Vi lever i en minst sagt skakig värld med ett fruktansvärt krig inte långt ifrån oss, med stigande elpriser, inflation och förmodligen (?) en större arbetslöshet än vi sett på länge runt hörnet. Jag hör många som helt har slutat läsa och lyssna på nyheter för att de blir så deprimerade av det. Och kanske är det ett ganska bra beslut?
Alla tjatar ju ständigt om hur tomt det alltid är i centrum. Det stämmer inte. Jag vet inte hur många gånger jag har tvingats lämna en av restaurangerna i stan, när jag har glömt att boka bord. Det är fullt nästan jämt. Och i lördags tog jag och pojkvännen en promenad på stan. Först stötte vi på en av konditorerna, som var glad som en lärka! Äntligen hade det vänt, berättade han. Den senaste månaden var bättre än på länge.
Vi gick vidare och träffade på en av klädbutiksägarna, som stod utanför sin butik. Hon var lika glad och visade oss sitt senaste märke, som kommit in i butiken. Den dagen hade hon redan sålt massor! Pojkvännen och jag blev så klart jätteglada och började känna oss lite hungriga. Vi strosade in i en av de nyare restaurangerna och tog en liten lunch. Där fick vi höra att de kvällen innan hade fått säga nej till ett sällskap på tolv personer. Alla bord var redan fullbokade.
Med andra ord – allt är möjligen inte lika nattsvart som våra medier ofta försöker få oss att tro. På en ledarsida var det någon som på temat höga elpriser häromdagen skrev att ”Det är orimligt att vi ska avstå från att duscha och inte ens tro oss ha råd med julbelysning”. Just julbelysningen behöver vi kanske inte skippa, den kostar väldigt lite i sammanhanget.
Men visst håller jag med – det är inte klokt att våra politiker under många år har fattat så felaktiga beslut att vi står där vi står just nu. Priserna på el är ju helt vansinniga. Å andra sidan kan jag inte låta bli att tänka på hur en ukrainare skulle reagera om en lång dusch eller julbelysning skulle vara det enda de behövde offra…
Nu är det snart jul och vad önskar vi oss i julklapp egentligen? Billigare el? Lägre räntor? Förstå mig rätt – jag är också jättearg över allt som är dåligt just nu. Men inget av det kan jag göra något åt. Jo, jag kan använda elen på smartare tider, vilket är kvällar och helger (det kommer att sänka elpriserna för oss alla om fler gör så) och jag kan duscha kortare stunder. Dessutom – till mina väninnors stora fasa – tvättar jag inte håret mer än var fjortonde dag. Fast det gjorde jag inte innan elkrisen heller, om jag ska vara ärlig. Det är helt enkelt alldeles för tråkigt att göra.
Så jag har bestämt mig. Från och med nu ska jag börja varenda dag med att vara tacksam över att jag lever, har tak över huvudet, mat på bordet, vatten i kranen och en massa andra saker som vi alla tar för givet. Jag ska vara snäll mot människor och försöka göra dem glada (det är inte alls speciellt svårt), umgås med vänner, glädjas över att det alldeles, alldeles snart VÄNDER (!) och börjar bli ljusare utomhus! Hurra!
Åsa Scharin