Bild: Det klagas i dag över polisbrist, bråk, bus och nedskräpning i centrala Kristianstad. Faktum är att om detta debatterades det redan vid 1800-talets mitt i lokaltidningen. Bild: Marie Wramås
Var det mindre våld och mer rent på gatorna förr i tiden i Kristianstad?
(Anders J)
Det var bättre förr, det hör man ofta vid fester och andra privata sammankomster, skriver Anders Johansson och fortsätter. En allmän känsla bland äldre är att på den gamla goda tiden, då var det ordning och reda, inga bråk, poliser spatserade runt på gator och torg, där det för övrigt också var rent och snyggt. Anders slutar med att fråga: ”Var det så också i verkligheten förr i tiden?”.
Det framfördes kritik mot bråk och skitiga gator även på den gamla goda tiden. Låt mig ta ett exempel i form av en insändare i en av dåtidens lokaltidningar, publicerad för 175 år sedan. Här finns en del inslag som är snarlika dagens lokala debattämnen. Nämnda insändare får bli mitt svar på frågan:
Det var i ett nummer av Skånska Posten från den 30 augusti 1845 (Kristianstadsbladet startade inte förrän 11 år senare) som insändaren finns publicerad med rubriken ”Några ord om Polisen i Kristianstad”.
På ett inlindat sätt (fanns inget annat tillvägagångssätt på den tiden) har den anonyme insändaren udden riktad mot dels polisens bristande upprätthållande av den allmänna ordningen i staden, dels stadsstyrelsens misskötsel av gator och torg och annat.
Insändarskribentens kritik gäller såväl skällande hundar nattetid som ingen gör något åt, ovilja att ingripa vid slagsmål, då polisen bara ”lade armarna i kors”, inte minst vid bataljerna på dansbanan i Tivoliparken, där ”man lät nöjet urarta och dansen fortsättas…långt ut på nätterna” (vilket slutade med att dansbanan till slut fick stängas), mycket på grund av ”undermålig kontroll öfver näringsställen och krogarna i staden”.
Redan då framfördes kritik mot ”gaturenhållningen” enär stadens rännstenar den varma delen av året, enligt insändarskribenten, inte rensades och sköljdes varje morgon klockan sex som stadens stadgar förespråkar.
Med anledning av lagen om det utvidgade rökförbudet, som började gälla 1 juli i fjol, kan det vara på sin plats att påminna om att rökförbud är inget nytt för Kristianstad. Det fanns redan i staden vid tiden för denna insändare. Då var det förbjudet att över huvud taget röka på Kristianstads gator. I nämnda insändare luftas kritik mot hur kontrollen sker av förbudet.
Insändarskribenten i Skånska Posten anför:
”Huru efterlevs till exempel förbudet mot cigarrökning på gatorna? Vi äro verkligen bland dem, som icke tro det vara så särdeles farligt med detta rökande, och anse det kunna, utan synnerligen våda, lika väl här som i många andra städer, tillåtas; men däremot tro vi fullt och fast, att både detta och andra rökförbud böra, så länge det finnas, efterlevas och öfver efterlevnaden utöfva kontroll”.
Skribenten vill dock betona att ”nu skall ingen tro, att laglösheten tagit alldeles överhand i Kristianstad”, men vill ändå höja ett varningens finger eftersom ”man hör icke sällan klagomål öfver polisen…icke utan skäl….”
Alltså var inte allt frid och fröjd i Kristianstad ens för 175 år sedan avseende bus, våld och nedskräpning.
Slutade Hammarshus på samma sätt som Lillöhus? (Bo L)
Bo Lindvall skriver och undrar följande; Lillöhus blev rivet av svenskarna strax efter freden i Roskilde 1658 på order av den svenske kungen. Gick Hammarshus samma öde till mötes eller raserades den gamla medeltidsborgen i striderna mellan danskar och svenskar?
Svaret på frågan plus kort sammanfattning av Hammarshus historia följer här:
Vid tiden för Kristianstads tillkomst ägdes Hammarshus av en av det danska rikets mest framstående herrar, Otto Lindenow, tillika gammal skol- och jaktkamrat till kung Christian. Till Hammarshus hörde närmare 70 gårdar med vidsträckta marker, däribland obebodda Allön. Det var här som kungen hade fått för sig att uppföra sin nya stad. En komplicerad bytesaffär genomfördes som gjorde Christian IV till ägare av Hammarshus med ägor, inklusive sumpiga Allön.
Det var från bryggan invid den ståtligt trelängade tvåvåningsbyggnaden Hammarshus med sina trappstensgavlar Christian IV båtledes tog sig över Nosabysjön till Allön för att personligen övervaka utstakningen av stadens tomter. Det var på Hammarshus staden Kristianstad blev till i så mott o att det var här Christian IV den 22 maj 1614 skrev fundationsbrevet (födelsebeviset) till sin stad på Allön.
Under Christian IV förvandlades Hammarshus raskt till kungsgård och säte för länsmannen (landshövding) och blir det första länsresidenset i nybildade Kristianstads län. Här inrättades även Kristianstads första länsstyrelse.
I mer än ett halvt årtusende, fram till utdikningen av Nosabysjön på 1860-talet, låg Hammarshus magnifikt beläget invid stranden av Nosabyviken. Den mäktiga adelsätten Galen huserade här på 1300-talet. Under århundradet som följer återfinner vi den ännu mäktigare adelsätten Brahe.
Det vallgravsomgärdade herresätet Hammarshus och borgen ödeläggs av danskarna under skånska kriget 1675-1679. Några år senare blir kronofogden Jakob Ulf ny ägare och när Linné på sin skånska resa 1749 besökte Hammarshus fann han en enkel mangårdsbyggnad i korsvirke som Jakob Ulf låtit uppföra invid ruinen av den gamla raserade borgen.
Nuvarande huvudbyggnad är från 1789. Det var ägaren Erik Benzelstierna som då lät uppföra sitt nya slott – ett av de första skånska slott som utrustades med dubbelt sadeltak – ovanpå resterna av den gamla borgen, i vars källare den medeltida fängelsehålan ännu finns bevarad. Under några årtionden på 1800-talet var Hammarshus bostad åt häradshövdingen då också Villands härads domarkansli förlades hit. Vid århundradets mitt blev riksdagsmannen Ola Ohlsson ny ägare och i hans släkts ägo stannade egendomen till 2006. I dag ägs Hammarshus av Per Frankenius.
Med nostalgi minns jag när jag strosade runt på EPA vid Lilla Torg och Domus vid Östra Boulevarden i Kristianstad, när uppfördes dessa varuhus?
EPA (Enhetsprisaktiebolaget) öppnade sin första butik i Kristianstad 1938 och flyttade till sitt nybyggda varuhus 1961 vid Lilla Torg. År 1977 bytte samtliga EPA-varuhus i landet namn till Tempo som 1985 blev Åhlens som fortfarande finns kvar i samma byggnad där EPA flyttade in 1961. Domus öppnade sitt varuhus i Kristianstad 1965 med en byggnad som utmärkte sig genom dess bruna och blanka glasade fasad. År 1970 fick varuhuset en andra våning och i slutet på 1980-talet skedde en utbyggnad norrut och tio år senare skedde ytterligare en utbyggnad. Domus avdelningar för kläder och husgeråd stängdes 2012. Galleria Boulevards första etapp öppnade den 25 oktober 2013 och kort därefter inleddes rivningen av Domushuset med sina då 13 butiker för att göra plats åt gallerians etapp två.
Kenth Olsson