Budget med ny regering
Jag brukar säga till mina studenter att rättvisa är ett begrepp som man skall försöka undvika. För vad är rättvisa? Vilken är Din och vilken är min? Sannolikt har Du hört alla de politiska partierna säga sig ha ett rättvis politik – men inte står Du väl med åtta alternativ bakom det gröna skynket innan Du i sista stund bestämmer vilken rättvisa som passar just Dig. Vissa är bortgallrade för de har inte rättvis politik enligt just Dig. Samma är det med budgeten från den nya regeringen – de som inte är med och påverkar tycker inte den är lika rättvis som om de själva fått styra. Tror det kallas demokrati att motståndaren ges rätt att bestämma ibland?
En kritiserad ändring är att den nya regeringen bums ändrade de av den gamla regeringen förslagna ändringarna av reseavdraget. Nu kommer reseavdraget (sk arbetsresor) ge 25 kr per mil istället för de 18:50 kr som vi haft sedan Hedenhös. Har Du förmånsbil så blir milavdraget 12 kr och om den drivs med el endast 9:50 kr. Tanken är att detta gäller från årsskiftet.
Regeringen vill också införa en tillfällig skattefrihet från halvårsskiftet 2023. Vi skall enligt deras funderingar kunna ladda vår egen bil eller vår förmånsbil på arbetsplatsen utan att förmånsbeskattas. Denna tillfälliga lättnad skall enligt förslaget gälla i tre år fram till och med halvårsskiftet 2026. Kan man misstänka en ökade uppkopplig på jobbet?
Regeringen delar tydligen inte den tidigare ”anti slit och släng regeln” var så lysande och där man sänkte momsen på reparation av cyklar, skor, kläder mm. Nu avser man att höja momsen från 6 till12 procent från 1 april 2023.
Fåmansföretagare inför årsskiftet
En gång beskrev jag för ett gäng studenter i Småland att i november/december är det hög tid för planering dels i inkomst av kapital som jag skrivit om tidigare och dels i fåmansföretagssektorn. För en fåmansföretagare som lever under de så kallade 3:12-reglerna (numera 57 kap inkomstskattelagen) kan det vara viktigt att kontrollera sitt löneuttag under kalenderåret så att man utnyttjar sina möjligheter till lågbeskattad utdelning.
Varpå jag beskrev att om man tagit ut för lite så får man, om det finns medel naturligtvis, se till att ta ut en extra lön i december så man klarar beräkningarna. En student som satt längst fram fick en tom blick och undrade vad som händer med de andra på företaget – de anställda – nu när ägaren tog ut extra lön på slutet. För mig är detta en ickefråga. De anställda har lön enligt avtal medan ägaren inte har de förhållandena. Ägaren kan tjäna mycket varje månad och ta extra i december om det finns kapital eller kanske jobba gratis om det inte finns pengar så det räcker. Den stora frågan jag grunnade på under bilfärden hem till Skåne var vilken förståelse för småföretagandet man har efter fem terminers studier och bara en termin före ekonomexamen.
Varför bryr man sig om dessa 3:12-regler? Jo det blir så väldigt stor skillnad i privat nettobehållning. Nedanstående visar tydligt skillnaden på netto i plånboken i olika situationer;
Lön under brytpunkt – 51,7%
Lön över brytpunkt – 36,5%
Utdelning 20% – 63,5%
Utdelning tjänst – 38,1%
Den stora vinsten är att försöka komma bort från högsbeskattad lön i tjänst med både kommunal skatt och statlig skatt med 20% och i stället ta utdelning som beskattas inom det sk gränsbeloppet med enbart 20%. Du får behålla 27 000 kr mer av intjänade 100 000 kr i bolaget om Du tar utdelning med 20 % istället för lön med högsta marginalskatt.
Gränsbeloppet är en teknisk beräkning med två olika regler. Schablonregeln ger dig i mycket grova drag en möjlighet att dela ut ca 200 000 kr årligen och beskatta detta till 20% i kapital. Notera att bolaget redan betalt bolagsskatt på vinsten innan den delas ut.
En förändring som gjordes för ett antal år sedan då man upptäckte att många företagare delade upp sin verksamhet i flera separata bolag och kunde ta detta schablonbelopp från vart och ett av bolaget är att det idag endast är tillåtet att använda schablonregeln på ett bolag. Enklast för Dig som har en partner är att dela upp ägandet på era två bolag så Du äger det ena och partnern äger det andra och vips så har Ni två schablonbelopp tillsammans.
Den absolut mest förmånliga beräkningen av gränsbelopp får Du enligt den så kallade lönesummeregeln. Om Du eller någon av Dina närstående tagit tillräckligt hög lön kan Du dela ut och beskatta till 20 % ett belopp motsvarande hälften av bolagets lönekostnad. Så har bolaget en lönekostnad om 10 miljoner får aktieägarna dela på ett gränsbelopp om 5 miljoner. Tar man ut fel lön (= för låg lön) kan denna regel inte användas alls. Därför så viktigt att Du som fåmansföretagare går igenom detta innan året är till ända.
Vilka lönenivåer kan vara av intresse att försöka pricka när man som fåmansföretagare planerar? Maximal sjukpenninggrundande inkomst är detta år 483 000 kr. Detta innebär att arbetsgivaravgifter på lön över denna nivå inte är annat än skatt då Du inte får några sådana sociala förmåner trots inbetald avgift. För den pensionsgrundande inkomsten är motsvarande gräns 572 970 kr. För att garanterat få räkna löneregeln vid beräkning av gränsbeloppet behöver Du ha en lön om 681 600 kr. Har Du en total lönekostnad i bolaget under ca 5 miljoner så kan Ditt löneuttag begränsat enligt en särskild beräkningsmodell.
Observera att den lön Du tar ut under 2022 är för att göra gränsbeloppsberäkning för inkomståret 2023 och det gör den som äger aktierna vid ingången av 2023.
Juletid och gåvotid
Jag har flera gånger skrivit om julgåvor och att det inte funkar med sommargåvor på samma sätt. Årets beloppsgräns är 500 kr inkl moms. De tillfälliga coronagåvorna är bort.
Om gåvan överstiger gränsbeloppet får Du skatta för hela gåvans värde och således inte bara den överskjutande delen. Arbetsgivaren behöver då betala arbetsgivaravgifter på rubbet.
Beloppen fastställdes förr av Skatteverket och en skattejurist från Göteborg berättade den sanna historien (tror vi i alla fall) om varför gränsen för gåva för lång och trogen tjänst ändrades från 5 000 kr till 10 000 kr (den är numera 15 000 kr). Det var då som nu konsumentpriset som gäller när man skall titta på om gåvan överstiger gränsen eller ej. Något som administrationen vid ett större skattekontor inte hade koll på. De gav sig ut på stan och förhandlade ner priset för en trevligt ”lång och trogen tjänst klocka” till under dåvarande gränsen 5 000 kr. Nöjda återvände de till kontoret och berättade om sin framgångsrika prutning. Lätt slokörande – får man förmoda – blev de när juristerna avslöjade att detta innebär att alla kommer att bli beskattade på klockans verkliga konsumentvärde. Vad göra? Jo man såg till att Skatteverket centralt ändrade gränsen till 10 000 kr och vips så var alla klockorna skattefria igen. Tänk om man kunde göra så!
Däremot har svenska Skatteverket en mer frikostig syn på momsavdraget för gåvorna än vad EU har. Skatteverket anser att dessa gåvor har med verksamheten att göra och medger avdrag för momsen.
Sist men inte minst så har vi julborden. Dessa anses vara intern representation när det är personalen och deras respektive som bjuds. Därför inget avdrag skattemässigt men momsen kan dras på ett underlag upp till 300 kr. Dock har kammarrätten i Stockholm medgett fullt avdrag för kostnaden för julbord som hölls i direkt anslutning till heldagskonferens.
Med detta tillönskas goa advents- och juletider
Bengt Åkesson
Advokat vid advokatfirman Lindenlaw och
adjunkt i juridik vid Högskolan Kristianstad.