Bild: Från vänster: civila badhuset, sedan roddklubben och därefter A3:s kallbadhus i Helge å vid Tivoliparken. A3:s kallbadhus revs 1953 och ersattes med ett nytt minibadhus i Norra Åsum.
Mellan vilka år kunde man besöka det militära badhuset i Åsum?
På A3 i Norra Åsum invigdes en nybyggd simbassäng 1953 för militären. Samma år revs A3:s kallbadhus, det så kallade Knektabadhuset, vid Helge å invid strandpromenaden i Tivoliparken. Det nya badhuset i Norra Åsum kom även att användas vid simundervisningen för skolbarnen i Norra Åsum och Vilan. Ett militärt ingenjörsförband byggde bassängen som ett upp-och-nedvänt skyddsrum/bunker. När bassängen stängdes av hälsoskäl 1980 visade sig betongbygget omöjligt att riva. Det löste sig genom att bassängen fick fyllas igen med sand och finns alltså kvar än i dag som byggnad, om än dold under fyllnadsmassor.
Thomas Olsson i Åhus undrar hur många människor som lämnade Åhus efter att stadsrättigheterna drogs in 1617? Han vill också veta hur många som bodde kvar där efter att ett antal åhusbor tvingats flytta sin handel till Kristianstad samt vad som hände med eventuellt övergivna byggnader i Åhus? Slutligen vill han också få svar på frågan vilket år det blev tillåtet för Åhusborna att återigen idka laglig handel?
I april 1617 sätts dolkstöten in mot Åhus med ett uppskattat invånarantal på 800 – 1000 personer. I ett öppet kungligt brev, daterat Kristianstad den 25 april, proklamerar Christian IV att Åhus med omedelbar verkan läggs ner som stad. Samtliga stadsprivilegier övergår till den nya fästningsstaden Kristianstad.
I brysk ton förklarar kungens män för borgarna i Åhus, att de som tänker fortsätta bedriva handel är tvungna att flytta till den nya staden. Kännbara straff väntar de som trotsar uppmaningen. De som vill fortsätta i sina gamla yrken har i realiteten inte mycket att välja på. Alternativet är att stanna kvar i Åhus som bonde eller gatuhusman (likställd med torpare).
Innanför fästningsvallarna i den helt nya köp- och fästningsstaden Kristianstad fanns till en början inga hus, endast 190 tomter att köpa. Den som skulle bosätta sig där fick ombesörja uppförandet av sin egen gård eller bostad. Den forna staden Åhus töms därför, inte bara på invånare utan också på byggmaterial och byggnader. De allra flesta borgare monterar ner sina hus och forslar dem till Kristianstad, där de byggs upp igen. Samma sak sker med flera offentliga byggnader (en av dem återuppförs som Kristianstads första skola). Otaliga lass av timmer, tegel, takpannor och annat byggmaterial lämnar Åhus åren efter 1617.
Årtiondena närmast efter Åhus nedläggelse som stad hade Kristianstad fått en markant uppdelning i en nordlig del, där de fattigare borgarna från det av den svenske kungen skövlade och brända Vä bodde med Stora Torg som centrum, och en sydlig kring Lilla Torg, dominerad av de rikare köpmännen från Åhus. Men efterhand kom borgarna från Åhus genom fastighetsförvärv att bre ut sig även i övriga delar av staden.
Sedan stadsrättigheterna dragits in tog vemodet över Åhus. Av den forna stadsglansen och välståndet återstod inte mycket. Under decenniet som följde efter stadsprivilegiernas upphörande 1617 kom uppskattningsvis 150-250 invånare att lämna Åhus. De flesta köpmän sökte sig till Kristianstad för fortsatt handel. Men det fanns också köpmän som envist stannade kvar i Åhus. Vissa försökte kringgå bestämmelserna genom att skaffa hus i Kristianstad, men bo kvar i Åhus och bedriva handel där. De flesta av de kvarvarande köpmännen struntade blankt i att följa det kungliga näringsförbudet, trots hot om repressalier. Borgerskapet i Kristianstad klagade gång på gång över den öppna handel och hantverksutövning som förekom i Åhus. På kungligt initiativ ingrep länsman flera gånger mot den olagliga kommersen, i vissa fall med kraft, men med föga framgång. Så sent som 1632 utfärdade kungen en förordning som syftade till att tvinga in de sista Åhusborgarna till Kristianstad. Men svarthandeln i Åhus gick inte att stoppa utan fortlevde, periodvis utbrett, fram till att det åter blev tillåtet med handel utanför städerna.
Efter indragandet av stadsprivilegierna minskade invånarantalet över tid i Åhus. När den berömde vetenskapsmannen Carl von Linné besökte Åhus den 20 maj 1749 beräknades samhället haft endast 500-600 invånare. Omkring 1770 fanns det cirka 200 fastigheter/tomter med ungefär 125 olika ägare i Åhus by.
Fram till näringslivsreformen 1846 fanns ett formellt förbud mot att bedriva fast handel utanför städerna. Men redan vid 1800-talets början hade en tydlig liberalisering inletts som tillät alltmer handel inom olika kategorier på landsbygden.
Vid 1870-talets mitt hade invånarantalet i Åhus, som då kunde betraktas som en by, ökat till ungefär 1000 invånare, bland dem sju handelsmän som nu fritt fick bedriva handel samt 27 hantverkare.
Åhus socken – som inbegrep byarna Åhus, Horna, Ripa, Härnestad, Yngsjö, Furuboda samt det numera försvunna Aleboda (nuvarande Härnestad) – räknade vid samma tid en folkmängd på uppåt 2 500 personer.
På 1880-talet kom järnvägen till Åhus och samhället började åter blomstra. Men det är en helt annan historia.
Det ska ha skett ett brutalt mord i Huaröd på 1700-talet där förövaren dömdes till halshuggning. Vad vet man om den händelsen?
Den 23-årige Thomas Thomasson Hallström hamnade sommaren 1737 vid ett tillfälligt besök i Huaröd i bråk med Truls Andersson, vilket slutar med att Thomas i det närmaste hugger huvudet av Truls med en yxa (enbart en skinnflisa höll samman kropp och huvud, enligt rättegångsprotokollet). Han åker fast för brottet, döms till döden och halshuggs den 3 november samma år på Lyngsjö galgbacke.
Astrid Hansson vill gärna veta hur länge Klårröds folkskola var i drift? Vad hände med skolans elever vid stängningen och vad blev det av skolbyggnaden?
I Klårröd, belägen några kilometer nordväst om Träne, öppnades en skola 1913. Bakgrunden var dels ökat barnantal runt om i byarna, dels att Venestads skola blivit överfull. Det var i december 1912 som kyrkostämman i Träne beslutade om att inrätta en mindre folkskola i Klårröd. När den öppnar i november 1913 är det med 13 elever överförda från Venestads skola, men boende i Klårröd och Bassköp. Skolan skulle fungera både som småskola och storskola, men med bara en lärare. De större barnen gick i skola på vintern medan småskolebarnen fick undervisas på sommaren.
Vårterminen 1941 beslutar skolstyrelsen att undervisningen vid Klårröds skola ska upphöra på grund av bristande elevantal, som då är 11 elever i olika åldrar. Barnen från Klårröd skulle framöver gå i skolan i Venestad, medan barnen från Salskog placerades i Träne skola. Det tomma skolhuset övertogs av militären och användes till stabsexpedition under andra världskriget.
En sovjetisk ambassadör lär ha gjort ett officiellt besök i Kristianstad, men vem och när?
Den 28 november 1965 mottogs den sovjetiske ambassadören Nikolaj Belokhvostikov med pompa och ståt på Allön av stadens styrande. På Stora Torg såg invånarna hur den blodröda sovjetflaggan vajade sida vid sida med den svenska blågula flaggan och stadens egen Christian IV-flagga med kungens krönta namnchiffer (som året före vid stadens 350-årsjubileum upphöjts till stadsflagga).
Hur många från Kristianstadstrakten har tävlat i OS?
Totalt har ett 15-tal personer deltagit i OS för olika Kristianstadsföreningar.
Kenth Olsson