Vad vet man om fyndet i Yngsjö av en knapp från en karolinsk uniform från Karl XII:s armé?
Vid en arkeologisk utgrävning våren 2020 i närheten av Yngsjö skola hittades bland annat en hårt sliten knapp med Karl XII:s namnchiffer som kom från en karolinsk officersuniform. Ett djupdyk i arkiven visar att Livkompaniet vid Södra Skånska Kavalleriregementet under Karl XII:s tid upprätthöll tre rusthåll i Yngsjö by.
I Generalmönstringsrullan för år 1719 kan tre soldater från Yngsjö by identifieras. Det är 24-årige Anders Bengtsson med två tjänsteår bakom sig, den nyantagne 21-årige Nils Persson Gresberg och den 30-årige ärrade krigsveteranen Per Persson Ekman som tjänst-gjort tio år i Karl XII: s mytomspunna karolinerarmé. Han hade bland annat kämpat under Magnus Stenbocks befäl i kriget 1709-10 och torde deltagit i det avgörande slaget vid Helsingborg, då en dansk invasionsarmé på 14 000 man slogs tillbaka av en lika stor seg-rande svensk armé och räddade Skåne kvar som svenskt.
Gissningsvis härstammar den funna knappen från Per Persson Ekmans slitna uniform.
Hur länge fanns det en järnvägsstation vid Åsumtorp?
Stationen Åsumtorp, fem kilometer söder om Kristianstad, invigdes den 4 maj 1901 och utgjorde en del av den nyöppnade järnvägslinjen till Everöd. Det var en arkitektoniskt tradit-ionell stationsbyggnad (bland annat identisk med den i Gärds Köpinge som ännu finns bevarad) och liknande de flesta andra mindre järnvägsstationer i trakten. Själva stations-byggnaden var belägen strax öster om samhället Norra Åsum, invid landsvägen Åhus-Kristianstad. Stationens godsmagasin med lastkaj låg andra sidan vägen.
Någon kilometer söder om Åsumtorp fanns en särskild platsvakt som manuellt fällde ner järnvägsbommar vid två enkla vägkorsningar (vid Pilegården och vid Hovby). Bemanning-en där fanns kvar till maj 1961.
Persontrafiken på linjen upphörde 1971, därefter utgjorde den nedlagda stationen Åsumtorp övningsobjekt för Kristianstads Brandkår innan stationshuset och det söder om liggande godsmagasinet revs i januari 1976.
Är folkhögskolan i Önnestad äldst i Sverige?
Den grundades 1868 och ingen folkhögskola i landet är äldre.
Ungefär när i tid finner man den första dokumenterade uppgiften om offentlig brännvinsförsäljning i Kristianstadstrakten?
I en bevarad förteckning från år 1570 anges att det intill torget i Åhus fanns tio affärer, bland annat en ”brännvinsbod” där det salufördes brännvin av en föreståndare med det högst passande namnet ”Barbara Brännvin”.
Varför övergick I6 på Näsby till att bli P6 och varför kallades regementet för ”Norringarna”?
Regementet sattes upp 1811 som Norra skånska i infanteriregementet tillsammans med broderregementet Södra skånska infanteriregementet (sedermera P7). Förbandet flyttades 1915 till Kristianstad och kunde 1922 flytta in i nya permanenta kaserner på Näsby. År 1963 omorganiserades I6 till pansarförband och fick då namnet Norra skånska pansarre-gementet, P6. Från 1970-talets mitt var förbandet dessutom försvarsområdesregemente med beteckningen P6/Fo 14. Smeknamnet ”Norringarna” kommer från att detta var det nordligaste av de båda år 1811 uppsatta skånska infanteriregementena.
Har den bildsköne Tv-idolen Little-Joe i Bröderna Cartwright besökt i Kristianstad?
Little-Joe, som i verkligheten hette Mike Landon, sedermera även känd från tv-serien Lilla huset på prärien, framträdde på ett fullsatt Sommarlust i juli 1962.Han sjöng lite, lekte cow-boy och lät sig beskådas av mer eller mindre vilda, skrikande och gråtande tonårsflickor. Han var den mest populäre i den omåttligt populära westernserien ”Bröderna Cartwright”, som alla såg i tevens barndom och enda kanal – alternativ fanns ju inte. Mike Landon an-lände till Kristianstad och for i väg med poliseskort i en bårbil som sedan körde runt honom till olika städer i Sverige där han skulle uppträda. I bårbilen kunde han sträcka ut sig och sova mellan uppträdena.
Varifrån har Kalvatäppan i Åhus fått sitt namn?
Det är en gammal beteckning från den tid då ungdjur och bland dem kalvar släpptes på sommarbete på denna mark. Den södra delen av täppan användes även av kvinnor för tvättbestyr. På den norra delen, där i dag Nya kyrkogården finns, brukade det spelas och dansas vid stora helger och andra särskilda bemärkelsedagar.
Var det i Önnestad som Gerhard Buhrmans berömda 1600-talskarta över Skåne kom till?
Gerhard Buhrman (1653-1701) var svensk militär, men är mest känd som kartograf och då framför allt för sin berömda Skånekarta. Den var klar 1684 och är i särklass i fråga om kor-rekthet och i elegans den bästa av kartor från denna tid. Kartan är resultatet efter det skånska kriget, där Buhrman för övrigt deltog som generalkvartermästarlöjtnant.
På Kungliga Biblioteket i Stockholm finns en handritad kopia av Buhrmans Skånekarta. Kartan består av 12 ark, något större än A4, monterade på sidentyg. Hela kartan är ungefär 1×1 meter.
Kartan uppvisar en imponerande detaljrikedom med olika typer av skogar, landsvägar, småvägar och stigar, kyrkor, fiskelägen, vadställen och broar, kvarnar, herrgårdar, byar och städer samt härader. Vägnätet på kartan till påtaglig del kvar än i våra dagar (om än breddade och asfalterade).
Inför framtagandet av Skånekartan flyttade Gerhard Buhrman till Önnestads socken och det var härifrån han utgick när han reste runt i Skåne och mätte orter och avstånd. I Önnestad bodde han i ett par år i en bondgård intill byns kyrka. Senare skiftades gården och flyttades ut.
När uppträdde Hollywoodstjärnan Jayne Mandsfield i Åhusparken?
Jayne Mansfield var en stor stjärna i Hollywood under 1950- och 60- talen. Men hon har aldrig varit i Åhusparken. Men den 27 maj 1967 gjorde hon en starkt försenad lördagsentré på Sommarlust. På måndagen skrev Kristianstadsbladet om händelsen med formuleringar som inte hade varit gångbara i dag: ”Det chockartat kurviga och blonda bombnedslaget, klädd i något vitt där så behövdes med hänsyn till moralens väktare, kunde sannerligen konsten att hålla både arrangörer, uppvaktning och publik på sträckbänken”. Drygt en må-nad senare omkom den 34-åriga Mansfield i en trafikolycka i den amerikanska södern.
När utsågs Sommarlust till Årets Folkpark?
Det var 1980.
Hur många fler kommunanställda blev det i Kristianstad under andra halvan av 1900-talet?
Från 1940-talet till år 2000 blev antalet kommunanställda sjutton gånger fler, från omkring 300 till drygt 5000.
När infördes brandlarm i Kristianstad form av en trumpetsignal?
Det var 1882 som det beslutades att en trumpetare skulle blåsa larmsignal då brand hotade staden. Bakgrunden var att den tidigare brandsignalen, som funnits sedan stadens grundande 1614, i form klämtning i kyrkklockorna kompletterat med kanonskott från Stora Torgs kanoner, ofta fick till följd att åtskilliga fönsterrutor blåstes ut av trycket efter kononskotten.
När elektrifierades järnvägen mellan Kristianstad och Hässleholm?
Det skedde år 1955
Har läst att det fanns planer på en motorväg genom centrala Kristianstad?
I början av 1960-talet hade stadsplanerarna tänkt sig att dra en motorväg rakt genom Kristianstad, norr om Trefaldighetskyrkan.
Tack och lov avstyrdes detta.
Hur har Gustav II Adolfs härjningar i Kristianstadstrakten belysts i äldre historieskriv-ning?
Under mycket lång tid framställdes Gustav II Adolf i den svenska historien – och framför allt i skolans historiska läroböcker – som hela Sveriges hjältekonung. Detta gällde även för Skånes vidkommande som blev svenskt först 1658, det vill säga 26 år efter att Gustav II Adolf stupat i dimmorna i Lützen. Han hyllades för sina gärningar, men om hans skövling-ar och illdåd i det danska Skåne skrevs det i allmänhet utomordentligt lite eller inget alls om i äldre svenska historieverk. Den som kan sin lokalhistoria – som läst både svenska och danska alster i ämnet – måste därför uppleva denna skrivna historia som starkt tveeggad, likt ett svärd. Gustav II Adolfs skånska fälttåg är endast ett exempel härpå. I detta hän-seende gäller det fortfarande, att det är Segraren som ger form åt den skrivna historien. Ska emellertid påpekas att i moderna historieverk är skadad till avgörande delar reparerad.
”Skåneskövlaren” Gustav II Adolf begravdes i Riddarholmskyrkan i Stockholm den 22 juni 1634. På sarkofagen finns inristat ”Gustaf Adolph then Store”. Gustav II Adolf är den ende svenske monark som hedrats med epitetet ”den store”. Ett epitet som nog ingen av de flyende invånarna från det brända Vä 1612 skulle ställa sig bakom eller övriga invånare i de samtida 24 skånska socknar som lades i aska av denne svenske kung.