Bild: Originalstrip av den svenska serien 47:an Löken som donerats till Seriearkivet.
En gång i månaden samlas ett gäng män på Malmö Stadsarkiv, rullar upp skjortärmarna och ägnar sig åt arkivarbete. Det kan låta dammigt, trist och tråkigt men här blir det många skratt.
Det är ett alldeles speciellt arkiv de ägnar sina omsorger – nämligen Seriearkivet!
Här finns omkring tusen hyllmeter seriehistoria arkiverat. Det innehåller mer än 70 000 publikationer och det växer oupphörligt och snabbt genom donationer av historiskt material men också ett ständigt tillskott av nyproducerat.
Serietidningar, originalteckningar, korrespondens, fotografier, tidningsurklipp och mycket annat samlas i arkivet. Även en hel del memorabilia. Verksamhetsledaren Jakob Hallin drar ut en låda och hittar reklamgalgar för tidningen Svenska MAD med Alfred E. Neumans kända nuna.
I en annan låda ligger original av den svenske naturmålaren Bruno Liljefors.
– Kanske inte direkt serier, men absolut ett förstadium till serier, tecknade berättelser, säger han.
Liljeforsoriginalen är från 1884. Det förekommer också andra originalakvareller där man tydligt känner igen stilen. Det är det svenska julkortets urmoder Jenny Nyström som bidrar med ett antal kort.
Seriemediet tog form under 1800-talet och de allra äldsta tecknade bilder som arkivet har stammar från 1822. De nyaste hämtar man in varje vecka från nyutgivna serietidningar.
Lördagen då KristianstadsJournalen besöker arkivet har föreningen just fått en donation bestående av den svenska serien 47:an Löken, av tecknaren Lennart Elworth. Det är seriestrippar i original som publicerats i veckotidningen Lektyr som man fått.
En av de som brukar tillbringa några timmar i månaden i Seriearkivet är författaren Janne Lundström. Dels för att hjälpa till med arkivarbetet och dels för eget forskande.
Janne bor i Ystad, men kommer ursprungligen från Simrishamn och har tagit studenten i Kristianstad. Just nu skriver han på en essä om den svenske serietecknaren Jan Romare.
Själv har Janne Lundström jobbat med serier i många år. Han skrev böckerna om Johan Vilde som blev seriealbum med hjälp av tecknaren Jaime Vallvé och han är manusförfattare till ett antal avsnitt om Fantomen från de Djupa skogarna.
Det är fler serieskapare på plats. Joakim Gunnarsson arbetar på förlaget Egmont som ger ut en rad serietidningar. Han skapar tillsammans med Johanna Kristiansson själv seriealbum med Katten Nils. Som också publiceras i Kamrat-Posten.
En lustig detalj är att det har funnits ytterligare en manusförfattare till Fantomenäventyr i just Ystad. Han hette Claes Reimerthi och var under många år tidningens huvudförfattare, men skrev också manus för till exempel 91:an, Bamse, Kerry Drake och Lilla Fridolf. Claes Reimerthi avled 2021, 66 år gammal.
Janne Lundström var också en av grundarna till Seriefrämjandet 1968. Det var inom Seriefrämjandets hank och stör som seriearkivet kom till. Sedan några år tillbaka är arkivet dock helt fristående från Seriefrämjandet.
KristianstadsJournalen har för något år sedan berättat om tecknaren Bo Michanek som i tidig ålder värvades till Walt Disney i USA men valde att åka hem och bli en av huvudtecknarna för tidningen Bamse istället.
Det finns åtskilligt material av Bo Michanek i arkivlådorna i Malmö.
En annan tecknare från Kristianstad som finns representerad är Gert Lozell. Hans namn kommer upp då KRJ frågar efter seriematerial som berör nordöstra Skåne.
– Gert gjorde en historisk serie om Skånska kriget, alltså snapphanekrigen på 1670-talet, i 91:an, för tio år sedan, minns någon.
Det är lätt att hitta. Jakob Hallin dyker in bland de många ljusbruna arkivlådorna i papp, öppnar, slår upp och finner precis det vi söker. 91:an på snapphanejakt.
Jakob Hallin guidar vidare i det stora arkivet. En antik svart trämöbel med kortregister fångar uppmärksamheten lite extra. Det är ett fullständigt register från seriestripsdistributören PIB:s i Danmark som man fått genom en donation.
PIB var ett dansk seriesyndikat som sålde serier till bland annat dagstidningar. På korten finns företagets kunder registrerade och man kan se vilka serier som distribuerades och när till vem. Det är dagstidningsserier som Ferd’nand, Poeten & Lillemor, Knallhatten och många fler.
Seriearkivet är idag inte längre bara en svensk angelägenhet. Det växer på alla leder och många donationer kommer idag från Danmark. Där finns inget nationellt seriearkiv.
– Vi samlar in utländskt material i den mån det har en koppling till Sverige, berättar Thomas Storn som är arkivarie och föreningens sekreterare.
Man är idag flera anställda som tar hand om arkivet. Samtidigt som man välkomnar nytt material så krävs det rent fysiskt fler händer som tar hand om det som kommer in, registrerar och arkiverar, och ständigt behövs fler kvadratmeter.
På Seriearkivets hemsida finns kontaktuppgifter om man är intresserad av att besöka arkivet eller av att bli medlem och hjälpa till i arbetet att bevara svenska serieskatter.
– Vi har som många föreningar alltid ett behov av nyrekrytering. Gärna även tjejer eller kvinnor, de är alldeles för få i vår verksamhet idag, säger Thomas Storn.
www.seriearkivet.se
Per Erik Tell