur finns emellertid inte i dag, så vitt jag känner till. Men att trekungaslaget bör uppmärksammas talar inte minst det faktum för, att det är den enda händelsen i Kristianstadstraktens historia som fått märkbara politiska följder, inte bara för Norden, utan även för Europa.
Om det råder samsyn kring årtalet 1026 så är den moderna historieforskningen ännu oklar över platsen för slaget. Var det vid Helgeåns mynning utanför Åhus? I Helgeån? I Hammarsjön utanför Åsum? På slätterna kring Elleköpinge?
Anledningen till oklarheten är att det saknas tillförlitliga källor och de som finns lämnar motstridiga uppgifter. Den absoluta majoriteten forskare anser dock att slaget mellan de nordiska kungarna utspelade sig i eller i närheten av skånska Helgeån.
Om man söker skapa en röd tråd i dramat med utgångspunkt uteslutande i bevarade källor, kan skildringen få ungefär följande händelseförlopp. Dramat inleds med att en svensk-norsk krigshär under den norske kungen Olav Haraldsson, kallad den digre, senare den helige, och sveakungen Anund Jacob, samlar sina flottor utanför Helgeåns mynning alternativt seglar in i Helgeån, för att där invänta den dansk-engelske kungen Knut och hans krigshär. Alla inblandade är släkt med varandra. Knut är halvfarbror till Anund Jacob och hans syster Astrid, som i sin tur är Olavs hustru.
Knuts flotta är jättelik. Själv uppges han segla ett 80 meter långt skepp med 60 skeppsrum. Kung Olav och Anund Jacob bygger en fördämning av virke och torv – ett arbete som tar flera dagar i anspråk. När Knuts flotta sedan uppenbarar sig, släpps timmerstockar och vattenmassor loss och orsakar stor drunkningsdöd och förödelse hos fienden. Men Knut samlar sina styrkor och slår tillbaka med full kraft.
I en anglosaxisk årsbok anges dessutom att sjöstridskrafterna kompletterades med landhärar och att ett slag stod även till lands. Det är för övrigt i denna skrift Helgeåns mynning omtalas för första gången i bevarade historiska källor. Vi vet att Elleköpinge, ett par kilometer väster om dagens Åhus, utgjorde ett viktigt nav för omgivande trakt på vikingatiden. Resta bautastenar och fyndet av en vikingatida runsten från en eventuell vikingagrav i trakten ställer onekligen frågan om det var här, på de utbredda slätterna vid numera försvunna Elleköpinge, som landhärarna drabbade samman.
Högst sannolikt var det Knut som avgick med segern. En kort tid efter slaget präglas nämligen mynt i Sigtuna på vilka Knut – då redan kung över Danmark och England – tituleras kung också över svearna. Även i ett brev från Rom 1027 kallar han sig konung över en del av dessa svear. Blekinge kom också under denna tid att infogas i Knuts mäktiga rike. Kort därefter blir han herre även över Norge och får då tillnamnet ”den store”. Aldrig någonsin tidigare har en nordisk konung härskat över ett så stort välde, som Knut den store gjorde åren efter vikingaslaget år 1026.
I stort finns två huvudteorier. Slaget stod vid Helgeå eller i Hammarsjön. Det finns stöd i källmaterialet för båda tolkningarna. Stod slaget vid Helgeåns mynning eller en kort bit uppströms behövde inte ”Gamle ström” passeras vid Mölleholmen, där vikingarna av allt att döma skulle ha tvingats rulla sina skepp på land förbi den steniga forsen. Ett omständligt och tidsödande moment som endast företogs om inga andra alternativ fanns. Däremot kan denna fors med viss nivåskillnad förefalla som en möjlig placering för den fördämning som de medeltida källorna (med sedvanliga överdrifter) uppger uppfördes inför slaget.
En intressant aspekt inom ramen för denna teori är också det fynd från 1900-talets början som gjordes vid muddringsarbeten i Åhus hamn. Då påträffades tre vikingaskepp på botten av Helgeån. Dessa vikingaskepp i ek, som medvetet hade sänkts med stora stenar, vilade i gyttjan som en spärr rakt över Helgeåns kungsådra. Sannolikt som åtgärd inför ett stundande fientligt angrepp. Skedde det inför den jättelika vikingadrabbningen 1026?
Den andra teorin pekar mot Hammarsjön. Där Kristianstad ligger idag fanns vid 1000-talets början flera större öar som passar in på de beskrivningar som källorna ger av drabbningarna. Och nuvarande Norra Åsum låg vid tiden för slaget invid Hammarsjöns västra strand och var lättillgängligt från sjön. Här har man också gjort fynd som kan härröra från en massgrav. Men om platsen för det blodiga trekungaslaget var vattnet vid Åhus eller utanför Åsum, eller om ett landbaserat slag utspelat sig på fälten omkring Elleköpinge, kan inte klarläggas då källorna framhärdar i sin knapphet.
Men det spelar mindre roll för ett tusenårigt jubileumsfirande år 2026 av det vikingaslag som påverkade hela Västeuropas historia, då det i dag får anses definitivt klarlagt att slaget verkligen utspelade sig i Kristianstadstraktens vatten. Klart att något sådant ska uppmärksammas!
Kenth Olsson