Har läst att staden Kristianstads tillkomst var två kungars verk, vad menas med det?
Det är ju allom bekant att det var den danske kungen Christian IV och ingen annan som grundlade Kristianstad. Men någon kan ju kanske också vinkla dithän, att det var den unge och nytillträdde svenske kungen, den 17-årige Gustav II Adolf, som uppträdde som idégivare då han den 8 februari 1612 brände och härjade Vä. Det var nämligen som ersättning för denna ödelagda och plundrade stad som kung Christian anlade sin nya kombinerade köp- och fästningsstad på den närbelägna Allön i Helgeåns träskmarker – en stad som kungen döpte efter sig själv. Utifrån ett sådant resonemang kanske någon möjligtvis kan betrakta staden Kristianstads tillblivelse som inte bara en utan två kungars insats. Men personligen är jag tveksam till den formen av vinkling.
Varför finns Finland och Gellivare utsatt på en gammal karta över staden Kristianstad ?, undrar Dois Leidman i ett mejl till redaktionen, och fortsätter:
… om man googlar på Finland i Kristianstad står det om en finne som hade utskänkning där, därav namnet. Men på en riktigt gammal karta över fästningen står det FINLAND på denna plats. Skottenborg och begravningsplatsen finns med liksom GELLIVARE och Helgenäs på andra sidan bron. Commendantsbetet och Commendantsängen finns med liksom ordet Tivoli, avslutar Dois och undrar ”Vilket är sant??.”
Det är inte en helt enkel fråga att besvara, till viss del beroende på vilket årtal den karta du hänvisar till som ”riktigt gammal karta” är från. För att eventuellt undvika förvirring kommer jag att ange årtal för en del av de kartor jag nämner i texten, inte minst för att platsen för dagens Tivoliparken benämndes olika under olika tider, därtill fanns det en period två FINLAND i staden Kristianstad.
Angående Commendantsbetet och Commendantsängen så var det samma plats som åsyftas som Tivoli. En av de stora händelserna i Kristianstad under 1800-talet var anläggandet av Tivoliparken. Platsen benämndes från början Commendantsängen eller Commendantsbetet. Staten ägde marken och avkastningen blev fästningskommendantens löneförmån, därav namnet. När området inte var översvämmat gick kor där på bete, gräs växte och hö kunde skördas och kommendanten, högste befälhavare för fästningen, hade rätt till hela förtjänsten.
Commendantsängen låg fram till 1775 mestadels under vatten, men ännu på kartor från 1820-talet visas området som ett kärr. Det var strax därefter som fästningskommendanten Georg Cedergren med sin hustru började plantera ett antal träd på platsen. Området kom därmed att bli en allt mindre dyig och därmed mer och mer populär som träffpunkt för stadens invånare. År 1855 övertog staden Kristianstad marken från militären och området kom på några årtionden att förvandlas till en grön och skön promenadplats för Kristianstadsborna.
Allt tyder på att ansvariga inspirerades av undersköna Tivoli vid Rom när de beslutade sig för att skifta namn på platsen från Commendantsängen till Tivoli. Namnet Tivoli dyker nämligen upp redan 1841 i annonser i Christianstads Weckoblad, och platsen kan alltså inte, som anges i flera lokala skrifter och böcker, ha döpts efter Tivoli i Köpenhamn, som grundades först två år senare,1843.
Angående FINLAND så fanns i staden under andra halvan av 1800-talet två stora bryggerier; det Wendelska (ca 1850–1897) och Finlands (1839–1963). I sistnämndas byggnad fanns en krog som drevs av en finlandsbördig fabrikör. När stadsborna törstade efter öl sa de: ”Vi går till finnen”, vilket efter hand övergick till: ”Vi går till Finland”. Talesättet blev med tiden så etablerat att bryggeriet 1869 antog namnet Finlands Bryggeri, populärt kallat FINLAND. På platsen finns i dag de så kallade Finlandshusen.
Men bryggeriet FINLAND ska inte förväxlas med sin namne, bastionen FINLAND, som hade Oldenburg som det danska ursprungsnamnet innan det döptes om efter stadens övergång till Sverige 1658. Bastion FINLAND var belägen vid nordligaste delen av nuvarande äldreboendet Sommarro. Bastionen revs vid 1800-talets mitt och i dag finns inga rester kvar (men nuvarande höjdskillnad norr om Sommaro visar ursprunglig marknivå för fästningen).
Beroende av detaljnivån på kartor från 1800-talet senare del kan FINLAND avse endera eller båda platserna FINLAND. På mera detaljrika kartor över själva staden Kristianstad bör emellertid bryggeriet FINLAND, som låg invid Långebro, i sydvästra delen av dåtidens Kristianstad kunna identifieras liksom bastion FINLAND, som låg i stadens nordöstra del. Om FINLAND anges på kartor före 1800-talets mitt så avses bastionen.
På en Kristianstadskarta från 1854 finns namnet Gellivari utsatt. Där finns också en väderkvarn markerad. Var det då kvarnen som hette Gellivari eller var det något annat? Svaret är att det är kvarnen som benämns Gellivari. Den var belägen sydost om den plats där Yllefabriken senare uppfördes. Kvarntypen härstammar från Finska Österbotten. För övrigt finns i Gällivare (vars äldre stavning var Gellivare) en sådan kvarn bevarad och noggrant restaurerad genom Gellivare Hembygdsförenings försorg.
Hur många stridsvagnar av typ Centurion förlades till P6 i Kristianstad?
Den brittiska stridsvagnen Centurion började tillverkas i slutet av andra världskriget, men hann inte sättas in i strid på den europeiska kontinenten innan kriget var slut. Men den kom i årtionden framöver att utgöra en av de populäraste stridsvagnarna, deltog i Koreakriget och fanns representerad så sent som 2006 i kriget mellan Israel och Libanon. Centurionstridsvagnen används än i dag i en del staters krigsmakt.
Den första Centurionvagnen levererades till Sverige våren 1953, närmare bestämt till P2 i Hässleholm. Norra Skånska regementet P6 i Kristianstad mottog de första Centurionstridsvagnarna 1966. Stridsvagnarna drog uppåt 120 liter bensin per mil, byggdes därför om och försågs med bränslesnålare dieselmotorer. Under åren moderniserades vagnarna också på olika sätt. Fram till 1993 då P6 avvecklades hade omkring 100 Centurionstridsvagnar noterats i pansarregementets rullor.
Vad utlöste den stora branden i Kristianstad 1847?
Den 5 juni 1847 kom en ung repslagarlärling över några bitar fosfor. Han hade ingen aning om vad det var för något och handskades med bitarna så oförsiktigt att en brand uppstod i repslagarens lagerbod. Det blåste stark vind, vilket fick elden att sprida sig i en rasande fart så att större delen av kvarteren sydväst och söder om lilla Torg ödelades. Sammanlagt förstördes 36 hus och 766 människor blev utan tak över huvudet. Som ett under dog ingen i den förödelse som storbranden orsakade.
På flera målningar framställs Christian IV med hårfläta. Var det en kunglig symbol?
Vid 1600-talets början hade Holland efterträtt Spanien som den dominerande makten i Europa, både ekonomiskt och kulturellt. De förmögna borgarna började därför alltmer klä sig efter det senaste holländska modet. Männen började även låta håret växa ut och falla fritt över axlarna. Samtidigt spred sig hårflätan som mode uppåt i samhällsklasserna ända till kungligheterna; Christian IV inget undantag. Inte bara på målningar utan även i verkligheten bar han lång moderiktig hårfläta. Ursprungligen härstammade modet med hårfläta från sjömännen.
Vilka är de högsta byggnaderna i Kristianstad?
Om man räknar byggnadshöjden från marken, inte antal meter över havet, och avser husliknande byggnader, inte TV- och mobilmaster, så kommer här ett antal exempel (höjden i meter anges inom parentes): Vattentornet (47), CSK (54), Trefaldighetskyrkan (53), Kvarnen (41) och Kanalhusen (30). Om man slirar något på angiven definition kan även nämnas CSK-skorstenen (87), Allöverkets skorsten (55), Lagerhusföreningens silos i Karpalund (55) och silosen vid Rödaled (35).
Vilket årtal fick Kristianstad sin första tidning?
Det var år 1810 i form av Christianstads Weckoblad, som utgavs av brodern till fästningens kommendant. Det var inte bara Kristianstads första tidning utan även en av Skånes första. Men det var inte mycket till tidning jämfört med dagens publikationer. Den gavs ut en gång i veckan, lördagar, i formatet 12-17 centimeter. Varken illustrationer eller rubriker förekom. Tidningen lades ner 1840.
Skriver du dina lokalhistoriska böcker och artiklar på skrivmaskin eller dator?
Första boken och halva andra skrev jag på skrivmaskin. Våren 1990 införskaffade jag min första dator där mina övriga böcker tillkommit. Artiklar och krönikor skriver jag i undantagsfall även på iPad.
Kenth Olsson