Finns det ett porträtt av Karl XII som målades i Kristianstad?
Stanislaus Leszczynski hade tillsatts av Karl XII som polsk kung 1704. Efter katastrofen vid Poltava 1709, då den ryske tsaren Peter den store besegrade Karl XII:s karolinerarmé, var hans dagar räknade som lydkung. Karl XII ombesörjde att den polske exkungen med familj fick exil i Kristianstad. De tilldelades ett stenhus i två våningar, uppfört 1705 som ett av stadens modernaste och finaste hus. Byggnaden finns fortfarande kvar på Västra Storgatan 39, men bottenvåningen är helt förändrad. Över porten finns en koppartavla, uppsatt på 1920-talet, där det anges att Leszczynski med familj residerade här 1711-14.
Stanislaus ville bli betraktad som estet och filosof. På äldre dagar blev han till och med god vän med Voltaire. Mindre känt är att han som amatör även målade porträtt. Det får medges att en viss talang faktiskt kan förnimmas i penseldragen.
Stanislaus målade två porträtt av sin beskyddare Karl XII. Det ena är en akvarell i formaten 26 x 28 centimeter och ingår i Drottningholms konstsamlingar. Tavlan föreställer kungen på en häst som vilt blickande galopperar fram i onaturliga språng med den höge ryttaren rak och stel i sadeln. I bakgrunden kan skönjas trupper och det är uppenbart att målaren vill frammana att ett fältslag håller på att utvecklas. En målning i den tidens anda. Nedtill i vänstra hörnet har Stanislaus dessutom tillfogat en liten vers, där han framhåller kungens utomordentliga karaktärsegenskaper, rättvisa, klokhet, fasthet och sinnets storhet, vilket enligt Stanislaus ger en bättre bild av personen än vad konstnären kunnat åstadkomma med sin pensel och färg.
Det andra är en miniatyrmålning och för att vara gjord av en amatör är det inget dåligt porträtt. Det är liv i ansiktet, skymten av ett ironiskt leende lyser upp dragen. Stanislaus har inte heller gjort några försök att försköna sin vän och beskyddare.
Det förstnämnda porträttet har sannolikt tillkommit före Stanislaus tid i Kristianstad, trots att det på målningen finns en påförd text i bläck som i översättning lyder: ”Mars 1712 i Christianstad”. Men det andra då? Togs det med i exilen till Kristianstad eller målades det på plats i huset på Västra Storgatan 39?
Karl XII besökte Kristianstad vid fem tillfällen, sista gången hösten 1700, så han kan inte själv ha suttit modell för porträttet om Stanislaus målade det i Kristianstad. Sista gången Stanislaus och den svenske kungen träffades fysiskt var i Litauen 1708.
Om det lilla porträttet målats i Kristianstad så har Stanislaus alltså gjort det efter hans minnesbild av Karl. Ett sådant tillvägagångssätt var inte ovanligt. Dessutom förefaller det helt osannolikt att Karl XII skulle prioriterat sin dyrbara tid till att sitta modell för en amatör.
Stanislaus gjorde exempelvis en lång och besvärlig resa till Turkiet för att träffa just Karl XII i dennes exil. Men när han äntligen kom fram hade kalabaliken i Bender redan ägt rum. Stanislaus vistades i Turkiet ett helt år, men hans tåliga väntan på företräde till sin stora förebild var förgäves. Han fick aldrig träffa Karl XII för vilken han hyste största beundran.
Det finns i sammanhanget ett intressant brev från Karls XII:s syster till Stanislaus, vars brevkoncept finns förvarat i Uppsala universitetsbibliotek. Bakgrunden till brevet var att Stanislaus en kort tid efter ankomsten till Kristianstad besökte Karl XII:s syster Ulrika Eleonora, änkedrottningen och hovet i Stockholm. Stanislaus, omvittnat social och godhjärtad, blev allmänt uppskattad och fick bo i kung Karls egen våning i ” Kungshuset” på Riddarholmen. Ulrika Eleonora såg även till att han fick sitt porträtt målat av den kände David Krafft, som även porträtterat Karl XII.
Som tack för all gästvänlighet berättade Stanislaus för Ulrika Eleonora, att han målat ett porträtt av hennes store broder och lovade att skänka henne detta. När han återvände till Kristianstad i oktober 1711 infriade han detta löfte och skickade porträttet till prinsessan. Händelsen bekräftas i nämnda brev från Ulrika Eleonora till Stanislaus. Av brevet framgår är det är Stanislaus som högst egenhändigt målat porträttet, att prinsessan visar stor tacksamhet för målningen som hon fann mycket tilltalande.
Det är alltså möjligt att detta porträtt på Karl XII kan ha målats på Västra Storgatan 39 i Kristianstad före Stanislaus möte med Ulrika Eleonora.
Stanislaw Leszczynski lämnade Kristianstad 1714 och skulle fortsätta leva ett spännande liv i många år till. Hans dotter, som levt i exil i Kristianstad, blev drottning av Frankrike. Han själv blev åter utsedd till polsk kung 1733 men avsattes igen tre år senare.
Hans liv slutade tragiskt 1766. Vid 88-års ålder fick han i present en sidenmorgonrock av sin dotter. Tidigt en morgon satt han ensam vid den öppna spisen i sovrummet för att röka sin pipa. Han slumrade till och en gnista från brasan antände hans nya morgonrock. Då lågorna slog upp vaknade han och försökte tillkalla hjälp, men då den anlände var han avsvimmad och illa bränd. Han dog efter 18 dagars plågor och blev begravd i Notre-Dame de Bon Secours i Nancy, kyrkan som han själv låtit bygga.
Men någon ro i graven blev det inte. Under franska revolutionen 1789 öppnades alla kungliga kistor och skelettdelarna slängdes ut på golvet. Samma öde drabbade de polska exkungligheternas kvarlevor i Nancy. Deras sarkofager skändades och Leszczynskis kranium bars omkring i triumf genom staden.
Den av Stanislaus målade miniporträttet av Karl XII, med en höjd på endast 7,2 centimeter, finns bevarat i Kungliga livrustkammaren i Stockholm, där den ingår i den så kallade Skattkammarsamlingen.
Vilka var förband till the Who på Sommarlust 1967?
The Who spelade på Sommarlust den 7 maj 1967 och förband var The Lollipops och Troublemakers samt The Bread med en Kristianstadskille som trummis.
Vad är det för en stor rektangulär ruin man ser ute på ängen på väg till Karsholms slott?
Denna stenruin utgjorde en gång fundamentet till Karsholms praktfulla kvarn, som var Skånes största när den brann ner en måndag i april 1955. Kvarnen användes då inte längre utan skulle samma dag den brann flyttas till Sommarlust i Kristianstad som en turistattraktion En omtalad mjölnare på kvarnen var Karl Olsson, gift med Nanny Carlsdotter. Parentetiskt kan nämnas att ett av deras barnbarn är Douglas Jonathan Alexander León. Han är mer känd som Dogge Doggelito, musiker, skådespelare och tidigare medlem och frontfigur i hiphopgruppen The Latin Kings.
Har författaren Vilhelm Moberg varit bosatt i Tyringe?
Nej, det har han inte, men det envisa ryktet härstammar från att Moberg vistades där en kort tid på grund av sjukdom. Bakgrunden var att det i Tyringe i början av 1900-talet hade etablerats ett sanatorium med badanstalt i en stor herrgårdsliknande byggnad mitt i den vackra bokskogen. Senare kom anläggningen att omvandlas till ett välkänt konferens- och danshotell. Men när Vilhelm Moberg lades in i januari 1962 var det fortfarande en anläggning för ”invärtes sjukdomar och rekreation”.
Moberg hade, med dagens språk ” gått in i väggen”. Själv skrev han till en vän att ”nerverna höll inte länge” och att han ”var nära att kollapsa”. I Tyringe fick han medicinsk vård för mycket konkreta psykiska symptom som i hans journal sammanfattades med ordet ” nervsjuk”. Men att han med denna sjukvistelse påstå att han varit bosatt i Tyringe är att övertolka fakta.
Vem ägde markområdet där Christian IV beslutade att anlägga sin nya stad Kristianstad?
När Christian IV beslutade sig för att staden skulle byggas på Allön fick markägarna ett erbjudande de inte kunde (vågade) tacka nej till. Från Henric Hvitfeldt på Lillöhus och Otto Lindenow på Hammarshus övertog den danska kronan (läs: Christian IV) Nosaby och Näsby byar samt Allön mot att Hvitfeldt fick Åsum by och Lindenow fick Öveds klosters gods i Malmöhus län.
Vem anlade Nosabykanalen?
Det gjorde den engelske ingenjören John Nun Milner i samband med invallningen av Nosaby-Hammarsjön på 1860-talet. Genom Nosabykanalen kunde Råbelövssjöns vatten ledas ner till Helgeå förbi Kristianstad och därmed minska tillflödet till Nosaby-Hammarsjön. Hans namn lever vidare in i nutid genom Milnergatan på Söder, Milnerskolan intill Centralsjukhuset, Milnerhuset på Östra Storgatan 43 samt Milners gravmonument på Gamla kyrkogården vid Skotttenborg.
Finns det en gammal pestkyrkogård i Nosaby?
Ja, den ligger gömd under en åker, belägen andra sidan Fjälkingevägen, mittemot Möllebackens villaområdes övre del. Pestkyrkogården är inte utmärkt med någon informationsskylt eller på annat sätt utmarkerad, men finns noterad på gamla kartor.
Det lär ha tillverkats ångbåtar i Kristianstad förr i tiden. Var?
Kristianstad var på 1800- talet och en bit in på 1900- talet hemorten för en betydande varvsrörelse, faktiskt en av de större i landet om man räknar antal sjösatta enheter. Ångbåtarna byggdes på det ljunggrenska ångbåtsvarvet, beläget inne på Ljunggrens Verkstad i kvarteret C.J.F. Ljunggren i hörnet mellan Södra kanalen och Gamla kyrkogården. Det som i dag är en asfalterad förlängning av Västra Boulevarden söderut, var ännu på 1920- talet en öppen kanal, som från varvsbassängen mittför kyrkogården ledde ut i Södra kanalen. Svängkonstruktionen på bron för dåvarande Åhusjärnvägen är ett minne från denna tid, då de färdigbyggda båtarna gick genom kanalen ut på Helgeå, över Hammarsjön ner till Åhus och Helgeåns utlopp i Östersjön. Åren 1875-1914 tillverkades mer än hundra ångbåtar på det ljunggrenska båtvarvet. Ljunggrens Verkstad gick i konkurs 1925 då också verksamheten upplöstes.
Kenth Olsson