-Äsch, det är bara som han slänger ur sig när han är full. Det är ingenting att ta på allvar.
Det sade Klas till sin bror och en kompis, när de båda tyckte att han skulle polisanmäla sin flickväns ex som ringde upp honom ibland på kvällarna och hotade att döda honom för att han var tillsammans med henne. Det gjorde han aldrig.
Natten till den 6 juni 1982 förvandlades hoten till blodigt allvar.
Flickvännens före detta make stormade in i 70-talsvillan i Öllsjö och högg på det mest makabra sätt ihjäl henne med en köttyxa innan han rusade vidare efter Klas som uppjagad förgäves försökte ringa till polisen efter hjälp.
Huset var fullständigt nerblodat efter massakern då polisen kom dit senare på natten och Klas hade redan dött av blodförlusten. Mördaren hade helt enkelt slagit av honom händerna då han sträckt sig efter telefonluren.
Dubbelmordet i Öllsjö i juni 1982 är ett av de mest fasansfulla och blodiga dåd som har begåtts i Kristianstadstrakten.
Svartsjuka är ett av de allra vanligaste motiven till mord i nära relationer i den svenska kriminalhistorien och i tragiska fallet med mordet på Handbollsgatan i Öllsjö var det oresonlig svartsjuka som fick den 35-årige mördaren att fullkomligt gå bärsärk och närmast avrätta både sin förra hustru och Klas som var hennes nye pojkvän.
Mördarens femårige son befann sig också i huset, vaknade och blev vittne till de fruktansvärda scenerna.
Mannen som den här natten förvandlades till mördare var journalist på Kristianstadsbladet. Kollegor och bekanta betraktade honom som en helt vanlig människa. Någon säger att han hade dåligt ölsinne, en annan att han var lite för sig själv, men han var egentligen som vem som helst och ingen skulle ens kunna föreställa sig det som hände natten till den 6 juni 1982.
-Förstämningen lade sig på redaktionen då vi förstod vad som hade hänt, berättar en av hans kollegor från den tiden.
En annan berättar att det aldrig blev någon riktig krishantering för kollegorna, trots att alla blev djupt berörda.
-Det var andra tider då och något sådant var det nog ingen som tänkte på. Men visst hade det behövts, säger hen.
Ingen anser att Kristianstadsbladet bevakade eller refererade mordet i tidningen annorlunda bara för att mördaren visade sig vara journalist, en kollega och arbetskamrat.
I en rapport från BRÅ, Brottsförebyggande Rådet, från 2007 konstateras att svartsjuka och separation är de vanligaste motiven till dödligt våld mot kvinnor i nära relationer. Rapporten omfattar tiden från 1990-2004. Man visar också att siffran över dödligt våld mot kvinnor faktiskt har sjunkit sedan 1970-talet.
På kvällen den femte juni kom Klas och hans nya flickvän tillsammans med hennes femårige son hem till vännen som bodde på Söder i Kristianstad. Han firade sin 30-årsfest och många var samlade.
Klas och flickvännen stannade längst. Sonen somnade på soffan. De satt och pratade och ungefär vid midnatt bröt paret upp och åkte hem till Klas villa på Handbollsgatan i Öllsjö. Deras förhållande var så pass färskt, bara några månader, att de inte på riktigt hade blivit sambos, men de övernattade ibland hos varandra. Enligt uppgifter i Kristianstadsbladet efter mordet hade 35-åringen och hans exfru varit separerade i nästan ett år.
Samtidigt satt den blivande mördaren hemma och drack sig full tillsammans med en vän från Stockholm som var och hälsade på. Han blev bara mer och mer uppjagad i sina tankar på sitt ex. När kompisen hade somnat tog han en köttyxa, en stor kniv och rev kartan ur telefonkatalogen så att han kunde hitta till adressen för huset där Klas bodde.
Klockan halv två på natten hade 35-åringen kommit till villan där Klas och kvinnan låg och sov.
I trädgården var ett tält uppsatt och den blivande mördaren trodde först att hans ex och Klas fanns i tältet. Han skar sönder tältet och stormade in, för att upptäcka att det var tomt. Han blev alltmer rasande.
Med köttyxan slog han sönder fönstret till altandörren och tog sig in i huset. I sovrummet hittade han dem alla tre i den stora dubbelsängen.
Enligt Kristianstadsbladets artikel från mordet dagen efter, den sjunde juni 1982 berättas att man misstänker att paret vaknat av smällen då glasrutan krossades eftersom de blodiga spåren vittnar om att en större strid har utspelats i villan.
I ett reportage i tidningen Lektyr fem år efter händelsen berättas så här om det fruktansvärda dådet:
”Nu började en formlig avrättning, för mördaren var fast besluten om vad han skulle göra. Han fick tag i kvinnan, drog upp henne en bit ur sängen, tryckte ner hennes nacke mot sänggaveln – och formligen halshögg henne med sin medförda yxa.”
Klas försökte komma undan för att kunna ringa efter hjälp. Mördaren hörde honom ropa i telefonen och sprang efter honom och med ett yxhugg högg han av honom armen och samtidigt telefonledningen. Strax efter högg han av honom också den andra armen.
Blodbadet i villa var enormt.
– Det var fruktansvärt, berättar Klas vän, som tillsammans med den mördades bror och far en tid efter mordet tvingades tvätta rent efter morden.
Mördaren tog den femårige sonen med sig när han lämnade villan. Enligt ett reportage i tidningen STOPP/Aktuellt fem år efter händelsen ska han ha lugnat sonen med orden:
– Det är inget farligt. Pappa har bara lekt Columbo.
Sedan körde han hem till en släkting där han lämnade sonen, skrev ett brev där han adopterade bort honom till släktingarna, och körde raka vägen till polishuset för att anmäla sig.
Då var klockan kvart över tre på natten.
Tidigt på söndagsmorgonen den sjätte juni 1982 anhöll jouråklagare C G Johansson den 35-årige mannen. Brottsrubriceringen blev utan tvekan mord och man ansåg att alltihop var planerat eftersom han hade haft med sig köttyxan och kniven till platsen. Det var ingenting som han hastigt hade rivit åt sig.
Redan på måndagen begärdes han häktad misstänkt för mord. Han riskerade minst tio års fängelse.
Så blev det inte.
Våren 1984 dömdes han av Hovrätten i Malmö till sluten psykiatrisk vård för två fall av mord. Efter två års vård på mentalsjukhus skrevs han ut. Då hade han genomgått en religiös omvändelse och studerade därefter ett år på Bibelskola. Senare arbetade han med vård av missbrukare och psykiskt sjuka.
I artikeln i tidningen Lektyr, från fem år efter dådet, berättas att sonen togs omhand av en person i mördarens familj, och att far och son senare kunde återförenas. Det sägs också att mördaren kunde lyfta ex-hustruns livförsäkring på 120 000 kronor, men att de pengarna skrevs över på sonen.
Mannen lever idag på annan ort i Sverige under nytt namn.
Per Erik Tell