I dagarna har det nya kriminalvårdshuset i Kristianstad börjat ta emot personer som sitter häktade. I ljusa, fräscha lokaler med möjlighet för olika aktiviteter samt motion hoppas personalen kunna inspirera klienterna till ett annat liv.
Med sin blåa färg stoltserar kriminalvårdshuset högt i staden. Här finns nu frivård, utrymme för Nationella transportenheten och inte minst häktesplatser på flera våningar.
– Det här kriminalvårdshuset är byggt som en modern anstalt. Det är på många sätt unikt och blir en föregångare för många framtida häkten, säger Richard Boström som är kriminalvårdschef i Kristianstad.
Han började inom kriminalvården 1980 och har sedan dess gått flera vidareutbildningar, bland annat har han läst pedagogik vid Kristianstad Högskola. Förutom något avbrott för FN-tjänst tidigt i karriären så har Richard varit inom kriminalvården sedan dess. Nu är han kriminalvårdschef i Kristianstad sedan åtta år tillbaka. Han har träffat många intressanta människor och sett många tragiska livsöden.
– De där gångerna jag har träffat personer efter avtjänat straff och de kommer och säger att det där samtalet vi hade eller den där meningen jag sa fick dem att tänka om och börja förändra livet är en häftig känsla. Jag minns inte alltid vad jag har sagt, men för de personerna som har suttit frihetsberövade har det betytt mycket. Jag blir glad när jag möter dem i frihet och de har jobb, familj och ett nytt liv, säger Richard.
Efter en stunds samtal med Richard är det svårt att inte få med sig några tankeställare och kanske en lite högre dos med respekt för varje människas livsöde.
– En del säger lås in dem och kasta bort nyckeln, men är det verkligen de personerna vi sedan vill ha ute i samhället. Vi inom kriminalvården är här för att inspirera våra klienter till att förändra sitt liv och det gör vi inte genom att bara ha en förvaring, säger Richard.
Det nya häktet, som har plats för 120 personer, är byggt för att få de som sitter där att få en mer dräglig tid. Genomsnittlig tid att sitta i häkte är idag fyra månader och då behöver livet bli drägligt för att man ska ha en chans att må bättre och komma på nya banor i livet.
– När man sitter i häktet är man inte dömd. Man ska aldrig glömma att vi låser in oskyldiga i häktet. Miljön är oerhört viktig för att livet här ska bli uthärdligt. Dessutom är det personalens arbetsmiljö och de ska också trivas, säger Richard.
Han har själv varit med och utformat det nya häktet. Med sin långa erfarenhet inom kriminalvården har han varit med och påverkat det nya bygget för att det ska göra skäl för sitt namn, kriminalvård. Häktet är fördelat på olika avdelningar. Varje avdelning har flera både enkelrum och rum med våningssäng för två personer.
– Social kontakt är mycket viktigt för att man ska må bra. Vi gör bedömningar för att se vilka som bör bo tillsammans och vilka som bör bo ensamma. De som har restriktioner får inte träffa de andra på avdelningen som inte har restriktioner, men övriga kan umgås mitt på dagen i samlingsrummet, säger Richard och öppnar celldörrar till såväl enkelrum som tvåbäddsrum.
Cellen är öppen och påminner om ett litet vandrarhemsrum. Cellerna har ett stort fönster med utsikt över olika delar av staden. Det ger också ett bra ljusinsläpp i rummet. Inne i cellen finns förutom säng även ett litet bord, stol, hylla och en tv inlåst i ett glasskåp. De som inte har restriktioner får se på Tv och de som har restriktioner får titta på ett begränsat utbud med filmer. I rummet finns det också en toalett utan dörr.
– Suicidrisken med en dörr i rummet är alldeles för stor så därför är det öppet. Om de som delar rum vill gå på toaletten själv så säger de bara till oss i personalen så ordnar vi det. Det är ingen som behöver sitta på toaletten framför den andre, säger Richard.
Det finns alltid en risk för självmord för de personer som häktas.
– När man kommer hit kommer det ofta ikapp en vad man har gjort. Det är ju en person i kris som kommer hit. Då är det många som inte ser någon annan utväg i den akuta fasen än att ta sitt liv. Det måste vi förhindra så långt vi kan, säger Richard.
Suicidrisken är större på häkte än på anstalt senare. Det görs riskbedömning för varje person.
– På det här nya häktet har vi helt andra möjligheter att se till att de som sitter här får aktivitet och motion. Det är verkligen unikt, säger Richard och visar att det på varje avdelning finns både motionsrum med ett litet gym och ett aktivitetsrum med pingisbord.
På ett våningsplan finns det dessutom bollhall med möjlighet till flera olika sorters bollspel. På takvåningen finns det rastgårdar som är separerade från varandra.
– Det kan vara en så enkel aktivitet som att spela Monopol. Det är även under aktiviteterna som det blir möjlighet till samtal och en start på en livsförändring, säger Richard och fortsätter;
– Om man får aktiveras är man också tröttare på kvällen och har mindre lust att bråka. Det minskar behovet av sömntabletter och ökar möjligheterna att må bättre, säger han.
Han är nöjd med häktet och hela kriminalvårdshuset så som det har blivit. Han ser möjligheten att få till en bra kriminalvård. Häktet kommer att fyllas successivt och beräknas vara i full gång efter någon vecka. Det kommer att bli totalt 130 nya arbetstillfällen. Det gamla häktet i Kristianstad kommer att vara i bruk ett halvår till. Det kan bli längre, men det är inte klart ännu.
När kriminalvården i Kristianstad fick förfrågan från polisen om de ville ingå i stadens nya Rättscentrum 2015 så tvekade de inte. Året därpå började planeringen och resultatet blev som de hoppades och kanske till och med lite bättre.
– Alla kan bli misstänkta för brott och häktade. Det handlar om att skapa en bra vistelse och ha en respekt för varje individ, säger Richard som precis har börjat ta emot de första häktade personerna till det nya moderna och unika kriminalvårdshuset i Kristianstad.
FAKTA
Invigdes: augusti 2024
Första häktade personerna flyttade in: september 2024
Byggtid: 2,5 år
Det här visste du inte: kriminalvårdshuset är bara 3 dm under maxhöjden som får byggas enligt detaljplanen
Antal platser på häktet: 120