Nu när lägsta godtagbara aktiekapital är nere på (onödigt låga) 25 000 kr är det naturliga valet sannolikt att bilda ett aktiebolag (AB) som också begränsar Dina risker som företagare. Som enskild näringsidkare riskerar Du hela Ditt privata kapital om verksamheten skull stå på öronen i konkurs. Har Du AB så kan Du dock klara Dig mycket bättre.
Se dock till att inte driva verksamheten med skatteskulder som Du riskerar att – väldigt ofta – få betala privat. Rättspraxis är oerhört strikt och man vinner nästan aldrig mot Skatteverket när det gäller företrädaransvaret som styrelseledamot. Generaldirektören på domstolsverket, som också varit del i utredningen om delvis nya regler, sa på en föreläsning att han jämförde obetald moms den 12:e och konkurs dagen efter med att man förskingrat statens momspengar. I mina öron ett ofattbart uttalande – men det förklarar också domstolarnas strikta syn på företrädaransvar.
Av den anledningen är det oftast så att konkursansökan på egen begäran kommer i anslutning till (OBS! före inte efter) inbetalningsdagar för moms, arbetsgivaravgifter och preliminär F-skatt.
Jag brukar lite dubbeltydigt säga att man skall inte dra AB till konkurs med skatteskulder hos Kronofogden – för Du riskerar att få betala dem personligen – men om Du ändå hamnar hos denna myndighet så skall det vara med skatteskulder. Skälet är att dessa preskriberas efter fem år i fogdens register såvida man inte av olika skäl, såsom att man undanhåller sig från lagens inte tillräckligt långa arm, fördubblar tidsfristen. Andra skulder kan man hålla liv i till dödagar och försvinner inte ens om Du försatts i personlig konkurs.
Men tillbaka till ämnet – enskild näringsverksamhet. Det var i fjol över 600 000 redovisningar till Skatteverket på NE-blanketten och jag misstänker att över hälften av dessa har koppling till jord- och skogsbruk som av diverse (i huvudsak goda) skäl inte kan bolagisera egendomarna.
Så det är inget man skall vifta bort och fokusera t.ex. utbildningar mm bara på aktiebolag och deras bokföring och skatt. Det är nämligen mycket stora skillnader i både redovisning och beskattning mellan bolagsformerna. Poster som finns i bokföringen hos AB finns bara i deklarationen för den enskilda firman och vissa saker som finns i den enskilda firman finns inte alls i AB.
För att börja med lite skatteplanering för Dig som skall bli influencer, konsult eller ha en vinstgivande försäljningsverksamhet så blir nog det slentrianmässiga svaret – starta AB och köp ett lagerbolag. Detta är inte alltid det bästa.
Först – varför köpa lagerbolag och betala 5 – 10 000 kr för att få ett färdigregistrerat AB med all formalia fel? Skapa ett nytt via verksamt.se och betala drygt tusenlappen. Sen – om det är så att Du också har en enskild firma (jordbruk, skog eller hyreshus eller annan enskild näringsverksamhet) så har Du full kvittningsrätt mellan över- resp underskott i de båda verksamheterna. Du kan således skapa konsultintäkter som direkt kvittas mot fasadmålning på hyreshuset eller reparation av skogsvägen. Motsvarande möjlighet finns inte om Du startar den nya verksamheten i AB-form.
Detta är också varför jag alltid starkt förespråkar att lämna sin NE-blankett för den där jordbruksfastigheten som inte har någon nämnvärd verksamhet och alltid genererar ett tradigt underskott. Detta underskott ackumuleras och byggs på under tid och om Du sen konverterar till influencer på ålderns höst så har Du ackumulerade underskottet från jordbruket att kvitta bort de första fakturorna från Din stjärnstatus på nätet – om Du gör det i den enskilda firman.
Hur gör man om man är flera om verksamheten? Lite märkligt är det att Du inte kan avlöna Din partner med lön som vederbörande skattar i tjänst. Vad Du får göra är att fördela över lämplig (normalt högst marknadsmässig) ersättning till partnern som sen får lämna egen NE -bilaga. Hade Du haft AB så hade partnern, precis som Du själv, varit anställd med lön i tjänst.
För 30 år sedan hade vi en skatteminister bördig från staden. Han tyckte att den enskilda firman hade nackdelar jämfört med AB om man skulle bygga upp ett företagskapital. Bosse ville ändra på detta och skapa nya avsättningsmöjligheter för att efterlikna AB.
Jo, han var lite ”Bosse” i Kristianstad så till den grad att när han blev skatteminister så ändrade den ärevördiga krogen Godsfinkan texten på sina kvitton från ”moms” till ”Till Bosse”. Kan sakna det haket!
Hur som – Bosse ville införa förändringar så att beskattningen för den enskilde näringsidkaren åtminstone löpande beskattades mer likt vad som görs i AB och hos aktieägaren. Inkomst av näring och tjänst fanns ju redan och de beskattas likartat. Men nu presenterades räntefördelning som skulle likna utdelningsbeskattning och expansionsmedel/fond som skulle likna AB:s bolagsskatt.
Om jag minns rätt så sågade lagrådet förslaget såsom komplicerat och svårt. Har Du träffat den förre ministern så vet Du också att han inte ger sig för sådana trivialiteter utan han genomförde regelverket. Idag kan det konstateras att regelverket fortfarande är mer eller mindre intakt och ses som en självklarhet för oss som sysslar med företagsfrågor.
Vad är då dessa förändringar? Jo, baserat på den enskilda firmans kapital vid årsskiftet så kan Du föra över en ”avkastning” från näring till kapital vilket i princip halverar skatten och om Du har kapital kvar i verksamheten vid på årets slut så kan Du baserat på detta beskatta viss del av inkomsten på samma sätt som AB beskattar sin vinst, dvs med 20,6% statlig skatt, vilket kanske är en reducering till en tredjedel av ”full skatt” i näring.
Något som jag förvånar mig över är att inga branschorganisationer, tex inom skog- och jordbruk, försökt beveka lagstiftaren vad gäller kapitalunderlaget för att utnyttja Bosses fördelslagstiftningar. Det är nämligen så att om kapitalet står på banken så ingår det i den enskilda firmans kapital men om Du flyttar pengarna till värdepappersmarknaden så sänks Ditt egna kapital och Du går miste om fördelar och kan till och med tvingas skatta fram tidigare avsättningar tidigare än planerat.
Expansionsfonden och även periodiseringsfonden (som finns för alla företagsformer) måste skattas fram i näringsverksamhet med kanske 54% skatt och dessutom egenavgifter när Du säljer verksamheten eller lägger ner densamma. Så skattelättnaderna i dessa delar som Du har löpande ”varar inte för evigt”.
En inte ovanlig lösning är att inför en försäljning sälja över inkråmet dvs inventarier, lager mm till ett AB som är dotterbolag i Din nystartade lilla minikoncern med moder/dotter. Försäljningen görs till bokfört värde vilket gör att Du säljer till ett nollresultat utan skatt i den enskilda firman. När Ditt moderbolag sedan säljer sitt dotterbolag till marknadspris sker detta skattefritt. Du har därmed fört över den enskilda firmans övervärde till ett AB skattefritt.
Överväger Du detta är det ett gott råd att Du kontaktar någon kunnig på området för att reda ut vilka förutsättningar som måste uppfyllas för att ombilda den enskilda firman till AB. Här kommer också fram det problem som jag påtalade inledningsvis – bokföring och deklaration måste synkas i AB medan de hålls delvis isär i den enskilda firman. Ett gott eget kapital i balansräkningen har flera gånger kraschat med stora avsättningar i deklarationen till obeskattade eller lågbeskattade reserver i den enskilda firman.
Observera att pengarna efter moderbolagets försäljning av dotterbolaget inte är Dina för privat konsumtion utan de finns i ett AB. Men det ger mer pengar för investeringar eller för att succesivt dela ut till Dig. Med beaktande av fåmansföretagsreglerna, de sk 3:12 reglerna, kan Du sedan ta ut cirka 200 000 kr årligen till 20% skatt i kapital.
En regel som ganska få känner till är att om Du lägger ner Din enskilda firma och Du har ett ackumulerat underskott i näringsverksamhet under nedläggningsåret så kan Du faktiskt använda detta underskott under de kommande tre åren. Ditt underskott kommer nämligen att betraktas som Din kapitalförlust och Du får ett avdrag i kapital på 70% av det slutliga underskottet. En udda regel är att Du kan själv välja att utnyttja denna förlust under de tre kommande åren efter nedläggningsåret.
Även om rådet oftast är att ”BILDA AB” så kan det mycket väl finnas fördelar i den enskilda firman och vissa verksamheter har inget val och då skall man fundera över de möjligheter som denna verksamhetsform ger. Handelsbolag har inte samma fördelar och där blir Du kanske tvungen att personligen betala för kompanjonens dumheter, eller som en kollega sa; ”handelsbolag – det är värre än att gifta sig”. För i äktenskapet behöver Du inte betala partnerns skulder – inte som princip i alla fall – men det drabbas Du av som bolagsman i HB.
Har Du ett mer eller mindre passivt jord- eller skogsbruk med i princip ingen verksamhet så lämna Din NE-bilaga för att redovisa kostnaderna och få ett ackumulerat underskott fastställt av Skatteverket årligen. Samma med den positiva räntefördelningen som sakta men säkert bygger på ett ackumulerat belopp som framdeles när det rinner in intäkter kan föras från näring till kapital. Det tar inte så många minuter och det finns en plussida.
Förr eller senare blir Du kanske influencer eller fasar ut yrkeslivet successivt med mindre verksamhet i enskild firma och då kan Du Då kvitta bort de första intäkterna i den nya verksamheten mot ackumulerade underskott eller få det lågbeskattat tack vare ackumulerade räntefördelningar – allt baserat på den gamla verksamheten. När de fördelarna är uttömda så kan Du alltid konvertera till AB om det känns bättre på sikt.
Bengt Åkesson