För många bygger svaret på om Du driver Din verksamhet som enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Men det finns ingen företagsform där Du garanterat slipper personligt ansvar.
Ta den enskilda firman – där ansvarar Du fullt ut för allt. Ganska enkelt men samtidigt skrämmande om Du tvingas gå från hus och hem på grund av att en av Dina stora kunder gått i konkurs och Du dras med i denna.
Handelsbolaget är kanske ännu värre – där ansvarar Du fullt ut även för det som kompanjonen klöddat till det med. Visst man kan begränsa genom kommanditbolag men det är ytterst sällan som man rekommenderar dessa båda bolagsformer för kompanjonskap.
Aktiebolag är trots allt det bästa och i dag krävs det enbart 25 000 kr i aktiekapital. Pengar som Du kan använda i verksamheten direkt. Det finns de som lever i villfarelsen att detta aktiekapital skall ligga stilla på en bankbok som buffert – men så är inte fallet utan det kan användas för löpande kostnader och investeringar.
Men blir Du ansvarig för något personligen? Sällan aktieägaren som sådan utan de som kan bli ansvariga personligen är styrelseledamöterna (normalt inte suppleanterna om de inte deltagit i beslut) och ledningspersoner såsom vd.
Vad är det som riggar denna övergång av bolagsskulder till personliga skulder? Det kan vara att det där aktiekapitalet är förbrukat till mer än 50% utan att man åtgärdat detta. När man kommer på – eller egentligen borde kommit på – att kapitalet är förbrukat så skall man sätta igång med lite formaliteter för att rädda bolaget och sig själv.
Man skall göra en kontrollbalansräkning för att se om kapitalet är förbrukat. Är det så har man 8 månader på sig att återställa ordningen. Något som faktiskt kan göras på flera olika sätt men efter denna period skall man ha en andra kontrollstämma och fastställa om bolaget har återställt sitt kapital och då är allt i sin ordning eller om så inte är fallet besluta om att avveckla bolaget genom likvidation.
Väljer man att besluta att man fortsätter med förbrukat kapital ja då har Du ett personligt ansvar för alla skulder i aktiebolaget. Samma resultat som om Du missat hela denna övning och gått vidare i livet utan att göra något alls. Man kan lite förenklat säga att aktiebolagen inte längre skyddar Dig när du inte gör som lagen tänkt att Du skall göra. Relativt enkel logik. Då kör Du ditt aktiebolag på samma risknivå som om Du hade en enskild firma.
Sen är det en annan sak att de som vill få pengar av individen inte kan kräva direkt hur som helst utan oftast så krävs det en process där det konstateras att det finns ett betalningsansvar.
Sen har vi de där skatterna… …De är inte lika prioriterade i konkurserna som de en gång var så därför (min konspiratoriska tanke) har man regler som gör det enkelt eller mycket enkelt för Skatteverket att kräva styrelseledamöterna på personligt ansvar för aktiebolagets skatteskulder.
Detta är skälet till att de flesta som ansöker om konkurs gör det i anslutning till de normala skatteinbetalningsdagarna – vilket för de flesta är den 12:e i månaden. Om man driver verksamheten förbi en sådan inbetalningsdag utan att betala skatten och så försätts man i konkurs låt säga den 15:e så är det normalt så att man anses så vårdslös med skattepengarna att man döms till personligt företrädaransvar. Det är dessvärre oerhört sällsynt att Skatteverket förlorar dessa processer så det kan hänga på en dag om Du åker på att betala själv eller går fri.
Jag och många med mig ställer sig frågan om hur det kan anses vara så vårdslöst att missa inbetalningen med en dag eller tre. Men så är praxis och man (läs undertecknad) blir än mer mörkrädd efter att ha lyssnat på en av utredarna om förändringar i företrädaransvaret. Han är president i Stockholms kammarrätt och har tidigare varit generaldirektör i Domstolsverket och säger på en informationsträff ungefär som så här – att inte betala in momsen på rätt dag och sedan gå i konkurs kan närmast likställas med förskingring av statens medel.
Moms är förvisso statens medel i de situationer när företaget skall betala in moms. Men inget företag har ett särskilt bankkonto för momsen utan dessa medel kommer in i bokföringen som tillgång/skuld – inte på resultatet då det inte är bolagets pengar – men på samma bankkonto som en massa andra in- och utbetalningar. Att man sedan av olika händelser inte har pengar så det räcker till att betala momsen den 12:e – orsakerna till det kan vara oändligt många – men sällan att man förskingrar från staten.
I detta bortser jag från de som använder bolag som verktyg i kriminell verksamhet. Med tanke på hur den revisorslösa världen är idag för mindre företag så är min personliga bedömning att det finns mycket fusk som slinker igenom när man inte behöver granskas. Jag har sett årsredovisningar som inte hänger ihop mellan åren – men ingen bryr sig. Man hittar på konstiga transaktioner – som inte syns i årsredovisningen osv. Men denna sida av företagsamheten bryr sig nog inte om regelverken ändå – de har sk målvakter (redan socialt utslagna eller medellösa) som tar smällarna.
Nu har det kommit fram en lagrådsremiss där man föreslår att mjuka upp det mer eller mindre strikta ansvaret som vi har i dag. Det skall läggas in en värdering om det är oskäligt att effektuera ett företrädaransvar. Man säger att man skall särskilt beakta:
- om det saknas ägarintresse eller bestämmande inflytande
- om verksamheten vidtagit åtgärder för att begränsa skadan
- om betalningsförmågan är varaktigt nedsatt pga ålder, sjukdom eller liknande (låter nästan lite som ömmande skäl)
- om betalningsskyldigheten inte står i rimlig proportion till försummelsen
Jag läste om detta bl.a. i min egen revisorsfirmas information och de är mer än lätt skeptiska till dessa subjektiva bedömningar. Trots att regeringen anser att förslaget är mer flexibelt och rättssäkert. Rent logiskt kan man fundera; är det mer rättssäkert i meningen förutsägbart om systemet är mer flexibelt, och som revisionsfirman skrev så har åtminstone första instans inte gjort sig kända för att göra nyanserade bedömningar.
Det finns i förslaget också en s.k. rådrumsregel där företrädare kan ansökan om rådrum i två månader från dagen skatten skulle varit betald. Efter sådan ansökan har man två månader som det personliga betalningsansvaret inte kan prövas. Tanken är att man skall skapa rådrum för att ordna finansiering, avyttra tillgångar, ansökan om rekonstruktion mm för att kunna rädda företaget från konkurs.
En förhoppning är här att man skall reducera antalet konkurser där Skatteverket skjuter från höften för att få snabba statistikpoäng. Vilket spontant känns mycket positivt.
Det var faktiskt en liknande term jag hörde första gången på 80-talet när jag började jobba på Skatteverket. Man menade då att man hade slutat med den sk ”revolvertaxeringen” – taxera upp först och fråga sen – som man tidigare ägnat sig åt. Sant eller inte men någonstans kommer uttrycket ifrån.
Med en mer självständig förvaltningsrätt kan kanske dessa förändringar leda till färre kostsamma överraskningar för styrelseledamöter och färre onödiga konkurser. Men håller man med den förre generaldirektören om att företagen förskingrar för att man missar en dag ….ja då spelar nog en förändrad spelplan inte så stor roll. Inte i det korta perspektivet i alla fall
Bengt Åkesson